Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fodereffektiva kor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230028
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 juli 2016
Huvudsökande: Pekka Huhtanen
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: pekka.huhtanen@njv.slu.se
Telefon: 090-7868701
Medsökande: Jan Bertilsson
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef production for long, but has only recently been incorporated in the dairy industry. Improved FE can be achieved by including the trait in breeding programs, but also by improved feeding and management. The main hurdle in working with improved FE is to have access to a large accurate dataset with relevant phenotypic observations of intake, body condition and production. We want to achieve this by a common Nordic project, utilising resources from several research herds and scientific environments. The project will give possibilities to improve the profitability of the production and values of the Nordic resources.

Detta projekt representerar SLU´s del i en gemensam nordisk ansökan för förbättrad fodereffektivitet (FE) och minskad miljöpåverkan i mjölkproduktionen. Begreppet FE beskriver hur effektivt, näringsämnen omvandlas till animalieprodukter. FE har länge utnyttjats som ett nyckeltal inom gris, nöt och fjäderfäproduktion. Forskningsområdet FE har nyligen utpekats, som en av de viktigaste faktorerna för att stärka konkurrenskraften för mjölkproduktionen och även minska miljöpåverkan. Förbättrad FE kan uppnås genom att inkludera egenskapen i avelsmålen, men även genom förbättrad utfodring och management. Den främsta utmaningen för att för förbättra FE, är att få fram ett stort dataunderlag, i form av goda fenotypiska observationer. Vi vill åstadkomma detta genom ett nordiskt projekt som utnyttjar resurser från flera försöksbesättningar och forskningsmiljöer. Projektet kommer att ge en god möjlighet att öka lönsamheten i produktionen och öka mervärdet för det nordiska avelsmaterialet.

Detta projekt var en del av det nordiska samarbetsprojektet FUNC. Foderkostnaderna är den största utgiften i mjölkproduktionen. Förbättrad fodereffektivitet (FE) kan därför vara ett effektivt sätt att förbättra ekonomin. Den analys som genomförts i det aktuella projektet visade att det finns en betydande variation i mjölkavkastning när effekterna av konsumtion av torrsubstans (DMI), laktationsdagar och kroppsvikt uteslutits, vilket indikerar att det finns stora skillnader i FE. DMI och justerat foderintag (AFI) var måttligt ärftliga. AFI är foderintag justerad för mjölkavkastning, kroppsvikt och hullbedömning. Det rekommenderas att laktationsvecka 17-24 används för mätningar på grund av den periodens höga ärftlighet och höga genetiska korrelationer. Variationer i kost smältbarhet och metanproduktion kan endast förklara en liten del av variationen i FE. Noggrann mätning av DMI på den enskilda gården krävs för att rangordna djuren enligt FE för genetiskt urval.

Fodereffektivitet (FE) är en nyckelegenskap i arbetet för en långsiktigt hållbar mjölkproduktion. Detta projekt var den svenska delen inom ett gemensamt nordiskt initiativ med syfte att öka effektiviteten i mjölkproduktionen och minska dess miljöpåverkan. Det övergripande målet med det nordiska projektet var att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet och tillväxt i mjölkproduktionen, både genom högre marginaler i primärproduktionen och ökat mervärde för det nordiska avelsmaterialet.
Vi började arbetet inom i det Nordiska fodereffektivitetsprojektet FUNC (Feed Utilization in Nordic Cattle) med att bygga upp en gemensam Nordisk databas för egenskaper som är relaterade till fodereffektivitet (FE) hos mjölkkor såsom foderintag i kg torrsubstans (DMI), mjölkavkastning och mjölksammansättning, levandevikt, och kroppshull bedömd i en skala från 1-5 (BCS). Kornas identitet och härstamning samt om de var genotypade eller ej registrerades för de genetiska analyserna. Resultat visade att foderintaget har en medelhög arvbarhet hos samtliga tre större nordiska raser d.v.s. Holstein, Nordisk Röd Boskap (RDC) och Jersey. Resultat visade också att de genetiska korrelationerna mellan tidiga och senare perioder av laktationen var relativt låga vilket betyder att delvis olika gener ligger bakom foderintaget i början resp. i senare delar av laktationen. Foderintaget hos de tre raserna (Holstein, RDC och Jersey) följer varandra på ett liknande sätt under den första halvan av laktationen, förutom att Jerseys konsumerar mindre, men de är också mindre kor. Ett intressant resultat var också att de skattade varianskomponenterna är större för de röda raserna jämfört med Holstein. En av förklaringarna bakom detta kan vara att de röda korna kommer från mer olika besättningar än Holstein materialet. Ett effektivitetsmått i form av ett foderintagsmått som justerats för mjölkproduktion, metabolisk vikt, levandevikt och kroppshull har tagits fram som vi kallat AFI (Adjusted feed intake). Den genetiska variansen för AFI var lägre än den för DMI under de 44 laktationsveckorna. Den genetiska variansen ökade under laktationens gång för DMI, medan den var relativt stabil för AFI. Såväl DMI som AFI hade medelhög arvbarhet, men arvbarheten tenderade att vara något lägre för AFI.
Vi utförde också ett smältbarhetsförsök med totalt 73 kor, både Holstein och röda kor och med en normal fördelning mellan åldrar på korna. Smältbarheterna var rimliga och med en variation som inte avviker från den vi sett vid en uppsamlingsperiod på minst 5 dagar, vilket tidigare varit rutin. Avvikelserna i beräknade smältbarhetsvärden inom ko men mellan perioder har också varit små. Inte alltför förvånande visade sig mjölkavkastning, uttryckt som kg energikorrigerad mjölk (ECM), ha den högsta korrelationen med fodereffektivitet.
I ytterligare en studie användes ett dataset med 1804 ko/period-observationer som erhållits från ett antal utfodringsförsök med change-over design. En statistisk modell användes för att utvärdera variationer i ECM-avkastning och FE för samma insats, i samma skede av laktationen och med hänsyn till effekterna av kroppsvikten på underhållsbehovet. Den totala variationen i ECM-avkastning när effekterna av DMI, foderstat, kroppsvikt och laktationsdagar var borträknade var 2,2 kg/d, vilket visade på en stor variation i FE mellan kor. Det fanns också en skillnad i smältbarhet och i produktionen av metangas, men de skillnaderna hade liten praktisk betydelse för FE. Eftersom variationen i smältbarhet och metanproduktion endast förklarar en liten del av variationen i FE, så måste majoriteten av variationen uppstå från skillnader i hur effektivt den omsättbara energin utnyttjas, till underhåll och/eller till mjölkproduktionen. En statistisk analys gjordes även för att utvärdera olika markör-tekniker för att skatta DMI. Slutsatsen där var att markörer kunde användas för att skatta produktionen av träck, vilket i sin tur kunde användas för att rangordna kor enligt deras FE.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Basfinansiering av den Regionala fältförsöksverksamheten 2008
Carl-Anders Helander, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H0760011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2015

Totalt omsatte de regional fältförsöken via Sverigeförsöken 19 miljoner 2008. Antalet försök blev 474 st. Finansieringen av de regionala fältförsöken fungerar så att handeln samlar in lantbrukaravgifter (0,2%) för spannmål, oljeväxter och trindsäd, samt att gödselleverantörerna tar ut en avgift …

Läs mer

Företagsledning i animalieproduktion
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-62-369 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2015

The aim with the program for management in animal production is to improve profitability and growth in the Swedish animal production through investments in research and development in co-operation between university, extension, agricultural enterprises. The objective is to develop new knowledge …

Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall
Lena Rodhe, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: H1333101 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2015

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The …

Läs mer

Fruktbarhet i hesteavlen: Kartlegging av sædkvalitet og rutiner ved forsendelse av fersk sæd hos kaldblodstraver i Norge.
Ragnar Thomassen, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1047260 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2015

Databasen til Det Norske Travselskap sammen med bedekningslister fra avlsstasjoner og journaler fra veterinærer har blitt benyttet for å se på fruktbarhetsresultater etter inseminasjon med fersk sæd hos Norsk Kaldblods Traverhopper. Totalt er fruktbarhetsresultater fra 1812 hopper i perioden 2006 …

Läs mer

Exponering och effekt av bekämpningsmedel vid odling av trädgårdsprodukter
Margareta Littorin, Lunds Universitet

Projektnummer: V1146018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 december 2015

Analysmetoder för rester av imazalil och pyrimetanil i urin utvecklades. Hos 28 anställda i gurkodlingar återfanns imazalil-halter såväl bland de som utförde sprutarbete som bland de som arbetade med kulturerna. Båda ökade sina resthalter i urinen 10-20 gånger och mera under säsong, kulturarbetet …

Läs mer

Effektivitet och stabilitet hos gårdsbiogasanläggningar - betydelsen av mikroorganismssamhällets struktur
Anna Schnürer, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340046 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Biogas at fram site is highly interesting as this allows the farmers to simultaneously treat organic waste fractions, produce energy and a valuable fertilizer. With a biogas plant the farmer can be self sufficient on energy and also contribute to the development of a sustainable agriculture. To …

Läs mer

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete
Hanna Friberg, SLU

Projektnummer: H1033190 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

Majsodlingen i Sverige för foderändamål ökar stadigt. Kunskapsuppbyggnad sker men primärt om odling och skörd och kunskapen om ensilagets hygieniska kvalitet är bristfällig. Projektet syftade att undersöka mykotoxininnehåll i majsensilage. Två Penicilliummykotoxinerna, roquefortine C och MPA, …

Läs mer

Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar
Jean-Francois Valarcher, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

The equine ? herpesviruses 2 and 5 (EHV-2 and -5), viruses that persistently infect horses and that can be reactivated with stress or illness, were initially thought as harmless. Recently however there is growing evidence that those can cause low-grade respiratory disease or even severe lung …

Läs mer

Sverige söker bonde - Unga lantbrukares framtida strategier i en föränderlig näring
Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Projektnummer: H0946336 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

Projektet handlar om framtida generationer av lantbrukare och belyser de strategier som utvecklas för att nå hållbarhet inom företaget från ett genusperspektiv. Unga lantbruksstudenter betonar betydelsen av att balansera det känslomässiga och det ekonomiska. Vidare betonas nätverk och kontinuerligt …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress