Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fodereffektiva kor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230028
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 juli 2016
Huvudsökande: Pekka Huhtanen
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: pekka.huhtanen@njv.slu.se
Telefon: 090-7868701
Medsökande: Jan Bertilsson
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef production for long, but has only recently been incorporated in the dairy industry. Improved FE can be achieved by including the trait in breeding programs, but also by improved feeding and management. The main hurdle in working with improved FE is to have access to a large accurate dataset with relevant phenotypic observations of intake, body condition and production. We want to achieve this by a common Nordic project, utilising resources from several research herds and scientific environments. The project will give possibilities to improve the profitability of the production and values of the Nordic resources.

Detta projekt representerar SLU´s del i en gemensam nordisk ansökan för förbättrad fodereffektivitet (FE) och minskad miljöpåverkan i mjölkproduktionen. Begreppet FE beskriver hur effektivt, näringsämnen omvandlas till animalieprodukter. FE har länge utnyttjats som ett nyckeltal inom gris, nöt och fjäderfäproduktion. Forskningsområdet FE har nyligen utpekats, som en av de viktigaste faktorerna för att stärka konkurrenskraften för mjölkproduktionen och även minska miljöpåverkan. Förbättrad FE kan uppnås genom att inkludera egenskapen i avelsmålen, men även genom förbättrad utfodring och management. Den främsta utmaningen för att för förbättra FE, är att få fram ett stort dataunderlag, i form av goda fenotypiska observationer. Vi vill åstadkomma detta genom ett nordiskt projekt som utnyttjar resurser från flera försöksbesättningar och forskningsmiljöer. Projektet kommer att ge en god möjlighet att öka lönsamheten i produktionen och öka mervärdet för det nordiska avelsmaterialet.

Detta projekt var en del av det nordiska samarbetsprojektet FUNC. Foderkostnaderna är den största utgiften i mjölkproduktionen. Förbättrad fodereffektivitet (FE) kan därför vara ett effektivt sätt att förbättra ekonomin. Den analys som genomförts i det aktuella projektet visade att det finns en betydande variation i mjölkavkastning när effekterna av konsumtion av torrsubstans (DMI), laktationsdagar och kroppsvikt uteslutits, vilket indikerar att det finns stora skillnader i FE. DMI och justerat foderintag (AFI) var måttligt ärftliga. AFI är foderintag justerad för mjölkavkastning, kroppsvikt och hullbedömning. Det rekommenderas att laktationsvecka 17-24 används för mätningar på grund av den periodens höga ärftlighet och höga genetiska korrelationer. Variationer i kost smältbarhet och metanproduktion kan endast förklara en liten del av variationen i FE. Noggrann mätning av DMI på den enskilda gården krävs för att rangordna djuren enligt FE för genetiskt urval.

Fodereffektivitet (FE) är en nyckelegenskap i arbetet för en långsiktigt hållbar mjölkproduktion. Detta projekt var den svenska delen inom ett gemensamt nordiskt initiativ med syfte att öka effektiviteten i mjölkproduktionen och minska dess miljöpåverkan. Det övergripande målet med det nordiska projektet var att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet och tillväxt i mjölkproduktionen, både genom högre marginaler i primärproduktionen och ökat mervärde för det nordiska avelsmaterialet.
Vi började arbetet inom i det Nordiska fodereffektivitetsprojektet FUNC (Feed Utilization in Nordic Cattle) med att bygga upp en gemensam Nordisk databas för egenskaper som är relaterade till fodereffektivitet (FE) hos mjölkkor såsom foderintag i kg torrsubstans (DMI), mjölkavkastning och mjölksammansättning, levandevikt, och kroppshull bedömd i en skala från 1-5 (BCS). Kornas identitet och härstamning samt om de var genotypade eller ej registrerades för de genetiska analyserna. Resultat visade att foderintaget har en medelhög arvbarhet hos samtliga tre större nordiska raser d.v.s. Holstein, Nordisk Röd Boskap (RDC) och Jersey. Resultat visade också att de genetiska korrelationerna mellan tidiga och senare perioder av laktationen var relativt låga vilket betyder att delvis olika gener ligger bakom foderintaget i början resp. i senare delar av laktationen. Foderintaget hos de tre raserna (Holstein, RDC och Jersey) följer varandra på ett liknande sätt under den första halvan av laktationen, förutom att Jerseys konsumerar mindre, men de är också mindre kor. Ett intressant resultat var också att de skattade varianskomponenterna är större för de röda raserna jämfört med Holstein. En av förklaringarna bakom detta kan vara att de röda korna kommer från mer olika besättningar än Holstein materialet. Ett effektivitetsmått i form av ett foderintagsmått som justerats för mjölkproduktion, metabolisk vikt, levandevikt och kroppshull har tagits fram som vi kallat AFI (Adjusted feed intake). Den genetiska variansen för AFI var lägre än den för DMI under de 44 laktationsveckorna. Den genetiska variansen ökade under laktationens gång för DMI, medan den var relativt stabil för AFI. Såväl DMI som AFI hade medelhög arvbarhet, men arvbarheten tenderade att vara något lägre för AFI.
Vi utförde också ett smältbarhetsförsök med totalt 73 kor, både Holstein och röda kor och med en normal fördelning mellan åldrar på korna. Smältbarheterna var rimliga och med en variation som inte avviker från den vi sett vid en uppsamlingsperiod på minst 5 dagar, vilket tidigare varit rutin. Avvikelserna i beräknade smältbarhetsvärden inom ko men mellan perioder har också varit små. Inte alltför förvånande visade sig mjölkavkastning, uttryckt som kg energikorrigerad mjölk (ECM), ha den högsta korrelationen med fodereffektivitet.
I ytterligare en studie användes ett dataset med 1804 ko/period-observationer som erhållits från ett antal utfodringsförsök med change-over design. En statistisk modell användes för att utvärdera variationer i ECM-avkastning och FE för samma insats, i samma skede av laktationen och med hänsyn till effekterna av kroppsvikten på underhållsbehovet. Den totala variationen i ECM-avkastning när effekterna av DMI, foderstat, kroppsvikt och laktationsdagar var borträknade var 2,2 kg/d, vilket visade på en stor variation i FE mellan kor. Det fanns också en skillnad i smältbarhet och i produktionen av metangas, men de skillnaderna hade liten praktisk betydelse för FE. Eftersom variationen i smältbarhet och metanproduktion endast förklarar en liten del av variationen i FE, så måste majoriteten av variationen uppstå från skillnader i hur effektivt den omsättbara energin utnyttjas, till underhåll och/eller till mjölkproduktionen. En statistisk analys gjordes även för att utvärdera olika markör-tekniker för att skatta DMI. Slutsatsen där var att markörer kunde användas för att skatta produktionen av träck, vilket i sin tur kunde användas för att rangordna kor enligt deras FE.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress