Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fotröta hos får - karaktärisering av svenska bakteristammar och identifiering av virulensmarkörer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050142
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 15 december 2013
Huvudsökande: Anna Aspán
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: anna.aspan@sva.se
Telefon: 018 674252
Beviljade medel: 1 690 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fotröta kan uppträda med varierande svårighetsgrad och beror till stor del på D. nodosus-stammens virulens men även på andra faktorer som t.ex. närvaro av andra bakterier. I svenska fårbesättningar uppstår ibland allvarlig sjukdomsbild av fotröta trots att isolerade D. nodosus-stammar ofta inte uppfyller de internationellt vedertagna kriterierna för virulens. För att undersöka detta karaktäriserades D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild och dessutom undersöktes förekomst av Fusobacterium necrophorum och Treponema spp. Ett signifikant samband mellan förekomst av F. necrophorum och allvarlig klinik av fotröta kunde påvisas i studien däremot hittades inget samband mellan klinik och förekomst av Treponema. Inga unika genetiska skillnader påvisades mellan D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild däremot påvisades genetiska skillnader mellan D. nodosus-isolat som bedömts som virulenta respektive benigna enligt gelatin-gel-test.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Fotröta är en smittsam klövsjukdom som drabbar får och som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus (D. nodosus). Sjukdomen förekommer i de flesta lammproducerande länder och ger upphov till ett stort djurlidande och stora ekonomiska förluster. Fotröta är en komplex sjukdom som kan uppträda med varierande svårighetsgrad som till stor del beror på virulensegenskaper hos den infekterande D. nodosus-stammen men även av andra faktorer som till exempel klimat och närvaro av andra bakterier. Första fallet i Sverige uppmärksammades år 2004 och sedan dess har kunskap om sjukdomen inhämtats från andra länder som haft längre erfarenhet av sjukdomen som till exempel Australien. I svenska fårbesättningar uppstår ibland allvarlig sjukdomsbild av fotröta trots att isolerade D. nodosus-stammar ofta inte uppfyller de internationellt vedertagna kriterierna för virulens och syftet med studien var därför att undersöka vad som ger upphov till det mer virulenta sjukdomsförloppet. Målet var att försöka identifiera nya virulensmarkörer genom att karaktärisera och jämföra svenska D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild med varandra och dessutom undersöka om andra bakterier som associeras med klövsjukdomar är vanligt förekommande i svenska fårbesättningar.

Resultat
Förekomst av D. nodosus i besättningar med helt friska klövar var ovanligt i denna studie, däremot påvisades D. nodosus i hälften av besättningarna där lindrigare förändringar som inte bedömts vara fotröta var vanligt förekommande. Andelen provtagna djur med D. nodosus i dessa kliniskt friska besättningar var dock signifikant lägre än andelen provtagna djur med D. nodosus i kliniskt sjuka besättningar. En viss koppling fanns mellan D. nodosus intA-genen som tros vara en virulensmarkör och allvarligare klinik av fotröta, men sambandet var inte statistiskt signifikant. Inget samband kunde heller påvisas mellan serogrupp av D. nodosus och klinik.

Inga unika genetiska skillnader kunde påvisas mellan D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild i denna studie. Däremot kunde genetiska skillnader ses mellan svenska D. nodosus-isolat som bestämts som virulenta respektive benigna i gelatin-gel-test, vilket är en internationellt vedertagen metod för virulensbestämning. Treponema var vanligt förekommande i svenska fårbesättningar överlag i denna studie och ingen signifikant skillnad kunde ses i förekomst mellan besättningar med olika klinisk bild av fotröta. Däremot påvisades ett statistiskt signifikant samband mellan förekomst av Fusobacterium necrophorum och allvarlig klinik av fotröta och det är dessutom sedan tidigare känt att F. necrophorum kan producera toxiner och orsaka vävnadsdöd.

Metod
Fårbesättningar med olika klinisk bild av fotröta provtogs och analyserades för förekomst av D. nodosus, D. nodosus intA-genen, F. necrophorum och Treponema spp. med hjälp av realtids-PCR. Proverna odlades dessutom för förekomst av D. nodosus och isolerade D. nodosus-bakterier serogrupperades med hjälp av PCR och analyserades för förekomst av intA-genen med realtids-PCR. Ett urval av isolaten virulensbestämdes med hjälp av gelatin-gel-test och karaktäriserades genetiskt med hjälp av helgenomsekvensering.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Förekomst av F. necrophorum skulle kunna vara en möjlig orsak till att allvarligare klinik av fotröta utvecklas i svenska fårbesättningar trots att de inte är infekterade med virulenta D. nodosus stammar. Eventuellt skulle förekomst av D. nodosus intA-genen också kunna vara en bidragande orsak men detta skulle behöva undersökas vidare då antal besättningar med denna gen var för få i detta material för att sambandet skulle vara statistiskt signifikant. Genetiskt sett visade det sig att svenska D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild av fotröta var väldigt lika och ingen genetisk markör kunde identifieras som skulle kunna användas för att skilja dem åt. Däremot fanns det genetiska skillnader hos svenska D. nodosus-isolat som bestämts som virulenta respektive benigna i gelatin-gel-test. Med kunskap om dessa genetiska skillnader skulle man kunna utveckla ett molekylärbiologiskt test som skulle kunna användas för att snabbt och säkert identifiera de mest virulenta D. nodosus-stammarna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress