Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fodereffektiva kor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230028
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 juli 2016
Huvudsökande: Pekka Huhtanen
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: pekka.huhtanen@njv.slu.se
Telefon: 090-7868701
Medsökande: Jan Bertilsson
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef production for long, but has only recently been incorporated in the dairy industry. Improved FE can be achieved by including the trait in breeding programs, but also by improved feeding and management. The main hurdle in working with improved FE is to have access to a large accurate dataset with relevant phenotypic observations of intake, body condition and production. We want to achieve this by a common Nordic project, utilising resources from several research herds and scientific environments. The project will give possibilities to improve the profitability of the production and values of the Nordic resources.

Detta projekt representerar SLU´s del i en gemensam nordisk ansökan för förbättrad fodereffektivitet (FE) och minskad miljöpåverkan i mjölkproduktionen. Begreppet FE beskriver hur effektivt, näringsämnen omvandlas till animalieprodukter. FE har länge utnyttjats som ett nyckeltal inom gris, nöt och fjäderfäproduktion. Forskningsområdet FE har nyligen utpekats, som en av de viktigaste faktorerna för att stärka konkurrenskraften för mjölkproduktionen och även minska miljöpåverkan. Förbättrad FE kan uppnås genom att inkludera egenskapen i avelsmålen, men även genom förbättrad utfodring och management. Den främsta utmaningen för att för förbättra FE, är att få fram ett stort dataunderlag, i form av goda fenotypiska observationer. Vi vill åstadkomma detta genom ett nordiskt projekt som utnyttjar resurser från flera försöksbesättningar och forskningsmiljöer. Projektet kommer att ge en god möjlighet att öka lönsamheten i produktionen och öka mervärdet för det nordiska avelsmaterialet.

Detta projekt var en del av det nordiska samarbetsprojektet FUNC. Foderkostnaderna är den största utgiften i mjölkproduktionen. Förbättrad fodereffektivitet (FE) kan därför vara ett effektivt sätt att förbättra ekonomin. Den analys som genomförts i det aktuella projektet visade att det finns en betydande variation i mjölkavkastning när effekterna av konsumtion av torrsubstans (DMI), laktationsdagar och kroppsvikt uteslutits, vilket indikerar att det finns stora skillnader i FE. DMI och justerat foderintag (AFI) var måttligt ärftliga. AFI är foderintag justerad för mjölkavkastning, kroppsvikt och hullbedömning. Det rekommenderas att laktationsvecka 17-24 används för mätningar på grund av den periodens höga ärftlighet och höga genetiska korrelationer. Variationer i kost smältbarhet och metanproduktion kan endast förklara en liten del av variationen i FE. Noggrann mätning av DMI på den enskilda gården krävs för att rangordna djuren enligt FE för genetiskt urval.

Fodereffektivitet (FE) är en nyckelegenskap i arbetet för en långsiktigt hållbar mjölkproduktion. Detta projekt var den svenska delen inom ett gemensamt nordiskt initiativ med syfte att öka effektiviteten i mjölkproduktionen och minska dess miljöpåverkan. Det övergripande målet med det nordiska projektet var att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet och tillväxt i mjölkproduktionen, både genom högre marginaler i primärproduktionen och ökat mervärde för det nordiska avelsmaterialet.
Vi började arbetet inom i det Nordiska fodereffektivitetsprojektet FUNC (Feed Utilization in Nordic Cattle) med att bygga upp en gemensam Nordisk databas för egenskaper som är relaterade till fodereffektivitet (FE) hos mjölkkor såsom foderintag i kg torrsubstans (DMI), mjölkavkastning och mjölksammansättning, levandevikt, och kroppshull bedömd i en skala från 1-5 (BCS). Kornas identitet och härstamning samt om de var genotypade eller ej registrerades för de genetiska analyserna. Resultat visade att foderintaget har en medelhög arvbarhet hos samtliga tre större nordiska raser d.v.s. Holstein, Nordisk Röd Boskap (RDC) och Jersey. Resultat visade också att de genetiska korrelationerna mellan tidiga och senare perioder av laktationen var relativt låga vilket betyder att delvis olika gener ligger bakom foderintaget i början resp. i senare delar av laktationen. Foderintaget hos de tre raserna (Holstein, RDC och Jersey) följer varandra på ett liknande sätt under den första halvan av laktationen, förutom att Jerseys konsumerar mindre, men de är också mindre kor. Ett intressant resultat var också att de skattade varianskomponenterna är större för de röda raserna jämfört med Holstein. En av förklaringarna bakom detta kan vara att de röda korna kommer från mer olika besättningar än Holstein materialet. Ett effektivitetsmått i form av ett foderintagsmått som justerats för mjölkproduktion, metabolisk vikt, levandevikt och kroppshull har tagits fram som vi kallat AFI (Adjusted feed intake). Den genetiska variansen för AFI var lägre än den för DMI under de 44 laktationsveckorna. Den genetiska variansen ökade under laktationens gång för DMI, medan den var relativt stabil för AFI. Såväl DMI som AFI hade medelhög arvbarhet, men arvbarheten tenderade att vara något lägre för AFI.
Vi utförde också ett smältbarhetsförsök med totalt 73 kor, både Holstein och röda kor och med en normal fördelning mellan åldrar på korna. Smältbarheterna var rimliga och med en variation som inte avviker från den vi sett vid en uppsamlingsperiod på minst 5 dagar, vilket tidigare varit rutin. Avvikelserna i beräknade smältbarhetsvärden inom ko men mellan perioder har också varit små. Inte alltför förvånande visade sig mjölkavkastning, uttryckt som kg energikorrigerad mjölk (ECM), ha den högsta korrelationen med fodereffektivitet.
I ytterligare en studie användes ett dataset med 1804 ko/period-observationer som erhållits från ett antal utfodringsförsök med change-over design. En statistisk modell användes för att utvärdera variationer i ECM-avkastning och FE för samma insats, i samma skede av laktationen och med hänsyn till effekterna av kroppsvikten på underhållsbehovet. Den totala variationen i ECM-avkastning när effekterna av DMI, foderstat, kroppsvikt och laktationsdagar var borträknade var 2,2 kg/d, vilket visade på en stor variation i FE mellan kor. Det fanns också en skillnad i smältbarhet och i produktionen av metangas, men de skillnaderna hade liten praktisk betydelse för FE. Eftersom variationen i smältbarhet och metanproduktion endast förklarar en liten del av variationen i FE, så måste majoriteten av variationen uppstå från skillnader i hur effektivt den omsättbara energin utnyttjas, till underhåll och/eller till mjölkproduktionen. En statistisk analys gjordes även för att utvärdera olika markör-tekniker för att skatta DMI. Slutsatsen där var att markörer kunde användas för att skatta produktionen av träck, vilket i sin tur kunde användas för att rangordna kor enligt deras FE.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2015
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-15-60-370 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1142126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling …

Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan
Ulf Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156218 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad …

Läs mer

Web-baserad försöksrapport för Sverigeförsöken
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: H1333117 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

This project is a continuation of the project H1260176 in research area Field trials and method development. Funds granted for phase 1, the years 2012-2013, given continuing development work in 2014-2015. Unfortunately, there is no money available in this area of research, why the application will …

Läs mer

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R-15-62-367 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a new agreement is now ready that covers 2015-2017. With this application we seek cofounding for 2015. Funding …

Läs mer

Metodik för bestämning av dikens status och stöd för planering av åtgärder
Ingrid Wesström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1260007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2015

Effects of drainage management can lead to major environmental problems, which in many cases prevent that water is classified at a good ecological status. Ditch maintenance has got an increasing focus in the work within the water framework directive. All maintenance work needs to be carried out …

Läs mer

Lönsamhet genom logistikexcellens hos Östergötlands grisproducenter
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-15-62-365 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2015

The complex value chain from pig farmer to consumer limits farmers' ability to differentiate their products and thus the potential to develop niche markets that yield a higher price for the benefit of the producer. The project aims at strengthening the competitiveness of Östergötland's pork …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress