Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan

Status: Avslutat
Projektnummer: H1156218
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 januari 2016
Huvudsökande: Ulf Nilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ulf.nilsson@slu.se
Telefon: 040-415268
Beviljade medel: 3 000 000 SEK

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad över yngre plantor. När effekten av såtidpunkt för fångstgröda undersöktes konstaterades att den tidigt sådda fångstgrödan attraherade fler morotsbladloppor än den som såddes tio dagar senare. En effektiv fångstgröda bör därför separeras i såtidpunkt så mycket som möjligt från huvudgrödan för att vara funktionell. Den största utmaningen för att optimera metoden är hur en tillräcklig stor skillnad i attraktion mellan fångstgröda och huvudgröda ska åstadkommas. Under försöksår då detta lyckades nästan halverades angreppen i huvudgrödan jmf med fångstgrödan. Däremot har ingen skyddseffekt uppnåtts under år med liten skillnad.

Morotsbladloppan är en besvärlig skadegörare på morötter i norra Europa. Angripna plantor blir krusiga och får försämrad tillväxt. Stora angrepp, framförallt under perioden då morotsplantorna är små, kan leda till 100 % skördeförluster. I detta projekt har vi studerat om användning av fångstgröda kan vara ett alternativ till de växtskyddsstrategier som används idag. Fångstgrödans uppgift är att locka till sig skadegörare iväg från huvudgrödan som ska skyddas. Morotsbladlopporna som samlats i fångstgrödan elimineras genom att fångstgrödan plöjs ner och därmed förhindrar att de uppförökas inom fältet.

Det är viktigt att hitta en bra fångstgröda som är betydligt mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska vara verkningsfull. Vi har visat att äggläggande honor av morotsbladloppan inte uppvisar några stora skillnader i attraktion mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad över plantor som precis kommit upp ur jorden. Därför koncentrerade vi vårt sökande efter fångstgröda bland snabbväxande morotssorter som snabbt etablerar sig och bildar täta bestånd. En morotssort som var visade sig lämplig i våra växthusförsök att använda var Bolero.
När effekten av såtidpunkt och val av morotssort till fångstgröda undersöktes i fält konstaterades att den tidigt sådda fångstgrödan attraherade till mest äggläggning och uppvisade mer skadesymptom än den som såddes tio dagar senare. Däremot var det inga stora skillnader i attraktion mellan de tre morotssorter som användes som fångstgröda. En effektiv fångstgröda bör därför separeras i såtidpunkt så mycket som möjligt från huvudgrödan för att vara funktionell.
Angreppen var också betydligt lägre i huvudgrödan än i fångstgrödan under två års fältförsök. Men trots detta uppvisade över 1/3 av de undersökta morotsplantorna i huvudgrödan symptom. Under ett av åren var dock var inte angreppen allvarligare än att skörden ansågs normal ur kvalitet och kvantitetsaspekter. Detta beror troligen på att fångstgrödan skyddat huvudgrödan under de två-tre kritiska veckorna direkt efter uppkomst då moroten är som allra mest känslig för angrepp. Mindre angrepp därefter ger inte lika stort utslag i skörd och kvalitetsnedsättning.
Vi kan konstatera att den största utmaningen för att optimera metoden är hur en tillräcklig stor skillnad i attraktion mellan fångstgröda och huvudgröda ska kunna åstadkommas. Under försöksår då detta har lyckats har vi kunnat påvisa upp till en halvering av antalet morotsplantor med symptom i huvudgrödan jämfört med fångstgrödan. Däremot har ingen skyddseffekt uppnåtts under år med liten skillnad. Odlingsförutsättningarna i mellersta Sverige sätter gränser för hur tidigt fångstgrödan och hur sent huvudgrödan kan bli insådda. Kalla och blöta vårar kan försena den tidiga sådden och uppkomsten med flera veckor. Likaså kräver lagringsmorötter ett visst antal dagar i fält för att hinna mogna fram på hösten. Senare sådd av huvudgrödan än andra veckan i juni är oftast inte att rekommendera. Metoden är därför beroende av att fångstgrödan kan bli insådd tidigt, även när en snabbväxande morotssort som Bolero används. Ett alternativ skulle därför kunna vara att täcka fångstgrödan med fiberduk fram till sista veckan av maj för att snabbt få upp ett kraftigt bestånd innan morotsbladloppans inflygning till morotsfälten påbörjas. Det är också möjligt att andelen fångstgröda måste öka i förhållande till huvudgrödan, något som bör utvärderas i nya fältförsök.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2015
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-15-60-370 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1142126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling …

Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan
Ulf Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156218 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad …

Läs mer

Web-baserad försöksrapport för Sverigeförsöken
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: H1333117 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

This project is a continuation of the project H1260176 in research area Field trials and method development. Funds granted for phase 1, the years 2012-2013, given continuing development work in 2014-2015. Unfortunately, there is no money available in this area of research, why the application will …

Läs mer

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R-15-62-367 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a new agreement is now ready that covers 2015-2017. With this application we seek cofounding for 2015. Funding …

Läs mer

Metodik för bestämning av dikens status och stöd för planering av åtgärder
Ingrid Wesström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1260007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Effects of drainage management can lead to major environmental problems, which in many cases prevent that water is classified at a good ecological status. Ditch maintenance has got an increasing focus in the work within the water framework directive. All maintenance work needs to be carried out …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress