Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730182
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 juni 2012
Huvudsökande: Hans Gustafsson
Organisation: Svensk Mjölk
E-postadress: Hans.Gustafsson@svenskmjolk.se
Telefon: 018-67 23 21
Beviljade medel: 1 205 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Andelen inseminerade och dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar jämfördes med traditionella mått och riskfaktorers samband med måttet undersöktes. Simulationsmodellen Simherd användes för att ta fram besättningar med olika nivå på fruktsamheten. Materialet analyserade med hjälp av regressionsmodeller och ROC-analys. Sambanden mellan riskfaktorer och dräktighet analyserade med hjälp av generalised estimation equations som var justerat för klustring av data på besättningsnivå. Vi fann att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt. De nya måtten bör inkluderas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivare sätt jämföra besättningar med varandra.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med studien var att studera faktorer som påverkar fruktsamheten hos mjölkkor. Vi ville också undersöka om de mått eller nyckeltal som används för att beskriva fruktsamhetläget i besättningen och hos individuella mjölkkor är bra på att visa besättningens nivå av fruktsamhet. Vi ville också utveckla nya fruktsamhetsmått, nämligen andel dräktiga kor efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar och andelen inseminerade djur vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar.

Resultat
Det nya måttet, andel dräktiga kor vid besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar, visades vara bättre än traditionella mått på att skilja på besättningar med låg eller hög nivå på fruktsamhet. Måttet andelen inseminerade djur efter besättningens frivilliga väntetid plus 30 dagar kunde bara användas till att skilja på besättningarnas nivå av reproduktiv management. När man använder sig av dessa mått som tar hänsyn till att besättningar kan ha olika strategi (dvs. olika längd på den frivilliga väntetiden) är det lättare att jämföra besättningar med varandra. Måttet andel dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden kan också vara användbart i avelvärderingen eftersom måttet visar mer av den biologiska variationen eftersom man har tagit hänsyn till att det finns olika strategi för olika besättningar. De nya nyckeltalen är hjälpmedel för att sätta fokus på besättningens fruktsamhetsarbete och kan användas i besättningsrådgivningen för att på ett effektivt sätt belysa besättningens fruktsamhet.

När vi studerade riskfaktorers samband med dräktighet efter besättningen frivilliga väntetid plus 30 dagar fanns vi att SRB kor, kor som hölls i lösdriftssystem eller kor från besättningar med hög brunstpassning i större utsträckning var dräktiga vid denna tidpunkt. Kor som hade varit sjuka, fött tvillingkalvar, kalvade på sommaren, hade höga celltal, eller hade höga mjölkfett/proteinkvoter var i lägre utsträckning dräktiga vid denna tidpunkt.

Fruktsamheten eller reproduktionsförmågan hos mjölkkorna är en av de viktigaste faktorerna för mjölkproducenter. En mjölkkos produktiva liv börjar först när hon har fött en kalv. För att fortsätta att producera mjölk måste kon fortsätta att kalva med jämna mellanrum. Många studier har identifierat nedsatt reproduktionsförmåga som en viktig orsak till minskad produktionseffektivitet inom mjölkproduktionen. Denna minskning orsakas av högre kostnader för att ersätta äldre kor och för att behålla storleken på besättningen men också av ökande kostnader för veterinär och framförallt en reducerad årlig mjölkavkastning.
Förutsättningen för god lönsamhet för mjölkbonden är att så många kor som möjligt blir dräktiga, på en tidpunkt som driftsledningen bestämt och med minsta möjliga insats (få inseminationer). De nya måtten är bra redskap att använda för att på ett effektivt sätt kunna bedöma om fruktsamhetsmålen uppfylls men också för att se att de uppfylls på ett lönsamt sätt.

Rekommendationer
Våra resultat visar att måttet (eller nyckeltalet) andelen dräktiga kor vid den frivilliga väntetiden plus 30 dagar kan inkluderas i besättningsrådgivningen. Innan detta kan göras måste måttet utvärderas mera för att man ska veta det optimala värdet på måttet är men också för att ta reda på när man bör sätt in insatser för att värdet är för lågt. Vidare är det också viktigt att undersöka sambanden mellan nyckeltalen och besättningens ekonomi.
Resultaten visar också att besättningar med Holsteinkor och besättningar med uppbundna kor bör vara uppmärksamma på fruktsamheten för att hålla denna på en så hög nivå som möjligt. Det är också viktigt att hålla djuren friska för att behålla ett gott fruktsamhetsläge i besättningen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress