Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333172
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 19 september 2017
Huvudsökande: Magnus Karlsson
Organisation: SLU
E-postadress: magnus.karlsson@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Dan Funck Jensen
Medsökande: Rolf Stegmark
Beviljade medel: 1 250 000 SEK

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides are available for growers. We will cross a non-commercial pea variety (PI180693), which is partially resistant to Aphanomyces root rot, with a commercial Swedish variety (Linnea). We will utilize a new, high-throughput technique for genotyping (RAD-Seq) to identify genetic markers that co-segregate with root rot resistance in this population. These markers will then be used to speed up the plant breeding program by improving precision in the selection of resistant plants for further evaluation. Having pea varieties with resistance towards Aphanomyces root rot is a very efficient plant protection strategy, which is compatible with principles of integrated pest management and organic farming.

Målet med forskningsprojektet är att utveckla nya ärtsorter med hög resistens mot ärtrotröta, som samtidigt behåller dagens övriga önskvärda produktionsegenskaper. Sjukdomen orsakas främst av algsvampen Aphanomyces euteiches, mot vilken det varken finns kommersiellt resistent växtmaterial eller kemiska bekämpningsmedel. Vi kommer att korsa en icke-kommersiell ärtlinje (PI180693), som uppvisar partiell resistens mot denna sjukdom, med en svensk produktionssort (Linnea) för att identifiera de gener som bidrar till denna resistens. En ny teknik för storskalig genotypning (RAD-Seq) kommer att nyttjas för att identifiera genetiska markörer som är kopplade till resistens mot ärtrotröta. Dessa markörer kommer sedan att användas för att snabba upp förädlingsprocessen. Resultaten förväntas leda till nya ärtsorter med resistens mot rotröta, vilket är en mycket effektiv och miljövänlig växtskyddsstrategi som dessutom är helt kompatibel med principer för integrerat växtskydd och ekologisk odling.

Målet med forskningsprojektet är att utveckla nya ärtsorter med hög resistens mot ärtrotröta, som samtidigt behåller dagens övriga önskvärda produktionsegenskaper. Sjukdomen orsakas främst av algsvampen Aphanomyces euteiches, mot vilken det varken finns kommersiellt resistent växtmaterial eller kemiska bekämpningsmedel. Vi har korsat en icke-kommersiell ärtlinje (PI180693), som uppvisar partiell resistens mot denna sjukdom, med en svensk produktionssort (Linnea). Genom upprepat urval och inavel har vi utvecklat nya ärtlinjer med signifikant bättre resistens mot ärtrotröta jämfört med den mottagliga föräldern Linnea, med bibehållna produktionsegenskaper. Parallellt med detta har vi använt en ny teknik för storskalig genotypning (RAD-Seq) för att identifiera 14 genetiska markörer som är kopplade till resistens mot ärtrotröta. Information om dessa markörer kan nu ingå i beslutsunderlaget för fortsatt urval i förädlingsprocessen.

Populärvetenskaplig rapport SLF projekt H1333172
Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta

Magnus Karlsson, Örjan Carlborg, Dan Funck Jensen – Sveriges Lantbruksuniversitet. Rolf Stegmark – Findus AB.

Ärt (Pisum sativum) odlas i Sverige både för mänsklig konsumtion och som foder. Ärt bör dock inte odlas på samma fält oftare än vart sjätte till åttonde år på grund av risken för sjukdomen ärtrotröta. Det vore därför önskvärt att utveckla ärtsorter som är motståndskraftiga mot sjukdomen, något som saknas i dagens kommersiella odling. Nyligen har man hittat en ärtsort, PI180693, som är delvis motståndskraftig mot ärtrotröta. PI180693 saknar dock många kommersiellt önskvärda egenskaper såsom vit blomma, kort planta, halvbladlöshet, skrynkliga frön (sötma), resistens mot bladmögel, mjöldagg och ärt-enations-mosik virus. Vi vill därför korsa denna ärtsort med en svensk produktionssort för att få fram nya varianter med motståndskraft mot sjukdomen och bra produktionsegenskaper. För att underlätta förädlingsarbetet vill vi också utveckla genetiska markörer för motståndskraft mot ärtrotröta.
Under sommaren 2013 korsades PI180693 med ärtsorten Linnea (med goda produktionsegenskaper). Dessa avkommor korsades sedan tillbaka mot Linnea för att öka mängden egenskaper från denna sort, och utgjorde grunden för den klassiska växtförädlingsdelen av projektet. Vi beslutade oss för att i det initiala förädlingsarbetet även välja individer med de ogynnsamma egenskaperna småblad istället för klängen samt lila blommor, eftersom det finns en möjlig genetisk koppling mellan dessa egenskaper och resistens mot ärtrotröta och vi ville försäkra oss om att inte välja bort potentiellt viktiga anlag på detta tidiga stadium. Under projektets tre år så testades många ärtlinjer för motståndskraft mot ärtrotröta och andra egenskaper i växthus och i fält, följt av urval och nya korsningar. I projektets slutfas hade detta arbete resulterat i nya ärtlinjer med högre motståndskraft mot ärtrotröta än den mottagliga föräldern Linnea, fast med bibehållna produktionsegenskaper.
Parallellt med detta så undersökte vi motståndskraften mot ärtrotröta i 120 avkommor från korsningen mellan PI180693 och Linnea. Vi använde också en storskalig metod för att hitta genetiska markörer (d.v.s. anlag som skiljer sig mellan individer) i ärt. Eftersom denna metod är ny och aldrig har använts på ärt tidigare innebar det en hel del utvecklingsarbete. Arbetet var dock lyckosamt och vi fick fram ett stort antal (tusentals) genetiska markörer som kunde användas i det fortsatta arbetet. Genom att sedan jämföra de genetiska markörer vi hittade i de 18 mest motståndskraftiga och de 18 mest mottagliga avkommorna kunde vi identifiera 14 stycken markörer som var kopplade till hög motståndskraft mot ärtrotröta. Dessa markörer var lokaliserade i två specifika områden i arvsmassan hos ärt, vilket indikerar att de anlag som har betydelse för motståndskraft mot ärtrotröta finns i dessa områden. Dessa områden har tidigare identifierats som intressanta för sjukdomsresistens av andra forskare. Vi kunde också se att förädlingsprocessen förändrade sammansättningen hos fem av de identifierade markörerna, vilket ger en indikation om deras betydelse för motståndskraft mot ärtrotröta. De identifierade genetiska markörerna kan därför ingå som en del av det beslutsunderlag som framtida urval baseras på.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R--16-62-605 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a revised agreement is now ready that covers 2016-2017. With this application we seek cofounding for 2016. Funding …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2016
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-16-60-603 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Bekämpningsstrategier för hållbar produktion av jordgubbar i substrat
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R--16-62-608 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2016

The project aims to contribute to increased profitability, competitiveness and growth within berry cultivation, by developing effective control strategies for the sustainable production of strawberries in substrate. Substrate cultivation in tunnel is approved for better growth and higher yield than …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

The aim is to perform a questionnaire and interview survey regarding injuries in agriculture and forestry
during 2013 to gain actual statistics as base for both preventive measures and evaluation of implemented
measures. The project is a repetition of the corresponding study performed in 2005.
A …

Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar
Klara Löfkvist, JTI

Projektnummer: S-15-56-595 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2016

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress