Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233176
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 11 december 2017
Huvudsökande: Lena Holm
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Lena.E.Holm@slu.se
Telefon: 040-415151
Medsökande: Johan Arvidsson
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for soil loosening and thus cultivation needs, and leads to lower energy consumption. This, together with cheaper auto steering of tractors, makes more and more Swedish farmers interested in the technology. However, farmers hesitate to invest without an adequate basis for their decision. Therefore it´s essential that the only existing Swedish CTF-trials (two traditional block trials and large plots at a farm) will continue. The aim of the experiments is to study the effect of concentrating traffic vs random traffic of otherwise equivalent cultivation system. In the project there will be harvest measurements in and between tracks, soil physical measurements, and economic assessment of the outcome.

Dagens stora och tunga maskiner orsakar markpackning, vilket kan minimeras genom att styra all trafik till bestämda platser på fältet, s.k. fasta körspår. Konceptet kallas Controlled Traffic Farming (CTF). Idag finns också en stark trend att minska bearbetningsintensiteten. CTF minskar luckrings- och bearbetningsbehovet samt ger lägre energiförbrukning. Detta samt billigare autostyrning av traktorer, gör allt fler svenska lantbrukare intresserade av tekniken. Få vågar dock satsa utan ett tillräckligt beslutsunderlag, varför det är viktigt att Sveriges enda existerande CTF-försök får fortsätta. Försökens syfte är att studera effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. Försöken genomförs i Skåne och Uppland under ytterligare minst tre år i A) två traditionella blockförsök, B) storrutor på Lydinge gård. I projektet utförs skördemätningar i och mellan spår, markfysikaliska mätningar samt ekonomisk beräkning av utfall.

År 2010 startades försök med fasta körsspår (CTF) som skördadats sex gånger, med start 2011. Projektet innehåller två traditionella fältförsök på Säby 1 och Lönnstorp, samt storruteförsök i praktisk odling på Lydinge gård utanför Helsingborg. Resultaten från sex års försök visar inte på någon skördehöjning för system med fasta körspår jämfört med konventionell slumpvis körning. Skörden i körspåren har varit hög, i flera fall högre än för spårfria ytor. Det var signifikant mer packat i spår jämfört med spårfria ytor i några CTF-led, men generellt sett var packningen inte på en skadlig nivå (för hög). Snarare var packningen i spår nära optimalt för hög skörd. På Säby 1 finns istället en risk att etablering och tillväxt inte blir tillfredställande torra år pga. för lite återpackning i spårfria ytor, med vattenbrist som följd. Resultaten indikerar att även plöjningsfri odling kan behöva en viss återpackning.

FASTA KÖRSPÅR GAV INTE HÖGRE SKÖRD

Trots en mer lucker jord med ökad infiltration i spårfria ytor så gav system med fasta körspår inte någon högre skörd än vid konventionell trafikering. Många gånger blev skörden t.o.m. lägre. Resultaten visar istället att även plöjningsfria system behöver en viss återpackning, speciellt torra år, för att erhålla hög skörd.

STORT INTRESSE FÖR FASTA KÖRSPÅR
Storleksrationaliseringen inom lantbruket har gått mycket snabbt, vilket lett till att traktorer och andra jordbruksmaskiner blivit större och större. Stora och tunga maskiner orsakar skadlig markpackning och effekterna av sådan skadeverkan blir kvar under många år. Fasta körspår, internationellt kallat ”Controlled Traffic Farming” (CTF), används på stora arealer i bl.a. Australien som en lösning på denna problematik och har även väckt stort intresse i Sverige. Förespråkare talar om skördeökningar på 10-20 %. Svenska försöksresultat har fram tills nu saknats helt. Denna studie med 6 års försök i både traditionella fältförsök och praktisk drift är därför viktig som beslutsunderlag för svenska lantbrukare som överväger att byta från ett konventionellt system till CTF.

VAD ÄR FASTA KÖRSPÅR?
I CTF kör alla maskinerna i samma spår, år efter år. Syftet är att skapa optimala odlingsförhållanden på så stor del av fältet som möjligt genom att minimera ytan som trafikeras. Utan CTF trafikeras ofta över 60 % av fältets yta vid minimerad bearbetning och över 100 % vid konventionell bearbetning under en odlingssäsong. Med CTF kan detta ofta reduceras till 20 % av ytan.

6 ÅRS FÄLTFÖRSÖK
I projektet har effekten på skörd och markstruktur av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem undersökts. Två typer av försök har använts; dels två traditionella försök på försöksstationer och dessutom storruteförsök utlagda hos en lantbrukare som tillämpar fasta körspår. De traditionella fältförsöken möjliggjorde test av flera led (olika bearbetningssätt, med och utan CTF). Försök med storrutor är statistiskt mindre säkra men blir praktiska test utförda i full skala. De traditionella fältförsöken utfördes på Lönnstorp (moränlättlera) i Skåne samt på Säby 1 (styv lera) i Uppsala. Här användes traktorer med totalvikter på 5 till 7 ton. Storruteförsöket på Lydinge gård (mellan-styv lera) lades ut som 1 hektar stora rutor, 5 stycken med respektive 5 stycken utan CTF. Jordbearbetning utfördes med en 25 tons bandtraktor.

FÖR LUCKER JORD GAV UTEBLIVEN SKÖRDEÖKNING
Vid kontinuerlig grund plöjningsfri odling kan matjorden under bearbetningsdjupet förtätas pga. slumpvis körning. CTF skulle kunna hantera detta problem. Markfysikaliska mätningarna år 3 och 6 visade att CTF hade avsedd effekt, med en luckrare jord och snabbare vattentransport då marken inte överfarits av hjul. Samtidigt var inte packningsgraden i spår så hög att det skulle leda till skördeminskning. Därför var skörden i genomsnitt inte högre i CTF än vid slumpvis körning. På Säby 1 uppmättes t.o.m. 6 % högre skörd i spår än i spårfria ytor. Vi vet sedan tidigare att varken för lucker eller för packad jord ger hög skörd. För att maximera skörden behövs det skonsam återpackning efter plöjning. Våra försök pekar på att det finns ett återpackningsbehov också vid plöjningsfri odling.

ÄR FASTA KÖRSPÅR INGET ATT SATSA PÅ?
Även om försöken inte visade någon skördehöjande effekt kan det ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framför allt för att begränsa spåren vid användning av för tunga fordon, t.ex. stallgödselspridare. Fordon som använts i de traditionella försöken var inte särskilt tunga, vilket begränsar risken för skadlig markpackning. Ökad bärighet i CTF-spåren kan ge stora fördelar i nederbördsrika områden där långsamt upptorkande jordar hindrar exempelvis skördearbete eller tidig vårbruk. Vissa miljöfördelar är också tänkbara till följd av en mer lucker markstruktur vid CTF.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress