Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144056
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 februari 2016
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium spp.. Analys av isolat från sockerbetor och raps med symptom visade att de tillhörde arten V. dahliae. Analys direkt på jordprov detekterade även V. longisporum. Arterna V. albo-atrum eller V. tricorpus kunde inte detekteras i något prov. Fusarium-arterna F. culmorum och F. avenaceum detekterades i betblast från 70 % respektive 58 % av fälten, och då oftast utan samtidig förekomst av Verticillium spp.. Växtföljder med både sockerbetor och potatis och i något fall jordgubbar hade störst förekomst av Verticillium spp./V. dahliae medan fält som odlats med sockerbetor, raps och spannmål hade större förekomst av Fusarium-arterna.

Grön blast hela växtsäsongen är en nyckelfaktor för att få så hög sockerinlagring som möjligt och en hög sockerskörd. Vissnesjuka angriper växtens vatten- och näringstransport till och från betblasten och plantan förlorar på så sätt socker. Det är välkänt att oljeväxter kan drabbas av vissnesjuka, vilket brukar synas i fält strax innan mognad. Då är fältet fortfarande grönt men enskilda plantor som är brådmogna syns då tydligt. Men det är mindre känt att även sockerbetor och potatis kan drabbas av vissnesjuka. Vissnesjuka i sockerbetor ger blast som vissnar på ena sidan och som följder kärlsträngarna ner i betan.
Vissnesjukan orsakas av svampar som har sina sporer eller överlevnadsstrukturer i eller på jorden och i raps är det arter av svampen Verticillium. Det är en svår sjukdom att arbeta med eftersom den finns i jorden och det är flera olika svamparter som ger upphov till symptomen. Men nu finns det nya diagnosmetoder som använder sig av DNA-teknik och där man kan identifiera svampar både i jordprov och i växtmaterial. Vi har i det här projektet arbetat tillsammans med odlare i deras fält med sockerbetor och med forskare på SLU i Skara och Uppsala men även med ett kommersiellt laboratorium som har gjort DNA-analyser.
Totalt har vi varit ute i 152 olika sockerbetsfält under åren 2012-2014. Vid första besöket på våren i samband med betsådd togs ett jordprov på en bestämd yta i fältet som vi senare återbesökte under september strax före betskörden för att se om det hade utvecklats någon vissnesjuka. I samband med detta sista besök samlade vi in betblast som var vissen på halva sidan och som vi analyserade med molekylär teknik. Vi gjorde även en provodling i växthus med sockerbetor i jordproven för att se om plantorna angreps redan i början av tillväxten. Dessutom analyserade vi jordproven för frilevande nematoder eftersom svamparnas angrepp på rötterna kan gynnas av de sår som nematoderna ger upphov till.
Det visade sig att i den betblast som hade symptom av vissnesjuka fanns det olika svamparter som kan ha orsakat sjukdomen. Det var endast i 13 % av fälten som vi hittade Verticillium dahliae i men upp till 70 % av övriga fält som vi hittade andra svampar nämligen Fusarium culmorum och Fusarium avenaceum. Växtföljderna tyder på att majoriteten av fälten som hade hög nivå av Verticillium dahliae förutom sockerbetor också odlade potatis, men även jordgubbar. Alla dessa tre grödor angrips av denna svampart, men resultaten tyder på att potatis ger större uppförökning av svampen i fältet. Det var också mer stubbrots- och rotgallnematoder i jordarna med mycket Verticillium så de ger antagligen sår som svampen kan angripa genom. Men nematoderna gynnas också av potatis och även av morötter som odlas på dessa lätta jordar så sambanden är komplicerade att utreda.
Det var lägre förekomst av Verticillium i fälten som odlade sockerbetor och raps men där hittade vi desto mer Fusarium culmorum. Den svamparten kan ge svarta och ruttnande betnackar vid torkstress och det beror antagligen på att den finns inne i kärlsträngarna i blasten och växer ut i den stressade betan. Fusarium finns även i spannmål och kan ge stråbas, strå- och axfusarioser.
Vi har i dagsläget inga toleranta betsorter mot Verticillium eller Fusarium, men arbete pågår ute hos förädlarna. Den praktiska konsekvensen av denna undersökningen är att när dessa sorter i framtiden finns tillgängliga kommer det att bli viktigt att veta vilken svampar vi har i fälten för att kunna välja rätt sort. Då har vi tillgång till DNA-teknik som diagnosverktyg och som i detta projekt har visat sig fungera. En ytterligare konsekvens är att inte förväxla vissnesjukan med vanliga bladsvampar eftersom bladsvampspreparaten för sockerbetor inte fungerar mot Fusarium eller Verticillium som växer skyddade inne i betans kärl.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress