Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342236
Kategori: Forskningsprogram | Potatis
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 juli 2016
Huvudsökande: Ulrika Carlson-Nilsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: ulrika.carlson@slu.se
Telefon: 044-26 58 19
Medsökande: Erik Andreasson
Beviljade medel: 2 000 000 SEK

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora infestans for organic as well as conventional farming. We also want to develop cultivars adapted to the specific cultivation conditions existing in different areas of Sweden, which is something clearly different from the bulk of foreign cultivars available today. Traditional crosses with repeated selections in yearly field trials in southern, middle and northern Sweden will be carried out. Furthermore we will try to 1) find hybrid seedlings possessing new combinations of Phytophthora resistance for maximum durability by the use of molecular markers and 2) develop a few new markers for other traits than Phytophthora resistance that could be implemented at a later stage in the breeding program.

Målsättningen är att projektet, genom komplettering av det redan befintliga förädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp, skall ta fram kommersiellt intressanta och uthålligt bladmögel/brunröta-resistenta sorter för såväl konventionell som ekologisk odling. Sorterna skall vidare vara anpassade för olika specifika odlingsförhållanden som råder i Sverige, något som i dag saknas i det till största del utländska sortutbud som erbjuds odlarna. Arbetet kommer att utföras genom traditionell korsningsmetodik följt av selektioner i fältförsök vid försökslokaler i södra, mellersta och norra Sverige. I en mindre del av projektet planerar vi även att 1) hitta nya kombinationer av bladmögelresistens i vårt korsningsmaterial med hjälp av molekylära markörer för att åstadkomma uthållig resistens samt 2) försöka utveckla ett mindre antal andra markörer (för andra egenskaper än bladmögelresistens) värdefulla att i ett senare skede implementera i förädlingsprogrammet.

Målet har varit att genom komplettering av det befintliga förädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp, ta fram kommersiellt intressanta och uthålligt Phytophthora-resistenta sorter för såväl konventionell som ekologisk odling. I dag erbjuds odlarna till största del utländska sorter och målsättningen är att ta fram ett sortmaterial anpassat för specifika svenska odlingsförhållanden. Flera förändringar har genomförts för att öka möjligheterna. Antalet korsningar per år har ökat så att fler plantor (ca 10 000) kan produceras för urval i 1:a årets fältförsök. Uppdragning av fröplantor sker på Elitplantstationen. För att erhålla tillräckligt med korsningsfrön har korsningsmetodiken ändrats. Antalet försökslokaler har utökats. En molekylär markör för en av våra resistenskällor mot bladmögel har tagits fram och börjat användas med syftet att hitta nya kombinationer av resistens. Flera lovande sortkandidater är på väg att erbjudas för provodling i större skala hos potentiella licenstagare.

Projektet var avsett att komplettera växtförädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp vars målsättning är att ta fram nya potatissorter med framför allt god motståndskraft mot bladmögel. Denna sjukdom orsakar stora problem i potatisodling. Genom att använda mer motståndskraftiga sorter behöver inte lika stor mängd kemiska bekämpningsmedel användas alternativt kan sorterna odlas ekologiskt. I dag har odlarna mest utländska sorter att välja på. De är inte är framtagna för odlingsförhållandena i vårt land. Därför försöker vi också ta fram sorter som är mer anpassade för svenska förhållanden. Potatis har växtförädlats på SLU sedan 2006. Programmet är internationellt sett litet och beroende av ytterligare finansiering utöver de medel det tilldelas årligen sedan 2009. Tack vare detta SLF-projekt har därför flera viktiga förändringar i arbetet nu kunnat genomföras. Vid den utvärdering av programmet som gjordes på uppdrag av regeringen 2012 fick programmet kritik för att antalet korsningar per år var för litet. Fler korsningar ger möjlighet till ett större antal frön och därmed fler fröplantor och knölar att skörda till utsäde till 1:a årets fältförsök. Med för få plantor att göra urval från minskar chanserna att hitta nya intressanta sortkandidater.

Första delmålet var därför att från och med 2015 sätta ca 10 000 knölar i 1:a årets fältförsök. För att lyckas producera tillräckligt mycket utsäde gjordes 2013 avsevärt fler korsningar än tidigare. Detta var möjligt då vi, i stället för att som tidigare gjorde korsningarna på blommande avklippta stjälkar i behållare med vatten, nu odlade hela plantor på upphöjda tegelstenar i pallkragar med jord i växthus. Då kan lätt nya knölar tas bort så de inte stjäl kraft från plantan och bären som bildas som resultatet av lyckade korsningar. Vi erhöll stora mängder frön och 2014 kunde ca 15 000 frön av de intressantaste korsningarna sås ut. Från fröplantorna skördade vi sedan nära 10 000 unika knölar till utsädet 2015. Vi har också på inrådan av utvärderarna utökat antalet fältförsök och försökslokaler. Efter varje år i fält utvärderas samtliga linjer för egenskaper som motståndskraft mot bladmögel, avkastning, knölutseende, smak, kokegenskaper o s v. Bara de bästa går vidare till nästa års fältförsök. Sedan 2015 har vi obekämpade försök på en lokal i Skåne med högt bladmögeltryck för att studera motståndskraften mot bladmögel. Här ingår allt material från 1:a försöksåret och uppåt. För att studera bl a avkastning har vi dessutom fr o m 4:e försöksåret försök som bekämpas mot bladmögel på ytterligare en lokal i Skåne samt i Umeå. Från och med 5:e året tillkommer dessutom ytterligare en försökslokal.

Av det material som funnits längst i förädlingsprogrammet (5, 6 respektive 7 år i fältförsök) återstår i nuläget totalt 6 linjer. De övriga har sorterats bort i tidigare fältförsök. En linje gav hög skörd framför allt i ett av de skånska bladmögelbekämpade försöken. Här gav den högre skörd än jämförelsesorterna Bintje och Carolus. Även två linjer som är korsningar mellan två olika källor för motståndskraft mot bladmögel gav bra skörd. I ett ekologiskt fältförsök i Umeå gav alla 6 linjerna högre skörd än Bintje men inte än Carolus. I bladmögelförsöket där vi inte sprutar mot bladmögel men annars odlar som i en vanlig konventionell odling hade alla 6 linjerna bättre motståndskraft än Bintje.

Vår tankegång är att kombinera linjer med god motståndskraft mot bladmögel med andra linjer med där motståndskraften styrs från andra gener. Detta för att få ett mer hållbart försvar. Vi försöker också kombinera detta med t ex tidig mognad, fina knölar, god smak och/eller hög skörd. I projektet har också ingått ett mindre arbete med molekylära markörer. En markör kan genom laboratorieanalys av en plantas DNA "känna igen" om plantan bär på en speciell gen för motståndskraft. Vi har konstruerat en sådan markör för en av våra mest använda korsningsföräldrar för motståndskraft mot bladmögel och har nu börjat använda den för att kontrollera vilka av våra linjer som har ärvt denna gen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress