Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fodereffektiva kor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230028
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 juli 2016
Huvudsökande: Pekka Huhtanen
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: pekka.huhtanen@njv.slu.se
Telefon: 090-7868701
Medsökande: Jan Bertilsson
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef production for long, but has only recently been incorporated in the dairy industry. Improved FE can be achieved by including the trait in breeding programs, but also by improved feeding and management. The main hurdle in working with improved FE is to have access to a large accurate dataset with relevant phenotypic observations of intake, body condition and production. We want to achieve this by a common Nordic project, utilising resources from several research herds and scientific environments. The project will give possibilities to improve the profitability of the production and values of the Nordic resources.

Detta projekt representerar SLU´s del i en gemensam nordisk ansökan för förbättrad fodereffektivitet (FE) och minskad miljöpåverkan i mjölkproduktionen. Begreppet FE beskriver hur effektivt, näringsämnen omvandlas till animalieprodukter. FE har länge utnyttjats som ett nyckeltal inom gris, nöt och fjäderfäproduktion. Forskningsområdet FE har nyligen utpekats, som en av de viktigaste faktorerna för att stärka konkurrenskraften för mjölkproduktionen och även minska miljöpåverkan. Förbättrad FE kan uppnås genom att inkludera egenskapen i avelsmålen, men även genom förbättrad utfodring och management. Den främsta utmaningen för att för förbättra FE, är att få fram ett stort dataunderlag, i form av goda fenotypiska observationer. Vi vill åstadkomma detta genom ett nordiskt projekt som utnyttjar resurser från flera försöksbesättningar och forskningsmiljöer. Projektet kommer att ge en god möjlighet att öka lönsamheten i produktionen och öka mervärdet för det nordiska avelsmaterialet.

Detta projekt var en del av det nordiska samarbetsprojektet FUNC. Foderkostnaderna är den största utgiften i mjölkproduktionen. Förbättrad fodereffektivitet (FE) kan därför vara ett effektivt sätt att förbättra ekonomin. Den analys som genomförts i det aktuella projektet visade att det finns en betydande variation i mjölkavkastning när effekterna av konsumtion av torrsubstans (DMI), laktationsdagar och kroppsvikt uteslutits, vilket indikerar att det finns stora skillnader i FE. DMI och justerat foderintag (AFI) var måttligt ärftliga. AFI är foderintag justerad för mjölkavkastning, kroppsvikt och hullbedömning. Det rekommenderas att laktationsvecka 17-24 används för mätningar på grund av den periodens höga ärftlighet och höga genetiska korrelationer. Variationer i kost smältbarhet och metanproduktion kan endast förklara en liten del av variationen i FE. Noggrann mätning av DMI på den enskilda gården krävs för att rangordna djuren enligt FE för genetiskt urval.

Fodereffektivitet (FE) är en nyckelegenskap i arbetet för en långsiktigt hållbar mjölkproduktion. Detta projekt var den svenska delen inom ett gemensamt nordiskt initiativ med syfte att öka effektiviteten i mjölkproduktionen och minska dess miljöpåverkan. Det övergripande målet med det nordiska projektet var att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet och tillväxt i mjölkproduktionen, både genom högre marginaler i primärproduktionen och ökat mervärde för det nordiska avelsmaterialet.
Vi började arbetet inom i det Nordiska fodereffektivitetsprojektet FUNC (Feed Utilization in Nordic Cattle) med att bygga upp en gemensam Nordisk databas för egenskaper som är relaterade till fodereffektivitet (FE) hos mjölkkor såsom foderintag i kg torrsubstans (DMI), mjölkavkastning och mjölksammansättning, levandevikt, och kroppshull bedömd i en skala från 1-5 (BCS). Kornas identitet och härstamning samt om de var genotypade eller ej registrerades för de genetiska analyserna. Resultat visade att foderintaget har en medelhög arvbarhet hos samtliga tre större nordiska raser d.v.s. Holstein, Nordisk Röd Boskap (RDC) och Jersey. Resultat visade också att de genetiska korrelationerna mellan tidiga och senare perioder av laktationen var relativt låga vilket betyder att delvis olika gener ligger bakom foderintaget i början resp. i senare delar av laktationen. Foderintaget hos de tre raserna (Holstein, RDC och Jersey) följer varandra på ett liknande sätt under den första halvan av laktationen, förutom att Jerseys konsumerar mindre, men de är också mindre kor. Ett intressant resultat var också att de skattade varianskomponenterna är större för de röda raserna jämfört med Holstein. En av förklaringarna bakom detta kan vara att de röda korna kommer från mer olika besättningar än Holstein materialet. Ett effektivitetsmått i form av ett foderintagsmått som justerats för mjölkproduktion, metabolisk vikt, levandevikt och kroppshull har tagits fram som vi kallat AFI (Adjusted feed intake). Den genetiska variansen för AFI var lägre än den för DMI under de 44 laktationsveckorna. Den genetiska variansen ökade under laktationens gång för DMI, medan den var relativt stabil för AFI. Såväl DMI som AFI hade medelhög arvbarhet, men arvbarheten tenderade att vara något lägre för AFI.
Vi utförde också ett smältbarhetsförsök med totalt 73 kor, både Holstein och röda kor och med en normal fördelning mellan åldrar på korna. Smältbarheterna var rimliga och med en variation som inte avviker från den vi sett vid en uppsamlingsperiod på minst 5 dagar, vilket tidigare varit rutin. Avvikelserna i beräknade smältbarhetsvärden inom ko men mellan perioder har också varit små. Inte alltför förvånande visade sig mjölkavkastning, uttryckt som kg energikorrigerad mjölk (ECM), ha den högsta korrelationen med fodereffektivitet.
I ytterligare en studie användes ett dataset med 1804 ko/period-observationer som erhållits från ett antal utfodringsförsök med change-over design. En statistisk modell användes för att utvärdera variationer i ECM-avkastning och FE för samma insats, i samma skede av laktationen och med hänsyn till effekterna av kroppsvikten på underhållsbehovet. Den totala variationen i ECM-avkastning när effekterna av DMI, foderstat, kroppsvikt och laktationsdagar var borträknade var 2,2 kg/d, vilket visade på en stor variation i FE mellan kor. Det fanns också en skillnad i smältbarhet och i produktionen av metangas, men de skillnaderna hade liten praktisk betydelse för FE. Eftersom variationen i smältbarhet och metanproduktion endast förklarar en liten del av variationen i FE, så måste majoriteten av variationen uppstå från skillnader i hur effektivt den omsättbara energin utnyttjas, till underhåll och/eller till mjölkproduktionen. En statistisk analys gjordes även för att utvärdera olika markör-tekniker för att skatta DMI. Slutsatsen där var att markörer kunde användas för att skatta produktionen av träck, vilket i sin tur kunde användas för att rangordna kor enligt deras FE.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress