Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst av sjukdomsframkallande egenskaper hos Campylobacter-stammar från kyckling och människa

Status: Avslutat
Projektnummer: H0943304
Kategori: Forskningsprogram | Matfågel
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 augusti 2013
Huvudsökande: Eva Olsson Engvall
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: eva.olsson@sva.se
Telefon: 018-67 40 00
Beviljade medel: 750 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Campylobacter från svensk slaktkyckling och från människor med inhemsk smitta under 2009 har genotypats (SmaI-typer) och studerats avseende virulensfaktorer. Trots stor genetisk diversitet, hörde majoriteten av isolat både från kyckling och människa till SmaI-typer som delades mellan kyckling och människa. Det fanns också SmaI-typer som var unika för kyckling respektive människa. Några virulensfaktorer påvisades hos nästan alla Campylobacter-isolat, vilket tyder på att de är nödvändiga för kolonisering av såväl kyckling som människa. En virulensfaktor som tidigare rapporterats viktig för kolonisation av kyckling, påvisades bara hos drygt hälften av kycklingstammarna, ett resultat som illustrerar den ovisshet som fortsatt råder vad gäller betydelsen av vissa virulensfaktorer. Glykolipiden LOS har uppmärksammats som en viktig virulensfaktor hos C. jejuni och vissa LOS klasser är speciellt förknippade med allvarliga följdsjukdomar. I projektet analyserades för första gången samband mellan SmaI-typ, LOS klass och virulensfaktorer hos svenska kyckling- och humanisolat. Resultaten innebär ökad kunskap om sjukdomsframkallande Campylobacter och om deras ursprung och spridning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel:
Förekomst av sjukdomsframkallande egenskaper hos Campylobacter-stammar från kyckling och människa

Syften med studien
Undersöka om Campylobacter från människor som smittats i Sverige och från svenska slaktkycklingar skiljer sig åt avseende genotyp och förekomst av sjukdomsframkallande egenskaper (virulensfaktorer).

Resultat
I projektet genotypades Campylobacter- isolaten och analyserades avseende förekomst av virulensfaktorer. Eventuella samband mellan olika egenskaper analyserades också.

Resultaten av PFGE analyserna tyder på stor genetisk diversitet hos C. jejuni, vilket stämmer väl överens med tidigare rapporter och egen erfarenhet. Drygt hälften av isolaten hörde till SmaI-typer som delades mellan kyckling och människa, men SmaI-typer som var unika för kyckling respektive människa påvisades också.

Generellt var det stora likheter i fördelningen av LOS klasser mellan kycklingisolat och humanisolat. För en LOS-klass tydde resultaten på spridning mellan kyckling och människa men även från annat håll, medan en annan klass tycktes endast spridas mellan kyckling och människa.
Några virulensgener fanns hos nästan alla kyckling och humanstammar, medan andra var mer ovanliga. Undersökning av samband mellan virulensgen och LOS-klass, visade att det för en virulensgen fanns ett starkt samband med en viss LOS-klass. Det var också generellt god överensstämmelse mellan SmaI typ och LOS klass.

Metod
Campylobacter är en vanlig orsak till akut tarmsjukdom hos människa. Årligen rapporteras omkring 8000 fall i Sverige, varv en tredjedel har smittats i landet. Tamfågel, speciellt slaktkyckling anses vara en betydelsefull smittkälla för människa. Trots flera års forskning inom området, så är de sjukdomsframkallande egenskaperna hos Campylobacter ofullständigt utredda och det råder oenighet om vilka faktorer som är av betydelse, eller om det behövs kombinationer av egenskaper för att framkalla sjukdom. Ett stort problem är att det inte finns någon experimentell djurmodell med vilken man skulle kunna testa Campylobacter-stammar och på så vis pröva vilka egenskaper som ligger bakom uppkomsten av sjukdom. Istället får man prova andra angreppssätt för att studera faktorer som i olika studier har rapporterats vara markörer för eller potentiella sjukdomsframkallande egenskaper. I denna studie har vi valt att studera om Campylobacter från människa respektive kyckling skiljer sig åt avseende genotyp och förekomst av virulensegenskaper. Vi ville försöka få klarhet i om det finns Campylobacter-typer hos kyckling som inte finns hos människa, om kycklingisolat saknar speciella virulensegenskaper som humanisolaten har, eller om humanisolaten har speciella egenskaper som inte kycklingisolaten har.
Campylobacter jejuni som isolerats från sjuka människor som smittats i Sverige och isolat från svenska kycklingar under år 2009 ingick i studien. Totalt 163 isolat, 59 från människa och 104 från kyckling, genotypades och analyserades avseende virulensfaktorer.
Genotypning medger en karaktärisering av enskilda bakterieisolat. Denna gjordes med s.k. pulsfälts-gel-elektrofores (PFGE ), som resulterar i olika SmaI-typer .
Virulensegenskaper undersöktes med PCR-metodik, där Campylobacter-isolaten analyserades avseende gener som förmedlar egenskaper som rapporterats vara potentiella virulensfaktorer: fukospermeas (fucP (tidigare cj0486)), järnupptagsprotein (ceuE), fosfolipas (pldA), markör för virulensplasmid (virB11), och Campylobacter invasion antigen (ciaB). Vidare analyserades Campylobacter-isolaten avseende lipooligosackarid (LOS)-klass.
Huruvida det förelåg samband mellan genotyp, virulensgener och LOS-klass undersöktes med chi2-analys.

Slutsats

Campylobacter hos människa orsakar lidande och inte sällan allvarliga sjukdomstillstånd och följdsjukdomar som kräver sjukhusvård. Tamfågel, speciellt slaktkyckling, har i många år utpekats som den främsta smittkällan för människa. I Sverige har kraftfulla insatser gjorts för att reducera förekomsten av Campylobacter i slaktkycklingflockar och detta har resulterat i att vi har en internationellt sett låg förekomst. Trots det ses ingen minskning av antalet humanfall. Troligen spelar andra smittkällor stor roll och det är viktigt att dessa utreds närmare. Samtidigt är det viktigt att klargöra vad det är hos Campylobacter som gör människor sjuka. Är alla Campylobacter från kyckling (eller annan smittkälla) farliga för människa? Finns det speciella Campylobacter- typer hos kyckling som är speciellt sjukdomsframkallande eller finns det typer som inte orsakar sjukdom alls?
Resultaten från denna studie visar att det både fanns Campylobacter-typer som delades mellan kyckling och människa och sådana som var unika för kyckling respektive människa. Flera virulensegenskaper var lika vanligt förekommande hos kycklingisolaten som de från människa. Men det fanns några skillnader, som dock ej kunde säkerställas statistiskt på grund av för få stammar med just dessa egenskaper. En del resultat i denna studie stämmer inte med tidigare internationellt rapporterade fynd, vilket kan bero på skillnader i Campylobacter-populationer mellan länder. En intressant observation var den låga andelen svenska isolat av LOS-klasser som är förknippade med svåra följdsjukdomar. Förhoppningsvis betyder det att det är mindre risk för sådana komplikationer om människa blir smittad med Campylobacter i Sverige.
Studier av sjukdomsframkallande egenskaper hos Campylobacter är internationellt sett ett mycket angeläget område. I Sverige har vi tidigare mest fokuserat på undersökningar av förekomst av Campylobacter och smittkällor/ smittvägar . I projektet analyserades samband mellan SmaI-typ, LOS klass och virulensfaktorer hos svenska kyckling- och humanisolat. Det är första gången som den här typen av undersökningar görs på svenska kycklingisolat och dessutom i jämförelse med svenska humanisolat. Analysen av LOS-klasser hos kycklingisolat är unik i sig, och något motsvarande har ännu inte rapporterats i internationell litteratur.
På frågorna som ställdes inledningsvis, - Är alla Campylobacter från kyckling (eller annan smittkälla) farliga för människa? Finns det speciella typer hos kyckling som är speciellt sjukdomsframkallande eller finns det typer som inte orsakar sjukdom alls? – finns ännu inga klara svar. Men resultaten från denna studie har gett oss en del ledtrådar och ökat vår kunskap om vilka egenskaper Campylobacter från kyckling respektive människa har.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress