Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144056
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 februari 2016
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium spp.. Analys av isolat från sockerbetor och raps med symptom visade att de tillhörde arten V. dahliae. Analys direkt på jordprov detekterade även V. longisporum. Arterna V. albo-atrum eller V. tricorpus kunde inte detekteras i något prov. Fusarium-arterna F. culmorum och F. avenaceum detekterades i betblast från 70 % respektive 58 % av fälten, och då oftast utan samtidig förekomst av Verticillium spp.. Växtföljder med både sockerbetor och potatis och i något fall jordgubbar hade störst förekomst av Verticillium spp./V. dahliae medan fält som odlats med sockerbetor, raps och spannmål hade större förekomst av Fusarium-arterna.

Grön blast hela växtsäsongen är en nyckelfaktor för att få så hög sockerinlagring som möjligt och en hög sockerskörd. Vissnesjuka angriper växtens vatten- och näringstransport till och från betblasten och plantan förlorar på så sätt socker. Det är välkänt att oljeväxter kan drabbas av vissnesjuka, vilket brukar synas i fält strax innan mognad. Då är fältet fortfarande grönt men enskilda plantor som är brådmogna syns då tydligt. Men det är mindre känt att även sockerbetor och potatis kan drabbas av vissnesjuka. Vissnesjuka i sockerbetor ger blast som vissnar på ena sidan och som följder kärlsträngarna ner i betan.
Vissnesjukan orsakas av svampar som har sina sporer eller överlevnadsstrukturer i eller på jorden och i raps är det arter av svampen Verticillium. Det är en svår sjukdom att arbeta med eftersom den finns i jorden och det är flera olika svamparter som ger upphov till symptomen. Men nu finns det nya diagnosmetoder som använder sig av DNA-teknik och där man kan identifiera svampar både i jordprov och i växtmaterial. Vi har i det här projektet arbetat tillsammans med odlare i deras fält med sockerbetor och med forskare på SLU i Skara och Uppsala men även med ett kommersiellt laboratorium som har gjort DNA-analyser.
Totalt har vi varit ute i 152 olika sockerbetsfält under åren 2012-2014. Vid första besöket på våren i samband med betsådd togs ett jordprov på en bestämd yta i fältet som vi senare återbesökte under september strax före betskörden för att se om det hade utvecklats någon vissnesjuka. I samband med detta sista besök samlade vi in betblast som var vissen på halva sidan och som vi analyserade med molekylär teknik. Vi gjorde även en provodling i växthus med sockerbetor i jordproven för att se om plantorna angreps redan i början av tillväxten. Dessutom analyserade vi jordproven för frilevande nematoder eftersom svamparnas angrepp på rötterna kan gynnas av de sår som nematoderna ger upphov till.
Det visade sig att i den betblast som hade symptom av vissnesjuka fanns det olika svamparter som kan ha orsakat sjukdomen. Det var endast i 13 % av fälten som vi hittade Verticillium dahliae i men upp till 70 % av övriga fält som vi hittade andra svampar nämligen Fusarium culmorum och Fusarium avenaceum. Växtföljderna tyder på att majoriteten av fälten som hade hög nivå av Verticillium dahliae förutom sockerbetor också odlade potatis, men även jordgubbar. Alla dessa tre grödor angrips av denna svampart, men resultaten tyder på att potatis ger större uppförökning av svampen i fältet. Det var också mer stubbrots- och rotgallnematoder i jordarna med mycket Verticillium så de ger antagligen sår som svampen kan angripa genom. Men nematoderna gynnas också av potatis och även av morötter som odlas på dessa lätta jordar så sambanden är komplicerade att utreda.
Det var lägre förekomst av Verticillium i fälten som odlade sockerbetor och raps men där hittade vi desto mer Fusarium culmorum. Den svamparten kan ge svarta och ruttnande betnackar vid torkstress och det beror antagligen på att den finns inne i kärlsträngarna i blasten och växer ut i den stressade betan. Fusarium finns även i spannmål och kan ge stråbas, strå- och axfusarioser.
Vi har i dagsläget inga toleranta betsorter mot Verticillium eller Fusarium, men arbete pågår ute hos förädlarna. Den praktiska konsekvensen av denna undersökningen är att när dessa sorter i framtiden finns tillgängliga kommer det att bli viktigt att veta vilken svampar vi har i fälten för att kunna välja rätt sort. Då har vi tillgång till DNA-teknik som diagnosverktyg och som i detta projekt har visat sig fungera. En ytterligare konsekvens är att inte förväxla vissnesjukan med vanliga bladsvampar eftersom bladsvampspreparaten för sockerbetor inte fungerar mot Fusarium eller Verticillium som växer skyddade inne i betans kärl.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Energiuppföljning och åtgärdsbedömning i växthusföretag med ny mät- och beräkningsmetod
Torbjörn Jilar, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0456017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Smittspridning av juverpatogener vid automatisk mjölkning.
Torkel Ekman,

Projektnummer: 0230044 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Potatisbladmögel -A- Planeringsbidrag
Jonathan Yuen,

Projektnummer: 0439001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress