Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144056
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 februari 2016
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium spp.. Analys av isolat från sockerbetor och raps med symptom visade att de tillhörde arten V. dahliae. Analys direkt på jordprov detekterade även V. longisporum. Arterna V. albo-atrum eller V. tricorpus kunde inte detekteras i något prov. Fusarium-arterna F. culmorum och F. avenaceum detekterades i betblast från 70 % respektive 58 % av fälten, och då oftast utan samtidig förekomst av Verticillium spp.. Växtföljder med både sockerbetor och potatis och i något fall jordgubbar hade störst förekomst av Verticillium spp./V. dahliae medan fält som odlats med sockerbetor, raps och spannmål hade större förekomst av Fusarium-arterna.

Grön blast hela växtsäsongen är en nyckelfaktor för att få så hög sockerinlagring som möjligt och en hög sockerskörd. Vissnesjuka angriper växtens vatten- och näringstransport till och från betblasten och plantan förlorar på så sätt socker. Det är välkänt att oljeväxter kan drabbas av vissnesjuka, vilket brukar synas i fält strax innan mognad. Då är fältet fortfarande grönt men enskilda plantor som är brådmogna syns då tydligt. Men det är mindre känt att även sockerbetor och potatis kan drabbas av vissnesjuka. Vissnesjuka i sockerbetor ger blast som vissnar på ena sidan och som följder kärlsträngarna ner i betan.
Vissnesjukan orsakas av svampar som har sina sporer eller överlevnadsstrukturer i eller på jorden och i raps är det arter av svampen Verticillium. Det är en svår sjukdom att arbeta med eftersom den finns i jorden och det är flera olika svamparter som ger upphov till symptomen. Men nu finns det nya diagnosmetoder som använder sig av DNA-teknik och där man kan identifiera svampar både i jordprov och i växtmaterial. Vi har i det här projektet arbetat tillsammans med odlare i deras fält med sockerbetor och med forskare på SLU i Skara och Uppsala men även med ett kommersiellt laboratorium som har gjort DNA-analyser.
Totalt har vi varit ute i 152 olika sockerbetsfält under åren 2012-2014. Vid första besöket på våren i samband med betsådd togs ett jordprov på en bestämd yta i fältet som vi senare återbesökte under september strax före betskörden för att se om det hade utvecklats någon vissnesjuka. I samband med detta sista besök samlade vi in betblast som var vissen på halva sidan och som vi analyserade med molekylär teknik. Vi gjorde även en provodling i växthus med sockerbetor i jordproven för att se om plantorna angreps redan i början av tillväxten. Dessutom analyserade vi jordproven för frilevande nematoder eftersom svamparnas angrepp på rötterna kan gynnas av de sår som nematoderna ger upphov till.
Det visade sig att i den betblast som hade symptom av vissnesjuka fanns det olika svamparter som kan ha orsakat sjukdomen. Det var endast i 13 % av fälten som vi hittade Verticillium dahliae i men upp till 70 % av övriga fält som vi hittade andra svampar nämligen Fusarium culmorum och Fusarium avenaceum. Växtföljderna tyder på att majoriteten av fälten som hade hög nivå av Verticillium dahliae förutom sockerbetor också odlade potatis, men även jordgubbar. Alla dessa tre grödor angrips av denna svampart, men resultaten tyder på att potatis ger större uppförökning av svampen i fältet. Det var också mer stubbrots- och rotgallnematoder i jordarna med mycket Verticillium så de ger antagligen sår som svampen kan angripa genom. Men nematoderna gynnas också av potatis och även av morötter som odlas på dessa lätta jordar så sambanden är komplicerade att utreda.
Det var lägre förekomst av Verticillium i fälten som odlade sockerbetor och raps men där hittade vi desto mer Fusarium culmorum. Den svamparten kan ge svarta och ruttnande betnackar vid torkstress och det beror antagligen på att den finns inne i kärlsträngarna i blasten och växer ut i den stressade betan. Fusarium finns även i spannmål och kan ge stråbas, strå- och axfusarioser.
Vi har i dagsläget inga toleranta betsorter mot Verticillium eller Fusarium, men arbete pågår ute hos förädlarna. Den praktiska konsekvensen av denna undersökningen är att när dessa sorter i framtiden finns tillgängliga kommer det att bli viktigt att veta vilken svampar vi har i fälten för att kunna välja rätt sort. Då har vi tillgång till DNA-teknik som diagnosverktyg och som i detta projekt har visat sig fungera. En ytterligare konsekvens är att inte förväxla vissnesjukan med vanliga bladsvampar eftersom bladsvampspreparaten för sockerbetor inte fungerar mot Fusarium eller Verticillium som växer skyddade inne i betans kärl.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta
Magnus Karlsson, SLU

Projektnummer: H1333172 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2017

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides …

Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem
Velemir Ninkovic, SLU

Projektnummer: H1333072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2017

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based …

Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress