Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730182
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 juni 2012
Huvudsökande: Hans Gustafsson
Organisation: Svensk Mjölk
E-postadress: Hans.Gustafsson@svenskmjolk.se
Telefon: 018-67 23 21
Beviljade medel: 1 205 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Andelen inseminerade och dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar jämfördes med traditionella mått och riskfaktorers samband med måttet undersöktes. Simulationsmodellen Simherd användes för att ta fram besättningar med olika nivå på fruktsamheten. Materialet analyserade med hjälp av regressionsmodeller och ROC-analys. Sambanden mellan riskfaktorer och dräktighet analyserade med hjälp av generalised estimation equations som var justerat för klustring av data på besättningsnivå. Vi fann att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt. De nya måtten bör inkluderas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivare sätt jämföra besättningar med varandra.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med studien var att studera faktorer som påverkar fruktsamheten hos mjölkkor. Vi ville också undersöka om de mått eller nyckeltal som används för att beskriva fruktsamhetläget i besättningen och hos individuella mjölkkor är bra på att visa besättningens nivå av fruktsamhet. Vi ville också utveckla nya fruktsamhetsmått, nämligen andel dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar och andelen inseminerade djur vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar.

Resultat
Det nya måttet, andel dräktiga kor vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar, visades vara bättre än traditionella mått på att skilja på besättningar med låg eller hög nivå på fruktsamhet. Måttet andelen inseminerade djur efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar kunde bara användas till att skilja på besättningarnas nivå av reproduktiv management. När man använder sig av dessa mått som tar hänsyn till att besättningar kan ha olika strategi (dvs. olika längd på den frivilliga väntetiden) är det lättare att jämföra besättningar med varandra. Måttet andel dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden kan också vara användbart i avelvärderingen eftersom måttet visar mer av den biologiska variationen eftersom man har tagit hänsyn till att det finns olika strategi för olika besättningar. De nya nyckeltalen är hjälpmedel för att sätta fokus på besättningens fruktsamhetsarbete och kan användas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivt sätt belysa besättningens fruktsamhet.

När vi studerade riskfaktorers samband med dräktighet efter besättningen frivilliga väntetid plus 30 dagar fanns vi att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid denna tidpunkt. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt.

Fruktsamheten eller reproduktionsförmågan hos mjölkkorna är en av de viktigaste faktorerna för mjölkproducenter. En mjölkkos produktiva liv börjar först när hon har fött en kalv. För att fortsätta att producera mjölk måste kon fortsätta att kalva med jämna mellanrum. Många studier har identifierat nedsatt reproduktionsförmåga som en viktig orsak till minskad produktionseffektivitet inom mjölkproduktionen. Denna minskning orsakas av högre kostnader för att ersätta äldre kor och för att behålla storleken på besättningen men också av ökande kostnader för veterinär och framförallt en reducerad årlig mjölkavkastning.
Förutsättningen för god lönsamhet för mjölkbonden är att så många kor som möjligt blir dräktiga, på en tidpunkt som driftsledningen bestämt och med minsta möjliga insats (få inseminationer). De nya måtten är bra redskap att använda för att på ett effektivt sätt kunna bedöma om fruktsamhetsmålen uppfylls men också för att se att de uppfylls på ett lönsamt sätt.

Rekommendationer
Våra resultat visar att måttet (eller nyckeltalet) andelen dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar kan inkluderas i besättningsrådgivningen. Innan detta kan göras måste måttet utvärderas mera för att man ska veta det optimala värdet på måttet är men också för att ta reda på när man bör sätt in insatser för att värdet är för lågt. Vidare är det också viktigt att undersöka sambanden mellan nyckeltalen och besättningens ekonomi.
Resultaten visar också att besättningar med Holsteinkor och besättningar med uppbundna kor bör vara uppmärksamma på fruktsamheten för att hålla denna på en så hög nivå som möjligt. Det är också viktigt att hålla djuren friska för att behålla ett gott fruktsamhetsläge i besättningen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress