Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar

Status: Avslutat
Projektnummer: S-15-56-595
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 9 december 2016
Huvudsökande: Klara Löfkvist
Organisation: JTI
E-postadress: klara.lofkvist@jti.se
Telefon: 010-5166904
Medsökande: Eskil Nilsson
Beviljade medel: 200 000 SEK

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall be used in practice and what settings that shall be used to achieve a good coverage of the crop and canopy and thus a good spray results are missing. Several different drift reducing techniques will be tested and evaluated in the project that will be done in close collaboration with growers. Existing and commercially available technology will be used so that the results can be directly used in practice by growers. The goal of the project is to develop guidelines and recommendations of settings and how to use drift reducing techniques.

En säker och miljövänlig applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar är en förutsättning för en fortsatt produktion av svensk frukt. Allt fler kemiska, biologiska och fysikaliska preparat har numera användarvillkor som ställer krav på att avdriftsreducerande utrustning ska användas vid appliceringen. Hur denna utrusning ska användas och ställas in för att uppnå en god täckning och ett gott sprutresultat saknas det dock praktisk kunskap om idag. Flera olika avdriftsreducerande tekniker kommer att testat och utväderas inom projektet som görs i nära samarbete med odlare. Befintlig och på marknaden tillgänglig teknik kommer att användas för så att resultaten direkt kan användas av odlarna i praktiken. Målet med projektet är att ta fram riktlinjer och odlarrekommendationer över lämpliga inställningar för avdriftsreducerande utrustning.

Avdriftsreduktion vid sprutning i fruktodling kan nås på flera sätt till olika nivåer. Tester på avsättning har gjorts med en ombyggd Schaumann spruta som med val av spridare nådde 25 % avdriftsreduktion, en Munckhof 105 med 50 %, 75 % respektive 90 % avdriftsreduktion samt en tre-radig KWH 1500-3 som gav en förväntad avdriftsreduktion på 75 %. Dessa jämfördes med odlarnas inställningar i tidig säsong då träden inte hade några blad och risken för avdrift var hög samt efter blom då trädens bladverk var fullt utvecklat. Avsättningen i trädet bedömdes, genom vattenkänsliga papper som placerades på standardiserade hållare vilket visade täckningen på horisontella upp och nedsidor samt vertikala in och utsidor i olika riktningar. Med avdriftsreduktion var en god täckning i trädet möjlig att uppnå tidigt på säsongen då träden ännu inte hade något bladverk. Vid fullt utvecklat bladverk resulterade en reducerad luftvolym eller avstängd fläkt till försämrad avsättning på vissa ytor.

Minskad vindavdrift vid sprutning i fruktodling kan genom användning av avdriftsreducerande utrustning ge möjligheter att minska skyddsavstånden mot skyddsvärda objekt och därmed storleken på de områden som inte kan behandlas mot skadegörare. Detta skapar dessutom möjligheter att få tillgång till preparat som annars inte skulle blivit tillåtna.
Avdriftsreduktion kan skapas på flera sätt och olika nivåer på avdriftsreduktionsklasser, kan uppnås. I dessa förstudier har tre sprutor, en Schaumannspruta, en Munckhof 105 och en KWH 1500-3 undersökts. Schaumann sprutan som i detta fall var en ombyggd spruta med hydrauliska spridare kunde igenom val av sprutmunstycke uppnå 25 % avdriftsreduktion. Munckhof 105 testades på olika sätt genom inställningar och spridarval som gav 50 %, 75 % respektive 90 % avdriftsreduktion. KWH 1500-3 testades med olika inställningar och spridarval som gav en förväntad avdriftsreduktion på 75 %. Den angivna avdriftsreduktionen för KWH:n var dock ett antagande eftersom den ännu inte är provad och godkänd enligt det tyska systemet som även gäller i Sverige.
Utgångspunkten för dessa tester har varit odlarnas egna inställningar och justeringar har sedan gjorts med utgångspunkt från dessa. Samtliga avdriftsreducerande inställningar jämfördes med odlarnas vanliga inställningar och avsättningen i trädet bedömdes genom att använda vattenkänsliga papper placerade på en standardiserad hållare. De vattenkänsliga pappren visade täckningen och avsättningen på horisontella upp- och nedsidor samt vertikala in- och utsidor i olika riktningar. Avsättningen studerades vid två tillfällen; i tidig säsong då träden ännu inte hade några blad när risken för avdrift är som störst samt efter blom då trädens bladverk var fullt utvecklat.
Testerna visade tydligt att då avdriftsreduktion uppnåddes genom att på olika sätt begränsa fläktens luftflöde var det betydligt lättare att få en god täckning i trädet tidigt på säsongen då träden inte hade något bladverk. En reducerad luftmängd då träden inte hade något bladverk gav endast en marginell sänkning av täckningen och fördelningen i trädet. När träden däremot hade fullt utvecklat bladverk resulterade en reducerad luftvolym eller avstängd fläkt i en försämrad avsättning på vissa ytor främst undersidan av bladen samt på vissa vertikala ytor eftersom bladen skuggade varandra och skapade svårigheter att nå full täckning på alla ytor. Sprutvätskan kunde alltså inte tränga in till stammen och det innersta bladverket. Det fanns skillnader mellan de olika spruttyperna som kan förklaras med olika fläktkapacitet. Den lägsta fläktkapaciteteten gav högst avdriftsreduktion med samtidigt sämre inträngning och täckning i träden.
För att optimera avsättningen och uppnå ytterligare täckning i trädet krävs mera djupgående studier och tester av spridare, tryck, körhastighet och vätskemängder. Detta för att kunna hitta de kombinationer för olika spruttyper som ger så god täckning som möjligt av alla ytor i hela trädet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress