Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Framtagning av optimala plockningstider samt optimala lagringsbetingelser i ULO-lager för några päronsorter

Status: Avslutat
Projektnummer: H1056182
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 maj 2013
Huvudsökande: Ibrahim Tahir
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Ibrahim.tahir@slu.se
Telefon: 040-415341
Beviljade medel: 619 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Försök utfördes på päronsorterna ´Clara Frijs´ och ´Carola´ för att få fram optimal skördetidpunkt, lagringstemperatur och ULO-betingelser för respektive sort, under 2011 och 2012. Efter kontinuerlig provtagning och analyser av fruktkvaliteten och etylenproduktionen, plockades frukten under sex olika mognadsstadier. Frukten lagrades i två kyllager med 1oC respektive 3oC. Ytterligare frukt lagrades under sju olika ULO-betingelser. Enligt resultaten, kan bara Streif index rekommenderas som en pålitlig mognadsindex för ´Clara Frijs´ och ´Carola´. För båda sorterna var förlusterna lägre efter lagring i 0,5 – 1 °C jämfört med lagring i 3 °C. Optimala ULO-betingelser för ´Clara Frijs´ var 1 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, och för ´Carola´ var 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, där minst förekomst av svampangrepp, sjukdomar och totalförlust noterades. Det var även vid dessa betingelser som kvaliteten, inklusive smaken, var bäst. ´Clara Frijs´ är känslig för svampangrepp och ’Carola’ för bruna kratrar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Framtagning av optimala plockningstider samt optimala lagringsbetingelser i ULO-lager för några päronsorter.

Den vanligaste päronsorten i Sverige är ’Clara Frijs’ som utgör ca 36 % av den totala arealen päronodling i Sverige. 'Clara Frijs' uppfattas som en mycket välsmakande sort och efterfrågan är stor både på marknaden och hos konsumenterna. Odlarna är intresserade av att öka produktionen ytterligare men dessvärre är sorten både känslig för lagringssjukdomar och har kort hållbarhet i butik, något som orsakar problem i distributions-kedjan. ’Carola’ är också en populär svensk sort som mognar i september-oktober. Sorten kan snabbt förlora sin goda kvalitet under olämplig lagring.
Stark profilering, unika produkter, hög kvalitet och ett jämnt varuutbud är några av de faktorer som den svenska fruktbranschen eftersträvar. Fortfarande odlas det dock i Sverige, till övervägande del, smakrika och fräscha produkter med högt antioxidantinnehåll vilket gör det möjligt att profilera svensk frukt. För att dessa kriterier ska kunna uppfyllas måste frukten plockas under optimal tidpunkt och lagras med optimala lagringsbetingelser. Det är med andra ord nödvändigt att finna andra marknadsfördelar för att fortsättningsvis få möjlighet att njuta av svenska päron.
Kapaciteten för ULO-lagring har därför byggts ut i Sverige, vilket möjliggör en jämn tillgång på högkvalitativ svensk frukt under större delen av året. För att till fullo utnyttja branschens stora investeringar i lager och distribution krävs emellertid detaljerade kunskaper om varje sorts optimala behandling vid och efter skörd samt under lagring, eftersom ULO-lagringens effekt på hållbarhet och kvalitet emellertid är starkt beroende av att optimala koncentrationer av de olika gaskomponenterna används. För hög halt av CO2 respektive för låg halt av O2 kan orsaka skador vilka försämrar smaken. Varje sort reagerar dock olika varför lagringsdugligheten varierar starkt. Förutom gasblandningens sammansättning har även skördetidspunkten stor betydelse för lagringsresultatet. Optimal skördetidpunkt infaller i preklimakteriefasen, då förändringarna i etylenproduktionen och kvalitetsparametrarna är mycket små. Päron bör skördas när 25 % av frukten börjar producera etylen för att minimera lagringsröta och förbättra kvalitén.
Målsättningen med detta försök är att i förlängningen tillgodose marknadens och konsumenternas krav på högkvalitativ frukt samt öka lönsamheten för svensk päronproduktion och bemöta konkurrensen från importerad frukt. Projektet syftar därmed till att bestämma den bästa skördetidpunkten för päronsorterna ’Clara Frijs’ och ’Carola’, avseende hållbarhet och kvalitet efter lagring i kyllager respektive ULO-lager, bestämma optimala ULO- betingelser (temperatur, respektive koldioxid- och syrehalt) för var och en av de ovannämnda sorterna och rekommendera ett korrekt mognadsindex som passar var och en av de två sorterna.
Försök utfördes på päronsorterna ´Clara Frijs´ och ´Carola´ i Kivik-Alnarp och Balsgård under 2011 och 2012. Efter kontinuerlig provtagning och analyser av fruktkvaliteten (fasthet, löslig torrsubstans ”SSC”, stärkelsenedbrytning, syrahalt, smak och färg) samt etylenproduktionen plockades frukten under sex olika mognadsstadier under perioden 17/8 – 17/9 för ´Clara Frijs´ och 24/8 – 24/9 för ´Carola´. Frukten lagrades i två kyllager med 1°C respektive 3°C. Ytterligare frukt plockades, vid två olika mognadsstadier, för ULO-lagring. ´Clara Frijs´ plockades 30/8 och 5/9, medan ´Carola´ plockades 11/9 och 17/9. Denna frukt lagrades under sju olika ULO-betingelser: Skåp 1: 1 kPa O2 + 1 kPa CO2, skåp 2: 1 kPa O2 + 2 kPa CO2, skåp 3: 1 kPa O2 + 3 kPa CO2, skåp 4: 2 kPa O2 + 2 kPa CO2, skåp 5: 1 kPa O2 + 0,5k Pa CO2, skåp 6: 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2 och skåp 7: 2 kPa O2 + 1 kPa CO2. Efter avslutad lagring kontrollerades fruktens kvalitetsparametrar och förluster till följd av svampangrepp, sjukdomar och vattenavgivning noterades.
Mognadsprocessutveckling
Likvärdiga förandringar kunde uppmätas hos ´Clara Frijs´ och ´Carola´ då olika skördetidpunkter jämfördes. Med senare skörd hos båda sorterna ökade innehållet av löslig torrsubstans (SSC) och färgindex medan minskade fruktens fasthet, stärkelseinnehåll och syrahalt. Därmed minskade Streif-index och smaken förbättrades.
Hos ’Clara Frijs’ visade fastheten, syrahalten, smaken och Streif indexen mycket låg förandring under första vecka av september. Efter att sambandet mellan dessa parametrar och etylenproduktionen undersöktes och det visade sig ha en mycket stark korrelation (p<0,001) med Streif index och bara en stark korrelation (p<0,01) med fastheten och syrahalten (Tabell 1.3), kan Streif index rekommenderas som en pålitlig mognadsindex för ’Clara Frijs’. Dessutom, kan man använda de andra två indexen tillsammans för säkert skull. Eftersom, uppvisade parametrar för stärkelsenedbrytning, SSC, smak och färgindex inte visade några signifikanta skillnader vid olika skördetidpunkter och hade en svag korrelation med etylenproduktionen, utesluts dessa som mognadsindex.
För ´Carola´ är parametrarna fasthet, SSC, SNB och Streif-index acceptabla mognadsindex, då de visade sig ha en stabil förändringstakt i mitten av skördeperioden (5-11/09). Endast Streif index hade en mycket stark korrelation med etylen och därför kan den rekommenderas som en pålitlig index för ’Carola’. Stärkelsenedbrytning, fasthet och SSC kan också användas, dessa är dock mindre pålitliga index. Syrahalten, smaken och färgindexen bör dock inte användas vid bestämning av skördetidpunkten för ´Carola´.
Optimala skördetidpunkter
Då Streif indexen för ’Clara Frijs’ ligger mellan 0,27 – 0,10, och för ’Carola’ mellan 0,23 – 0,10 innebär det att frukten befinner sig i pre-klimakteriefasen. Eftersom olika studier har rapporterat att päronfrukt som plockas så nära inpå slutet av pre-klimakterieperioden som möjligt, har högre arom och lagringsduglighet, rekommenderar vi Streif index mellan 0,21 till 0,15 för ULO-lagring och mellan 0,15 -0,10 för kyllagring.
I vilken lagringtemperatur bör sorterna lagras?
För båda sorterna, som plockats under rekommenderade tider var förlusterna lägre efter lagring i 0,5 – 1 °C jämfört med lagring i 3 °C. Även fasthet, smak och syrahalt bevarades bättre vid lagring i den lägre temperaturen. Hastigheten på fruktens metabolism kan sänkas avsevärt med hjälp av lagring i låga temperaturer, vilket leder till att nedbrytningen går långsammare
Optimala ULO-betingelser
Lägst totalförlust noterades för ´Clara Frijs´ som lagrats i 1 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, det var även under dessa betingelser som förekomsten av svampangrepp och sjukdomar var lägst. Samma betingelser var även en av de som bevarade fruktens fasthet och smak. För ´Carola´ resulterade lagring under betingelserna 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2 i minst förekomst av svampangrepp och sjukdomar. Det var även vid dessa betingelser som totalförlusten blev lägst och kvaliteten, inklusive smaken, var bäst.
´Clara Frijs´ är känslig för Neofabraea spp. (Gloeosporiumangrepp) och grönmögelröta (Penicillium expansum). Sorten tappar snabb sin kvalitet under kyllagring och även under ULO-lagring, särskilt när den lagras vid ej optimal temperatur (högre än 1 °C) eller ej optimal atmosfär, där syre är lägre än 1 kPa och koldioxidhalten är högra än 0,5 kPa.
’Carola’ drabbades av fysiologiska sjukdomar såsom brunt kärnhus och bruna kratrar. Eftersom dessa sjukdomar påverkas av fruktens mineralinnehåll (särskild Ca), måste Carolaodling sprutas 5-6 gånger med kalcium under perioden mellan juni fram till mitten av augusti. Sen plockning och hög koldioxidhalt komplicerar också problemet. Med ULO-lagring av de två sorterna, måste man vara väldigt noggrann med koldioxidhalten i lageratmosfären och undanröja överskottet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress