Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333172
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 19 september 2017
Huvudsökande: Magnus Karlsson
Organisation: SLU
E-postadress: magnus.karlsson@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Dan Funck Jensen
Medsökande: Rolf Stegmark
Beviljade medel: 1 250 000 SEK

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides are available for growers. We will cross a non-commercial pea variety (PI180693), which is partially resistant to Aphanomyces root rot, with a commercial Swedish variety (Linnea). We will utilize a new, high-throughput technique for genotyping (RAD-Seq) to identify genetic markers that co-segregate with root rot resistance in this population. These markers will then be used to speed up the plant breeding program by improving precision in the selection of resistant plants for further evaluation. Having pea varieties with resistance towards Aphanomyces root rot is a very efficient plant protection strategy, which is compatible with principles of integrated pest management and organic farming.

Målet med forskningsprojektet är att utveckla nya ärtsorter med hög resistens mot ärtrotröta, som samtidigt behåller dagens övriga önskvärda produktionsegenskaper. Sjukdomen orsakas främst av algsvampen Aphanomyces euteiches, mot vilken det varken finns kommersiellt resistent växtmaterial eller kemiska bekämpningsmedel. Vi kommer att korsa en icke-kommersiell ärtlinje (PI180693), som uppvisar partiell resistens mot denna sjukdom, med en svensk produktionssort (Linnea) för att identifiera de gener som bidrar till denna resistens. En ny teknik för storskalig genotypning (RAD-Seq) kommer att nyttjas för att identifiera genetiska markörer som är kopplade till resistens mot ärtrotröta. Dessa markörer kommer sedan att användas för att snabba upp förädlingsprocessen. Resultaten förväntas leda till nya ärtsorter med resistens mot rotröta, vilket är en mycket effektiv och miljövänlig växtskyddsstrategi som dessutom är helt kompatibel med principer för integrerat växtskydd och ekologisk odling.

Målet med forskningsprojektet är att utveckla nya ärtsorter med hög resistens mot ärtrotröta, som samtidigt behåller dagens övriga önskvärda produktionsegenskaper. Sjukdomen orsakas främst av algsvampen Aphanomyces euteiches, mot vilken det varken finns kommersiellt resistent växtmaterial eller kemiska bekämpningsmedel. Vi har korsat en icke-kommersiell ärtlinje (PI180693), som uppvisar partiell resistens mot denna sjukdom, med en svensk produktionssort (Linnea). Genom upprepat urval och inavel har vi utvecklat nya ärtlinjer med signifikant bättre resistens mot ärtrotröta jämfört med den mottagliga föräldern Linnea, med bibehållna produktionsegenskaper. Parallellt med detta har vi använt en ny teknik för storskalig genotypning (RAD-Seq) för att identifiera 14 genetiska markörer som är kopplade till resistens mot ärtrotröta. Information om dessa markörer kan nu ingå i beslutsunderlaget för fortsatt urval i förädlingsprocessen.

Populärvetenskaplig rapport SLF projekt H1333172
Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta

Magnus Karlsson, Örjan Carlborg, Dan Funck Jensen – Sveriges Lantbruksuniversitet. Rolf Stegmark – Findus AB.

Ärt (Pisum sativum) odlas i Sverige både för mänsklig konsumtion och som foder. Ärt bör dock inte odlas på samma fält oftare än vart sjätte till åttonde år på grund av risken för sjukdomen ärtrotröta. Det vore därför önskvärt att utveckla ärtsorter som är motståndskraftiga mot sjukdomen, något som saknas i dagens kommersiella odling. Nyligen har man hittat en ärtsort, PI180693, som är delvis motståndskraftig mot ärtrotröta. PI180693 saknar dock många kommersiellt önskvärda egenskaper såsom vit blomma, kort planta, halvbladlöshet, skrynkliga frön (sötma), resistens mot bladmögel, mjöldagg och ärt-enations-mosik virus. Vi vill därför korsa denna ärtsort med en svensk produktionssort för att få fram nya varianter med motståndskraft mot sjukdomen och bra produktionsegenskaper. För att underlätta förädlingsarbetet vill vi också utveckla genetiska markörer för motståndskraft mot ärtrotröta.
Under sommaren 2013 korsades PI180693 med ärtsorten Linnea (med goda produktionsegenskaper). Dessa avkommor korsades sedan tillbaka mot Linnea för att öka mängden egenskaper från denna sort, och utgjorde grunden för den klassiska växtförädlingsdelen av projektet. Vi beslutade oss för att i det initiala förädlingsarbetet även välja individer med de ogynnsamma egenskaperna småblad istället för klängen samt lila blommor, eftersom det finns en möjlig genetisk koppling mellan dessa egenskaper och resistens mot ärtrotröta och vi ville försäkra oss om att inte välja bort potentiellt viktiga anlag på detta tidiga stadium. Under projektets tre år så testades många ärtlinjer för motståndskraft mot ärtrotröta och andra egenskaper i växthus och i fält, följt av urval och nya korsningar. I projektets slutfas hade detta arbete resulterat i nya ärtlinjer med högre motståndskraft mot ärtrotröta än den mottagliga föräldern Linnea, fast med bibehållna produktionsegenskaper.
Parallellt med detta så undersökte vi motståndskraften mot ärtrotröta i 120 avkommor från korsningen mellan PI180693 och Linnea. Vi använde också en storskalig metod för att hitta genetiska markörer (d.v.s. anlag som skiljer sig mellan individer) i ärt. Eftersom denna metod är ny och aldrig har använts på ärt tidigare innebar det en hel del utvecklingsarbete. Arbetet var dock lyckosamt och vi fick fram ett stort antal (tusentals) genetiska markörer som kunde användas i det fortsatta arbetet. Genom att sedan jämföra de genetiska markörer vi hittade i de 18 mest motståndskraftiga och de 18 mest mottagliga avkommorna kunde vi identifiera 14 stycken markörer som var kopplade till hög motståndskraft mot ärtrotröta. Dessa markörer var lokaliserade i två specifika områden i arvsmassan hos ärt, vilket indikerar att de anlag som har betydelse för motståndskraft mot ärtrotröta finns i dessa områden. Dessa områden har tidigare identifierats som intressanta för sjukdomsresistens av andra forskare. Vi kunde också se att förädlingsprocessen förändrade sammansättningen hos fem av de identifierade markörerna, vilket ger en indikation om deras betydelse för motståndskraft mot ärtrotröta. De identifierade genetiska markörerna kan därför ingå som en del av det beslutsunderlag som framtida urval baseras på.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress