Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233176
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 11 december 2017
Huvudsökande: Lena Holm
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Lena.E.Holm@slu.se
Telefon: 040-415151
Medsökande: Johan Arvidsson
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for soil loosening and thus cultivation needs, and leads to lower energy consumption. This, together with cheaper auto steering of tractors, makes more and more Swedish farmers interested in the technology. However, farmers hesitate to invest without an adequate basis for their decision. Therefore it´s essential that the only existing Swedish CTF-trials (two traditional block trials and large plots at a farm) will continue. The aim of the experiments is to study the effect of concentrating traffic vs random traffic of otherwise equivalent cultivation system. In the project there will be harvest measurements in and between tracks, soil physical measurements, and economic assessment of the outcome.

Dagens stora och tunga maskiner orsakar markpackning, vilket kan minimeras genom att styra all trafik till bestämda platser på fältet, s.k. fasta körspår. Konceptet kallas Controlled Traffic Farming (CTF). Idag finns också en stark trend att minska bearbetningsintensiteten. CTF minskar luckrings- och bearbetningsbehovet samt ger lägre energiförbrukning. Detta samt billigare autostyrning av traktorer, gör allt fler svenska lantbrukare intresserade av tekniken. Få vågar dock satsa utan ett tillräckligt beslutsunderlag, varför det är viktigt att Sveriges enda existerande CTF-försök får fortsätta. Försökens syfte är att studera effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. Försöken genomförs i Skåne och Uppland under ytterligare minst tre år i A) två traditionella blockförsök, B) storrutor på Lydinge gård. I projektet utförs skördemätningar i och mellan spår, markfysikaliska mätningar samt ekonomisk beräkning av utfall.

År 2010 startades försök med fasta körsspår (CTF) som skördadats sex gånger, med start 2011. Projektet innehåller två traditionella fältförsök på Säby 1 och Lönnstorp, samt storruteförsök i praktisk odling på Lydinge gård utanför Helsingborg. Resultaten från sex års försök visar inte på någon skördehöjning för system med fasta körspår jämfört med konventionell slumpvis körning. Skörden i körspåren har varit hög, i flera fall högre än för spårfria ytor. Det var signifikant mer packat i spår jämfört med spårfria ytor i några CTF-led, men generellt sett var packningen inte på en skadlig nivå (för hög). Snarare var packningen i spår nära optimalt för hög skörd. På Säby 1 finns istället en risk att etablering och tillväxt inte blir tillfredställande torra år pga. för lite återpackning i spårfria ytor, med vattenbrist som följd. Resultaten indikerar att även plöjningsfri odling kan behöva en viss återpackning.

FASTA KÖRSPÅR GAV INTE HÖGRE SKÖRD

Trots en mer lucker jord med ökad infiltration i spårfria ytor så gav system med fasta körspår inte någon högre skörd än vid konventionell trafikering. Många gånger blev skörden t.o.m. lägre. Resultaten visar istället att även plöjningsfria system behöver en viss återpackning, speciellt torra år, för att erhålla hög skörd.

STORT INTRESSE FÖR FASTA KÖRSPÅR
Storleksrationaliseringen inom lantbruket har gått mycket snabbt, vilket lett till att traktorer och andra jordbruksmaskiner blivit större och större. Stora och tunga maskiner orsakar skadlig markpackning och effekterna av sådan skadeverkan blir kvar under många år. Fasta körspår, internationellt kallat ”Controlled Traffic Farming” (CTF), används på stora arealer i bl.a. Australien som en lösning på denna problematik och har även väckt stort intresse i Sverige. Förespråkare talar om skördeökningar på 10-20 %. Svenska försöksresultat har fram tills nu saknats helt. Denna studie med 6 års försök i både traditionella fältförsök och praktisk drift är därför viktig som beslutsunderlag för svenska lantbrukare som överväger att byta från ett konventionellt system till CTF.

VAD ÄR FASTA KÖRSPÅR?
I CTF kör alla maskinerna i samma spår, år efter år. Syftet är att skapa optimala odlingsförhållanden på så stor del av fältet som möjligt genom att minimera ytan som trafikeras. Utan CTF trafikeras ofta över 60 % av fältets yta vid minimerad bearbetning och över 100 % vid konventionell bearbetning under en odlingssäsong. Med CTF kan detta ofta reduceras till 20 % av ytan.

6 ÅRS FÄLTFÖRSÖK
I projektet har effekten på skörd och markstruktur av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem undersökts. Två typer av försök har använts; dels två traditionella försök på försöksstationer och dessutom storruteförsök utlagda hos en lantbrukare som tillämpar fasta körspår. De traditionella fältförsöken möjliggjorde test av flera led (olika bearbetningssätt, med och utan CTF). Försök med storrutor är statistiskt mindre säkra men blir praktiska test utförda i full skala. De traditionella fältförsöken utfördes på Lönnstorp (moränlättlera) i Skåne samt på Säby 1 (styv lera) i Uppsala. Här användes traktorer med totalvikter på 5 till 7 ton. Storruteförsöket på Lydinge gård (mellan-styv lera) lades ut som 1 hektar stora rutor, 5 stycken med respektive 5 stycken utan CTF. Jordbearbetning utfördes med en 25 tons bandtraktor.

FÖR LUCKER JORD GAV UTEBLIVEN SKÖRDEÖKNING
Vid kontinuerlig grund plöjningsfri odling kan matjorden under bearbetningsdjupet förtätas pga. slumpvis körning. CTF skulle kunna hantera detta problem. Markfysikaliska mätningarna år 3 och 6 visade att CTF hade avsedd effekt, med en luckrare jord och snabbare vattentransport då marken inte överfarits av hjul. Samtidigt var inte packningsgraden i spår så hög att det skulle leda till skördeminskning. Därför var skörden i genomsnitt inte högre i CTF än vid slumpvis körning. På Säby 1 uppmättes t.o.m. 6 % högre skörd i spår än i spårfria ytor. Vi vet sedan tidigare att varken för lucker eller för packad jord ger hög skörd. För att maximera skörden behövs det skonsam återpackning efter plöjning. Våra försök pekar på att det finns ett återpackningsbehov också vid plöjningsfri odling.

ÄR FASTA KÖRSPÅR INGET ATT SATSA PÅ?
Även om försöken inte visade någon skördehöjande effekt kan det ändå vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. Det gäller framför allt för att begränsa spåren vid användning av för tunga fordon, t.ex. stallgödselspridare. Fordon som använts i de traditionella försöken var inte särskilt tunga, vilket begränsar risken för skadlig markpackning. Ökad bärighet i CTF-spåren kan ge stora fördelar i nederbördsrika områden där långsamt upptorkande jordar hindrar exempelvis skördearbete eller tidig vårbruk. Vissa miljöfördelar är också tänkbara till följd av en mer lucker markstruktur vid CTF.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata
Henrik Eckersten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233151 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2016

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is …

Läs mer

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1160064 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 augusti 2016

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningstrategier i växthusgurka i samverkan med odlare
Birgitta Rämert, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1256026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 augusti 2016

The project will, in collaboration with farmers, extension officers and researchers, develop integrated pest management strategies against powdery mildew in greenhouse production of cucumber. Microbiological pest control products permitted in the EU and/or other parts of the world as well as other …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress