Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233176
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 11 december 2017
Huvudsökande: Lena Holm
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Lena.E.Holm@slu.se
Telefon: 040-415151
Medsökande: Johan Arvidsson
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for soil loosening and thus cultivation needs, and leads to lower energy consumption. This, together with cheaper auto steering of tractors, makes more and more Swedish farmers interested in the technology. However, farmers hesitate to invest without an adequate basis for their decision. Therefore it´s essential that the only existing Swedish CTF-trials (two traditional block trials and large plots at a farm) will continue. The aim of the experiments is to study the effect of concentrating traffic vs random traffic of otherwise equivalent cultivation system. In the project there will be harvest measurements in and between tracks, soil physical measurements, and economic assessment of the outcome.

Dagens stora och tunga maskiner orsakar markpackning, vilket kan minimeras genom att styra all trafik till bestämda platser på fältet, s.k. fasta körspår. Konceptet kallas Controlled Traffic Farming (CTF). Idag finns också en stark trend att minska bearbetningsintensiteten. CTF minskar luckrings- och bearbetningsbehovet samt ger lägre energiförbrukning. Detta samt billigare autostyrning av traktorer, gör allt fler svenska lantbrukare intresserade av tekniken. Få vågar dock satsa utan ett tillräckligt beslutsunderlag, varför det är viktigt att Sveriges enda existerande CTF-försök får fortsätta. Försökens syfte är att studera effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. Försöken genomförs i Skåne och Uppland under ytterligare minst tre år i A) två traditionella blockförsök, B) storrutor på Lydinge gård. I projektet utförs skördemätningar i och mellan spår, markfysikaliska mätningar samt ekonomisk beräkning av utfall.

År 2010 startades försök med fasta körsspår (CTF) som skördadats sex gånger, med start 2011. Projektet innehåller två traditionella fältförsök på Säby 1 och Lönnstorp, samt storruteförsök i praktisk odling på Lydinge gård utanför Helsingborg. Resultaten från sex års försök visar inte på någon skördehöjning för system med fasta körspår jämfört med konventionell slumpvis körning. Skörden i körspåren har varit hög, i flera fall högre än för spårfria ytor. Det var signifikant mer packat i spår jämfört med spårfria ytor i några CTF-led, men generellt sett var packningen inte på en skadlig nivå (för hög). Snarare var packningen i spår nära optimalt för hög skörd. På Säby 1 finns istället en risk att etablering och tillväxt inte blir tillfredställande torra år pga. för lite återpackning i spårfria ytor, med vattenbrist som följd. Resultaten indikerar att även plöjningsfri odling kan behöva en viss återpackning.

FASTA KÖRSPÅR GAV INTE HÖGRE SKÖRD

Trots en mer lucker jord med ökad infiltration i spårfria ytor så gav system med fasta körspår inte någon högre skörd än vid konventionell trafikering. Många gånger blev skörden t.o.m. lägre. Resultaten visar istället att även plöjningsfria system behöver en viss återpackning, speciellt torra år, för att erhålla hög skörd.

STORT INTRESSE FÖR FASTA KÖRSPÅR
Storleksrationaliseringen inom lantbruket har gått mycket snabbt, vilket lett till att traktorer och andra jordbruksmaskiner blivit större och större. Stora och tunga maskiner orsakar skadlig markpackning och effekterna av sådan skadeverkan blir kvar under många år. Fasta körspår, internationellt kallat ”Controlled Traffic Farming” (CTF), används på stora arealer i bl.a. Australien som en lösning på denna problematik och har även väckt stort intresse i Sverige. Förespråkare talar om skördeökningar på 10-20 %. Svenska försöksresultat har fram tills nu saknats helt. Denna studie med 6 års försök i både traditionella fältförsök och praktisk drift är därför viktig som beslutsunderlag för svenska lantbrukare som överväger att byta från ett konventionellt system till CTF.

VAD ÄR FASTA KÖRSPÅR?
I CTF kör alla maskinerna i samma spår, år efter år. Syftet är att skapa optimala odlingsförhållanden på så stor del av fältet som möjligt genom att minimera ytan som trafikeras. Utan CTF trafikeras ofta över 60 % av fältets yta vid minimerad bearbetning och över 100 % vid konventionell bearbetning under en odlingssäsong. Med CTF kan detta ofta reduceras till 20 % av ytan.

6 ÅRS FÄLTFÖRSÖK
I projektet har effekten på skörd och markstruktur av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem undersökts. Två typer av försök har använts; dels två traditionella försök på försöksstationer och dessutom storruteförsök utlagda hos en lantbrukare som tillämpar fasta körspår. De traditionella fältförsöken möjliggjorde test av flera led (olika bearbetningssätt, med och utan CTF). Försök med storrutor är statistiskt mindre säkra men blir praktiska test utförda i full skala. De traditionella fältförsöken utfördes på Lönnstorp (moränlättlera) i Skåne samt på Säby 1 (styv lera) i Uppsala. Här användes traktorer med totalvikter på 5 till 7 ton. Storruteförsöket på Lydinge gård (mellan-styv lera) lades ut som 1 hektar stora rutor, 5 stycken med respektive 5 stycken utan CTF. Jordbearbetning utfördes med en 25 tons bandtraktor.

FÖR LUCKER JORD GAV UTEBLIVEN SKÖRDEÖKNING
Vid kontinuerlig grund plöjningsfri odling kan matjorden under bearbetningsdjupet förtätas pga. slumpvis körning. CTF skulle kunna hantera detta problem. Markfysikaliska mätningarna år 3 och 6 visade att CTF hade avsedd effekt, med en luckrare jord och snabbare vattentransport då marken inte överfarits av hjul. Samtidigt var inte packningsgraden i spår så hög att det skulle leda till skördeminskning. Därför var skörden i genomsnitt inte högre i CTF än vid slumpvis körning. På Säby 1 uppmättes t.o.m. 6 % högre skörd i spår än i spårfria ytor. Vi vet sedan tidigare att varken för lucker eller för packad jord ger hög skörd. För att maximera skörden behövs det skonsam återpackning efter plöjning. Våra försök pekar på att det finns ett återpackningsbehov också vid plöjningsfri odling.

ÄR FASTA KÖRSPÅR INGET ATT SATSA PÅ?
Även om försöken inte visade någon skördehöjande effekt kan det ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framför allt för att begränsa spåren vid användning av för tunga fordon, t.ex. stallgödselspridare. Fordon som använts i de traditionella försöken var inte särskilt tunga, vilket begränsar risken för skadlig markpackning. Ökad bärighet i CTF-spåren kan ge stora fördelar i nederbördsrika områden där långsamt upptorkande jordar hindrar exempelvis skördearbete eller tidig vårbruk. Vissa miljöfördelar är också tänkbara till följd av en mer lucker markstruktur vid CTF.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress