Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160111
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 22 februari 2018
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: anna-karin.krijger@hush.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 480 000 SEK

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling passar inte in naturligt tillsammans med fasta körspår, men ingår för att få en stor spännvidd i markstrukturtillstånd. Resultaten visar på små eller inga skördeskillnader i de fasta körspåren jämfört med skörd mellan spåren. Däremot uppmäts en del effekter på markstrukturen som högre skrymdensitet och lägre infiltration vid jämförelse mellan spår och opackad yta. Vid jämförelse mellan bearbetnings system är det lägre skörd i direktsådd men i övrigt inga skillnader. I projektet har det använts relativt små maskiner och redskap och dessutom pågått under begränsad tid vilket kan vara en förklaring till de begränsade effekterna. Projektet är finansierat av SLF och Agroväst.

Populärvetenskaplig rapport för SLF projekt, H1160111

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg
Ulf Axelson Hushållningssällskapet Skaraborg/

Varför fasta körspår?
Storleksrationaliseringen inom lantbruket har under de senaste decennierna gått mycket snabbt, vilket lett till att traktorer och andra jordbruksmaskiner blivit större och tyngre. Stora och tunga maskiner orsakar skadlig markpackning och effekterna av sådan skadeverkan blir kvar under många år . Ett sätt att minimera skadeverkan är att samla all trafik till vissa bestämda platser på fältet, så kallade fasta körspår. Internationellt kallas detta för Controlled Traffic Farming (CTF).
I dagsläget saknas försöksresultat för svenska förhållanden. Det är troligt att den möjliga skördeökningen (om en sådan finns) skiljer sig mellan exempelvis svenska och utländska förhållanden, framförallt då skillnader i klimat och jordförhållanden är stora. Av denna anledning är det inte säkert att utländska forskningsresultat går att använda på svenska gårdar.

Under 2012 gjordes en förstudie finansierat från POS( Precisionsodling Sverige ) för att, dels intervjua lantbrukare som har eller är på väg att ställa om till ett jordbearbetningssystem med fasta körspår, dels för att hitta en bra försöksplats till det planerade försöket i Västsverige .
Slutsatsen från den förstudien var att alla fyra lantbrukare konstaterade att problemen med markpackning och för mycket vatten drastiskt har ökat de sista åren.
Eftersom CTF går ut på att skapa så stor otrafikerad yta som möjligt, passar plogen med sin relativt smala arbetsbredd inte särskilt väl i systemet. Plöjning förstör dessutom bärigheten i de fasta körspåren. Men flera av lantbrukarna är väldigt skeptiska till att helt ta bort plogen. Reducerad bearbetning har ej slagit så hårt i Västsverige på grund av det blöta klimatet. Lantbrukarna upplever också att plogen är det enda sättet att bruka jorden.

Projektet har genomförts i samarbete med Agroväst. Projektet har pågått under åren 2012 till 2016.

Hur gjorde vi?
Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. Plöjning passar inte in naturligt tillsammans med fasta körspår, men är med för att få en stor spännvidd i markstrukturtillstånd och för att garantera att vi ska kunna uppmäta skillnader mellan led. Inte heller djup bearbetning i plöjningsfri odling passar med fasta körspår eftersom det minskar redskapens arbetsbredd och dessutom kommer luckringsbehovet att minska i den otrafikerade marken. Systemet tas ändå med för att få en stor spännvidd i markens strukturtillstånd. Utöver dessa led innehöll försöket också ett led där plöjning ingår, men där övriga moment genomförs med fasta körspår.
Undersökningen har genomförts som ett traditionellt fältförsök. De traditionella fältförsöken medger test av flera led och konventionell statistisk bearbetning av resultaten. Försöken har varit fastliggande och startade hösten 2012 och avslutades 2016.
Försöket har legat på en struktursvag mellanlera på Logården, Grästorp.

Vad blev resultatet?
Syftet med försöksupplägget var att visa på eventuella skördeskillnader och eventuella effekter på markstrukturen.
Resultaten från försöket visar på små skillnader i skörd i körspåren jämfört med opackad yta mellan spåren. Skillnaderna är inte statistisk säkra men visar på en tendens till högre skörd från opackad yta. Skördesiffrorna visar också en stor variation som troligtvis beror på att skörden skett för hand och inte med vanlig försökströska. Vid en jämförelse mellan bearbetningssystem utan hänsyn till packad/opackad yta är det statistiskt säkert lägre skörd i det direktsådda systemet.

Det har framkommit en hel del intressanta effekter på markstrukturen. Som vanligt med mätningar av struktur och påverkan på jorden är resultaten beroende av de förhållanden som gäller vid provtagningen. Den bästa indikatorn på markstrukturen är trots allt växternas rötter!
Penetrometermätningarna som utfördes hösten 2016 visar på signifikanta skillnader i plöjda led jämför med oplöjda led. Det är dock inte vattenhaltskorrigerade siffror i resultatet.

Et exempel på tidigare nämnda beroende av väder och förutsättningar vid provtagningen är aggegatfördelningen. Eftersom proverna togs ut i oktober 2016 efter höstplöjningen blir resultatet missvisande. Alla som plöjt en lerjord vet hur det kan se ut efter plöjningen.
Det uppmättes också en viss säker skillnad genomsläpplighet av vatten mellan packat och opackat. Vid mätning av skrymdensitet i jorden finns också ett samband som ger en högre densitet i packade led jämfört med opackade.

Resultaten visar alltså på en viss påverkan på mark och markstruktur men små eller inga skillnader i skörd. Skillnaderna i markstruktur är troligtvis för små för att ge skördeskillnader. I detta projektet har det också använts relativt små maskiner. Med större tyngre maskiner, som det ofta handlar om i praktiken, kanske effekterna blir större.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgården. /Metod och Teknik
Christel Cederberg, Svensk Mjölk

Projektnummer: 0248049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress