Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144056
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 februari 2016
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium spp.. Analys av isolat från sockerbetor och raps med symptom visade att de tillhörde arten V. dahliae. Analys direkt på jordprov detekterade även V. longisporum. Arterna V. albo-atrum eller V. tricorpus kunde inte detekteras i något prov. Fusarium-arterna F. culmorum och F. avenaceum detekterades i betblast från 70 % respektive 58 % av fälten, och då oftast utan samtidig förekomst av Verticillium spp.. Växtföljder med både sockerbetor och potatis och i något fall jordgubbar hade störst förekomst av Verticillium spp./V. dahliae medan fält som odlats med sockerbetor, raps och spannmål hade större förekomst av Fusarium-arterna.

Grön blast hela växtsäsongen är en nyckelfaktor för att få så hög sockerinlagring som möjligt och en hög sockerskörd. Vissnesjuka angriper växtens vatten- och näringstransport till och från betblasten och plantan förlorar på så sätt socker. Det är välkänt att oljeväxter kan drabbas av vissnesjuka, vilket brukar synas i fält strax innan mognad. Då är fältet fortfarande grönt men enskilda plantor som är brådmogna syns då tydligt. Men det är mindre känt att även sockerbetor och potatis kan drabbas av vissnesjuka. Vissnesjuka i sockerbetor ger blast som vissnar på ena sidan och som följder kärlsträngarna ner i betan.
Vissnesjukan orsakas av svampar som har sina sporer eller överlevnadsstrukturer i eller på jorden och i raps är det arter av svampen Verticillium. Det är en svår sjukdom att arbeta med eftersom den finns i jorden och det är flera olika svamparter som ger upphov till symptomen. Men nu finns det nya diagnosmetoder som använder sig av DNA-teknik och där man kan identifiera svampar både i jordprov och i växtmaterial. Vi har i det här projektet arbetat tillsammans med odlare i deras fält med sockerbetor och med forskare på SLU i Skara och Uppsala men även med ett kommersiellt laboratorium som har gjort DNA-analyser.
Totalt har vi varit ute i 152 olika sockerbetsfält under åren 2012-2014. Vid första besöket på våren i samband med betsådd togs ett jordprov på en bestämd yta i fältet som vi senare återbesökte under september strax före betskörden för att se om det hade utvecklats någon vissnesjuka. I samband med detta sista besök samlade vi in betblast som var vissen på halva sidan och som vi analyserade med molekylär teknik. Vi gjorde även en provodling i växthus med sockerbetor i jordproven för att se om plantorna angreps redan i början av tillväxten. Dessutom analyserade vi jordproven för frilevande nematoder eftersom svamparnas angrepp på rötterna kan gynnas av de sår som nematoderna ger upphov till.
Det visade sig att i den betblast som hade symptom av vissnesjuka fanns det olika svamparter som kan ha orsakat sjukdomen. Det var endast i 13 % av fälten som vi hittade Verticillium dahliae i men upp till 70 % av övriga fält som vi hittade andra svampar nämligen Fusarium culmorum och Fusarium avenaceum. Växtföljderna tyder på att majoriteten av fälten som hade hög nivå av Verticillium dahliae förutom sockerbetor också odlade potatis, men även jordgubbar. Alla dessa tre grödor angrips av denna svampart, men resultaten tyder på att potatis ger större uppförökning av svampen i fältet. Det var också mer stubbrots- och rotgallnematoder i jordarna med mycket Verticillium så de ger antagligen sår som svampen kan angripa genom. Men nematoderna gynnas också av potatis och även av morötter som odlas på dessa lätta jordar så sambanden är komplicerade att utreda.
Det var lägre förekomst av Verticillium i fälten som odlade sockerbetor och raps men där hittade vi desto mer Fusarium culmorum. Den svamparten kan ge svarta och ruttnande betnackar vid torkstress och det beror antagligen på att den finns inne i kärlsträngarna i blasten och växer ut i den stressade betan. Fusarium finns även i spannmål och kan ge stråbas, strå- och axfusarioser.
Vi har i dagsläget inga toleranta betsorter mot Verticillium eller Fusarium, men arbete pågår ute hos förädlarna. Den praktiska konsekvensen av denna undersökningen är att när dessa sorter i framtiden finns tillgängliga kommer det att bli viktigt att veta vilken svampar vi har i fälten för att kunna välja rätt sort. Då har vi tillgång till DNA-teknik som diagnosverktyg och som i detta projekt har visat sig fungera. En ytterligare konsekvens är att inte förväxla vissnesjukan med vanliga bladsvampar eftersom bladsvampspreparaten för sockerbetor inte fungerar mot Fusarium eller Verticillium som växer skyddade inne i betans kärl.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Förädling av brödvete med hållbar sjukdomsresistens
Jan Ö Jönsson, Centrum för folkhälsa

Projektnummer: 9736003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Vallfodrets nedbrytningskinetik. Delprojekt 5 i tvärvetenskapliga projektet Produktionsteknik och vallfoderkonsumtion i ett vallfodersystem.
Michael Murphy,

Projektnummer: 9630014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Unghönsuppfödning i Sverige- effekt av beläggningsgrad och inhysningsform
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: 0337003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkningskapacitet och arbetsåtgång i AMS.- teori och praktiska erfarenheter för bättre planering, ekonomi och djurhälsa.
Krister Sällvik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Biologisk ogräsbekämpning mot mikroorganismer
Berndt Gerhardson,

Projektnummer: 9933004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Funktionella ytbeläggningar för miljövänligt högpresterande utsäde
Berndt Gerhardson,

Projektnummer: 0233018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress