Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan

Status: Avslutat
Projektnummer: H1156218
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 januari 2016
Huvudsökande: Ulf Nilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulf.nilsson@slu.se
Telefon: 040-415268
Beviljade medel: 3 000 000 SEK

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad över yngre plantor. När effekten av såtidpunkt för fångstgröda undersöktes konstaterades att den tidigt sådda fångstgrödan attraherade fler morotsbladloppor än den som såddes tio dagar senare. En effektiv fångstgröda bör därför separeras i såtidpunkt så mycket som möjligt från huvudgrödan för att vara funktionell. Den största utmaningen för att optimera metoden är hur en tillräcklig stor skillnad i attraktion mellan fångstgröda och huvudgröda ska åstadkommas. Under försöksår då detta lyckades nästan halverades angreppen i huvudgrödan jmf med fångstgrödan. Däremot har ingen skyddseffekt uppnåtts under år med liten skillnad.

Morotsbladloppan är en besvärlig skadegörare på morötter i norra Europa. Angripna plantor blir krusiga och får försämrad tillväxt. Stora angrepp, framförallt under perioden då morotsplantorna är små, kan leda till 100 % skördeförluster. I detta projekt har vi studerat om användning av fångstgröda kan vara ett alternativ till de växtskyddsstrategier som används idag. Fångstgrödans uppgift är att locka till sig skadegörare iväg från huvudgrödan som ska skyddas. Morotsbladlopporna som samlats i fångstgrödan elimineras genom att fångstgrödan plöjs ner och därmed förhindrar att de uppförökas inom fältet.

Det är viktigt att hitta en bra fångstgröda som är betydligt mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska vara verkningsfull. Vi har visat att äggläggande honor av morotsbladloppan inte uppvisar några stora skillnader i attraktion mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad över plantor som precis kommit upp ur jorden. Därför koncentrerade vi vårt sökande efter fångstgröda bland snabbväxande morotssorter som snabbt etablerar sig och bildar täta bestånd. En morotssort som var visade sig lämplig i våra växthusförsök att använda var Bolero.
När effekten av såtidpunkt och val av morotssort till fångstgröda undersöktes i fält konstaterades att den tidigt sådda fångstgrödan attraherade till mest äggläggning och uppvisade mer skadesymptom än den som såddes tio dagar senare. Däremot var det inga stora skillnader i attraktion mellan de tre morotssorter som användes som fångstgröda. En effektiv fångstgröda bör därför separeras i såtidpunkt så mycket som möjligt från huvudgrödan för att vara funktionell.
Angreppen var också betydligt lägre i huvudgrödan än i fångstgrödan under två års fältförsök. Men trots detta uppvisade över 1/3 av de undersökta morotsplantorna i huvudgrödan symptom. Under ett av åren var dock var inte angreppen allvarligare än att skörden ansågs normal ur kvalitet och kvantitetsaspekter. Detta beror troligen på att fångstgrödan skyddat huvudgrödan under de två-tre kritiska veckorna direkt efter uppkomst då moroten är som allra mest känslig för angrepp. Mindre angrepp därefter ger inte lika stort utslag i skörd och kvalitetsnedsättning.
Vi kan konstatera att den största utmaningen för att optimera metoden är hur en tillräcklig stor skillnad i attraktion mellan fångstgröda och huvudgröda ska kunna åstadkommas. Under försöksår då detta har lyckats har vi kunnat påvisa upp till en halvering av antalet morotsplantor med symptom i huvudgrödan jämfört med fångstgrödan. Däremot har ingen skyddseffekt uppnåtts under år med liten skillnad. Odlingsförutsättningarna i mellersta Sverige sätter gränser för hur tidigt fångstgrödan och hur sent huvudgrödan kan bli insådda. Kalla och blöta vårar kan försena den tidiga sådden och uppkomsten med flera veckor. Likaså kräver lagringsmorötter ett visst antal dagar i fält för att hinna mogna fram på hösten. Senare sådd av huvudgrödan än andra veckan i juni är oftast inte att rekommendera. Metoden är därför beroende av att fångstgrödan kan bli insådd tidigt, även när en snabbväxande morotssort som Bolero används. Ett alternativ skulle därför kunna vara att täcka fångstgrödan med fiberduk fram till sista veckan av maj för att snabbt få upp ett kraftigt bestånd innan morotsbladloppans inflygning till morotsfälten påbörjas. Det är också möjligt att andelen fångstgröda måste öka i förhållande till huvudgrödan, något som bör utvärderas i nya fältförsök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress