Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förbättrad kryptosporidiediagnostik hos kalv ger bättre rådgivning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950129
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 juni 2013
Huvudsökande: Charlotte Silverlås
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: charlotte.axen@sva.se
Telefon: 018-67 43 76
Beviljade medel: 564 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Cryptosporidium parvum är en parasit som kan orsaka diarré hos kalvar. Huruvida övriga kryptosporidiearter som infekterar nötkreatur även kan orsaka diarré är oklart. Rutindiagnostiken innefattar inte artbestämning utan ger bara besked om kryptosporidieinfektion förekommer eller inte. Vi har under två år gjort utförliga analyser på kryptosporidiepositiva prover som inkommit till SVA via kalvremissen och data har samlats in angående besättningsrutiner. C. parvum är totalt dominerande hos diarrékalvar i besättningar med diarréproblematik och utsöndras i högre mängder än C. bovis, men enstaka kalvar förefaller bli sjuka av C. bovis-infektion. C. parvum som diarréorsak är bara viktig upp till sex veckors ålder. Resultaten visar att dagens rutindiagnostik är fullt tillräcklig för att bedöma klinisk relevans av kryptosporidiepositiva prover från diarrébesättningar, och att diagnostik inte behöver utföras efter sex veckors ålder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund
Diarré är det vanligaste infektionen som drabbar unga kalvar. Kryptosporidier är encelliga parasiter, där arten Cryptosporidium parvum är en av de vanligaste orsakerna till diarré hos kalvar. Symtomen kan vara kraftiga med vattentunn diarré och uttorkning. Infektionsdosen är mycket låg (1-100 oocystor (ägg)) och en infekterad kalv kan utsöndra miljarder oocystor. Oocystorna är mycket tåliga i miljön och det finns inget effektivt läkemedel. Ett högt smittryck kan snabbt byggas upp, och förebyggande åtgärder är av största vikt. C. parvum kan även smitta och orsaka sjukdom hos människor. Utländska studier visar att C. parvum är den dominerande arten hos infekterade kalvar upp till två månaders ålder, med en förekomst på minst 80 % . I ett svenskt doktorandprojekt dominerade däremot C. bovis med en förekomst på 74 %, medan C. parvum endast förekom hos 20 % hos infekterade kalvar upp till två månaders ålder. Dessutom kunde C. bovis påvisas i ett antal diarréprover.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Svenska Djurhälsovården AB har ett samarbete avseende problem med kalvsjuklighet i nötkreatursbesättningar. Både diarré- och luftvägsproblematik kan utredas via remissen, och prover skickas tillsammans med den s.k. kalvremissen till SVA för analys. Förekomst av kryptosporidier i träck identifieras med mikroskopi. På så sätt kan man bedöma om kalven utsöndrar kryptosporidier eller inte, men det går inte att bedöma vilken art man hittat. Detta beror på att flertalet arter ser likadana ut i mikroskop.
Syftet med denna studie var att visa fördelningen av kryptosporidiearter hos unga kalvar med diarré samt klargöra vilka subtyper av C. parvum och C. bovis som förekommer och också jämföra patogeniciteten hos de två arterna. Ett ytterligare syfte var att få ett underlag för bättre information och rådgivning till veterinärer och djurägare angående kryptosporidiers roll för kalvhälsan samt förebyggande åtgärder.
Material och metoder
I studien ingick alla diarréprover som skickades via kalvremissen med förfrågan om kryptosporidier från 30 mars 2010 till 29 mars 2012. När prover registrerats skickades ett frågeformulär ut till den aktuella besättningen. Om prover kom flera gånger från samma besättning skickades frågeformuläret ut om det gått minst en månad sedan senaste provtagningen eller om djurägaren inte besvarat det tidigare utskickade formuläret. Proverna bedömdes med avseende på färg och konsistens, och så mycket som möjligt sparades undan för eventuell utökad analys. Därefter utfördes rutindiagnostik för kryptosporidier.
Provtagna kalvars ålder, fakta om besättningen och symptom registrerades om dessa data var noterade på remissen. Om träck fanns sparad renades och koncentrerades prover som bedömts som kryptosporidiepositiva av rutindiagnostiken genom saltflotation. Därefter färgades en liten mängd av det renade provet och oocystorna räknades i mikroskop.
Prover som bedömdes som kryptosporidiepositiva även efter saltflotation skickades för DNA-analys så att art och subtyp (underart) kunde bestämmas.
Data för eventuella ytterligare analyser som genomförts användes också, så att det framgick om de kryptosporidiepositiva kalvarna haft någon annan diarréorsakande bakterie eller parasit (Escherichia coli, Giardia, Eimeria) eller om rotavirus, coronavirus (BCV) eller Salmonella påvisats i besättningen (proverna från alla kalvar i besättningen slås ihop så det framgår inte specifikt vilken/vilka kalvar som är infekterad(e)).
Frågeformuläret var avsett att ge en bedömning av sjukdomsbilden i de besättningar som ingick i studien. Formuläret innehöll, förutom besättningsdata (ägare och besättningsidentitet, storlek, mjölk- eller köttproduktion, KRAV eller inte) frågor avseende kalvarnas hälsa, t.ex. hur stor andel av kalvarna som drabbades av diarré, hur sjuka de blev och hur de behandlades. Om ett formulär besvarats upprepade gånger jämfördes svaren med varandra. Svaren jämfördes också med eventuell veterinär bedömning på remissen.
Insamlade data från prover och djurägare bearbetades statistiskt för att påvisa eventuella samband med kryptosporidieinfektion.
Resultat
Totalt skickades 268 remisser avseende kryptosporidier på 782 träckprover under studieperioden. Ytterligare 29 träckprover med förfrågan om andra diarréorsaker ingick i dessa remisser. Proverna kom från 192 besättningar och som mest skickades prover vid sex tillfällen från samma besättning.
Rutindiagnostiken bedömde 242 (31 %) prover som kryptosporidiepositiva. I besättningar som skickade in prover mer än en gång påvisades kryptosporidier vid ett till tre tillfällen.
Det fanns tillräckligt med träck sparat från 218 prover för att göra utökade analyser. 198 prover från 82 besättningar var positiva efter saltflotation. Resterande 20 prover räknades som falskt positiva. 178 prover (93 %) innehöll C. parvum, 6 innehöll C. bovis, 7 innehöll både C. parvum och C. bovis och 7 prover kunde inte artbestämmas. Totalt hittades 27 subtyper i 176 prover. Med undantag för tre besättningar kunde bara en subtyp per besättning påvisas.
Infektion var vanligast vid 1-3 veckors ålder och den äldsta infekterade kalven var 90 dagar gammal. Kalvar infekterade med C. parvum var yngre och utsöndrade mer oocystor än kalvar infekterade med C. bovis. Gul träckfärg var associerat med C. parvum-infektion, men det var ingen konsistensskillnad på träck från C. parvum- och C. bovis-infekterade kalvar.
Ingen av de sex kalvarna som hade C. bovis hade någon annan infektion, men en av kalvarna kom från en BCV-infekterad besättning. Fem av kalvarna med C. parvum och C. bovis var infekterade med Eimeria och en med Giardia. Utöver kryptosporidier hittades upp till fyra ytterligare sjukdomsorsakande virus, bakterier eller parasiter i 77 av de 82 besättningarna.
Frågeformuläret hade besvarats för 52 (63 %) av de kryptosporidiepositiva besättningarna. Alla frågor hade inte besvarats av alla djurägare. Likaså hade ett antal djurägare kryssat för flera alternativ på en del frågor, vilket gjorde att de frågorna inte kunde analyseras. Alla djurägare hade angett att diarrésjuka kalvar (variation 1-100 %) gavs vätskeersättning att dricka, via sond eller via dropp, och i 26 besättningar fick alla diarrésjuka kalvar vätskeersättning. Det var ingen skillnad i andelen kalvar som gavs vätskeersättning i besättningar där enbart C. parvum, enbart C. bovis eller både C. parvum och C. bovis hittats.
Slutsats
C. parvum är den allra vanligaste kryptosporidien på diarré kalvar i besättningar med diarréproblem, vilket står i skarp kontrast till kryptosporidieinfektion hos svenska kalvar i allmänhet. Därför behöver artbestämning inte inkluderas i rutindiagnostiken för att bedöma betydelsen av en kryptosporidieinfektion hos en diarrésjuk kalv.
Dominansen av C. parvum och högre utsöndring av oocystor stödjer att denna art orsakar mer sjukdom än C. bovis. Att C. bovis verkar kunna orsaka diarré är dock värt vidare utredning.
Risken för smitta till människor vid kontakt med kryptosporidieinfekterade kalvar i besättningar med diarréproblem är stor, men risken gäller människor som inte rutinmässigt hanterar kalvar.
Eftersom C. parvum är den art som framför allt orsakar problem behöver inte hänsyn till eventuella olika symtom eller smittorisk för olika arter bedömas vid rådgivning. Åldersspannet för när infektionen är vanligast ger också veterinärerna ett bättre redskap för klinisk bedömning utifrån kalvens ålder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress