Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160111
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 22 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: anna-karin.krijger@hush.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 480 000 SEK

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling passar inte in naturligt tillsammans med fasta körspår, men ingår för att få en stor spännvidd i markstrukturtillstånd. Resultaten visar på små eller inga skördeskillnader i de fasta körspåren jämfört med skörd mellan spåren. Däremot uppmäts en del effekter på markstrukturen som högre skrymdensitet och lägre infiltration vid jämförelse mellan spår och opackad yta. Vid jämförelse mellan bearbetnings system är det lägre skörd i direktsådd men i övrigt inga skillnader. I projektet har det använts relativt små maskiner och redskap och dessutom pågått under begränsad tid vilket kan vara en förklaring till de begränsade effekterna. Projektet är finansierat av SLF och Agroväst.

Populärvetenskaplig rapport för SLF projekt, H1160111

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg
Ulf Axelson Hushållningssällskapet Skaraborg/

Varför fasta körspår?
Storleksrationaliseringen inom lantbruket har under de senaste decennierna gått mycket snabbt, vilket lett till att traktorer och andra jordbruksmaskiner blivit större och tyngre. Stora och tunga maskiner orsakar skadlig markpackning och effekterna av sådan skadeverkan blir kvar under många år . Ett sätt att minimera skadeverkan är att samla all trafik till vissa bestämda platser på fältet, så kallade fasta körspår. Internationellt kallas detta för Controlled Traffic Farming (CTF).
I dagsläget saknas försöksresultat för svenska förhållanden. Det är troligt att den möjliga skördeökningen (om en sådan finns) skiljer sig mellan exempelvis svenska och utländska förhållanden, framförallt då skillnader i klimat och jordförhållanden är stora. Av denna anledning är det inte säkert att utländska forskningsresultat går att använda på svenska gårdar.

Under 2012 gjordes en förstudie finansierat från POS( Precisionsodling Sverige ) för att, dels intervjua lantbrukare som har eller är på väg att ställa om till ett jordbearbetningssystem med fasta körspår, dels för att hitta en bra försöksplats till det planerade försöket i Västsverige .
Slutsatsen från den förstudien var att alla fyra lantbrukare konstaterade att problemen med markpackning och för mycket vatten drastiskt har ökat de sista åren.
Eftersom CTF går ut på att skapa så stor otrafikerad yta som möjligt, passar plogen med sin relativt smala arbetsbredd inte särskilt väl i systemet. Plöjning förstör dessutom bärigheten i de fasta körspåren. Men flera av lantbrukarna är väldigt skeptiska till att helt ta bort plogen. Reducerad bearbetning har ej slagit så hårt i Västsverige på grund av det blöta klimatet. Lantbrukarna upplever också att plogen är det enda sättet att bruka jorden.

Projektet har genomförts i samarbete med Agroväst. Projektet har pågått under åren 2012 till 2016.

Hur gjorde vi?
Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. Plöjning passar inte in naturligt tillsammans med fasta körspår, men är med för att få en stor spännvidd i markstrukturtillstånd och för att garantera att vi ska kunna uppmäta skillnader mellan led. Inte heller djup bearbetning i plöjningsfri odling passar med fasta körspår eftersom det minskar redskapens arbetsbredd och dessutom kommer luckringsbehovet att minska i den otrafikerade marken. Systemet tas ändå med för att få en stor spännvidd i markens strukturtillstånd. Utöver dessa led innehöll försöket också ett led där plöjning ingår, men där övriga moment genomförs med fasta körspår.
Undersökningen har genomförts som ett traditionellt fältförsök. De traditionella fältförsöken medger test av flera led och konventionell statistisk bearbetning av resultaten. Försöken har varit fastliggande och startade hösten 2012 och avslutades 2016.
Försöket har legat på en struktursvag mellanlera på Logården, Grästorp.

Vad blev resultatet?
Syftet med försöksupplägget var att visa på eventuella skördeskillnader och eventuella effekter på markstrukturen.
Resultaten från försöket visar på små skillnader i skörd i körspåren jämfört med opackad yta mellan spåren. Skillnaderna är inte statistisk säkra men visar på en tendens till högre skörd från opackad yta. Skördesiffrorna visar också en stor variation som troligtvis beror på att skörden skett för hand och inte med vanlig försökströska. Vid en jämförelse mellan bearbetningssystem utan hänsyn till packad/opackad yta är det statistiskt säkert lägre skörd i det direktsådda systemet.

Det har framkommit en hel del intressanta effekter på markstrukturen. Som vanligt med mätningar av struktur och påverkan på jorden är resultaten beroende av de förhållanden som gäller vid provtagningen. Den bästa indikatorn på markstrukturen är trots allt växternas rötter!
Penetrometermätningarna som utfördes hösten 2016 visar på signifikanta skillnader i plöjda led jämför med oplöjda led. Det är dock inte vattenhaltskorrigerade siffror i resultatet.

Et exempel på tidigare nämnda beroende av väder och förutsättningar vid provtagningen är aggegatfördelningen. Eftersom proverna togs ut i oktober 2016 efter höstplöjningen blir resultatet missvisande. Alla som plöjt en lerjord vet hur det kan se ut efter plöjningen.
Det uppmättes också en viss säker skillnad genomsläpplighet av vatten mellan packat och opackat. Vid mätning av skrymdensitet i jorden finns också ett samband som ger en högre densitet i packade led jämfört med opackade.

Resultaten visar alltså på en viss påverkan på mark och markstruktur men små eller inga skillnader i skörd. Skillnaderna i markstruktur är troligtvis för små för att ge skördeskillnader. I detta projektet har det också använts relativt små maskiner. Med större tyngre maskiner, som det ofta handlar om i praktiken, kanske effekterna blir större.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Trädgård
Växtodling

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress