Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fosforutlakning i förhållande till grödans upptag vid olika spridningsteknik

Status: Avslutat
Projektnummer: H0970257
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 januari 2013
Huvudsökande: Sofia Delin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: sofia.delin@mark.slu.se
Telefon: 0511-67235
Beviljade medel: 260 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fosforutlakning mättes i ett försök i havre på lerjord med stigande kvävegivor i en utlakningsanläggning på lerjord i Västergötland. Syftet var att se om utlakningen påverkades av grödans fosforupptag som förmodades öka med ökad skördenivå i gödslingsförsöket. Förutom fosforutlakning mättes markens fosforstatus samt fosforupptag i grödan och fosfor bortförd med skörd. P-AL låg i klass II i matjorden och klass III i alven och fosformättnadsgraden var måttlig. Fosforupptaget och fosfor bortförd med skörd ökade med stigande kvävegödslingsnivå. Utlakningen minskade mycket riktigt med ökat fosforupptag, vilket var tydligast under växtodlingssäsongen då utlakningen i ogödslat led var signifikant högre än i övriga led. Utlakningen var dock som störst utanför odlingssäsongen och var då inte längre kopplad till havrens fosforupptag. Utlakningen kunde heller inte kopplas till fosformättnadsgraden, som ju också generellt var låg.

Populärvetenskaplig sammanfattning
En bra gröda begränsar fosforutlakningen

Syfte
För att undvika en försämrad vattenkvalitet p.g.a. hög närsaltsbelastning med svåra utbrott av algblomning i våra vatten, undersöks olika möjligheter att begränsa läckaget av kväve och fosfor från jordbruksmark. En faktor som kan vara av betydelse är att man har en livskraftig gröda som kan ta upp tillgänglig fosfor och därmed hålla nere mängden lättlösligt fosfor som kan läcka ut med dräneringsvattnet. Syftet med den här studien var att undersöka i vilken mån fosforutlakningen påverkas av hur effektivt grödans fosforupptag är vid odling av havre på en lerjord.

Resultat
Fosforupptaget fram till vippgång ökade linjärt med stigande kvävegödslingsnivå från 3 kg i ledet utan kvävegödsling till 15 kg i det högst gödslade ledet. Fosfor bortförd med skörd ökade också från 5 kg i ledet utan kvävegödsling till 15-17 kg i leden med gödsling över 100 kg kväve per ha. Utlakningen minskade mycket riktigt med ökat fosforupptag hos grödan, men bara under växtodlingssäsongen då utlakningen i ogödslat led tydligt avvek med högre utlakning än i övriga led. Utlakningen var dock som störst under vinterhalvåret och var då inte längre kopplad till havrens fosforupptag. Utlakningen kunde heller inte kopplas till fosformättnadsgraden. Detta var kanske inte så konstigt då halten lättlöslig fosfor i marken var måttlig och markens förmåga att binda fosfor god. P-AL låg i klass II i matjorden och klass III i alven och fosformättnadsgraden var måttlig.

Metod
Fosforutlakning mättes i ett kvävegödslingsförsök på lerjord med stigande kvävegivor i en utlakningsanläggning på Lanna. I försöket odlades havre första året och höstvete året därpå. Gödslingsbehandlingarna utfördes i havren och utlakningen mättes fram till september året efter. Förutom fosforutlakning mättes markens fosforstatus samt fosforupptag i grödan och fosfor bortförd med skörd, för att se om fosforbalansen det enskilda året har betydelse för fosforutlakningen.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Med högre fosforupptag och därmed mer fosfor bortfört med skörd kan man få en lägre fosforutlakning. Detta visar att en välskött högavkastande gröda kan begränsa utlakningen. Effekten på den totala utlakningen är dock begränsad, så det kan krävas fler åtgärder.. Då stor del av avrinningen och därmed utlakningen sker under vinterhalvåret innan någon gröda etablerats eller då befintlig gröda inte har någon kraftig tillväxt, blir andra faktorer av stor betydelse.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Applicering av Trichoderma sp. och Beauveria bassiana med kalldimningsaggregat mot svartprickröta i gurka
Anna-Mia Björkholm, SLU

Projektnummer: H0756514 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2007

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hästhålln. i tätortsnära områden, miljö och attityder-delproj. 1. Attityder kring hästhålln. - lukt, allergener o andra störningar
Catharina Svala, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0447050 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2004

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress