Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fröblandningar med blålusern - närproducerat protein i ett torrare klimat

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941232
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 9 februari 2015
Huvudsökande: Bodil Frankow-Lindberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bodil.frankow-lindberg@slu.se
Telefon: 018 - 67 22 97
Beviljade medel: 1 940 000 SEK

• Fröblandningar med lusern som baljväxt gav en högre avkastning än kontrollfröblandningen med rödklöver.
• Lusern i blandning med de ’nya’ gräsen rörsvingel, rörsvingelhybrid och rajsvingel medförde inte en högre avkastning än den traditionella blandningen av lusern och hundäxing det första vallåret. Det andra vallåret gav dock blandningen med rörsvingelhybrid en större avkastning.
• Rörsvingel och rörsvingelhybrid konkurrerade inte hårdare med lusern jämfört med hundäxing det första vallåret, men deras konkurrenskraft ökade med tiden. Rajsvingel konkurrerade inledningsvis lika hårt med lusern som hundäxing.
• Varken rörsvingel och rörsvingelhybrid ledde till högre energivärden i den skördade grönmassan jämfört med hundäxing. Rajsvingel, däremot hade ett positivt inflytande på energivärdet i Vall I, men denna effekt kvarstod inte i Vall II.
• En måttlig kvävegödsling ökade gräsens konkurrensförmåga gentemot lusern och ökade avkastningen från vallen alla skördeår.

Av tradition är rödklöver den mest använda baljväxten i svensk vallodling. Arten har många positiva foderegenskaper och passar odlingsmässigt väl tillsammans med de i Sverige dominerande vallgräsen. En nackdel är dock bristande torktolerans, en egenskap som i framtiden kan tänkas spela en större roll för en säker och kvalitetsmässigt konkurrenskraftig inhemsk foderproduktion. Syftet med projektet var att undersöka hur fröblandningar med blålusern och de 'nya' gräsen rörsvingel, rörsvingelhybrider och rajsvingel hävdar sig kvantitativt och kvalitativt gentemot den nu vanligt använda fröblandningen med lusern och hundäxing. I södra Sverige anlades fältförsök med tio led: rödklöver (Nancy, 2 kg/ha) + timotej (Grindstad, 11 kg/ha) + ängssvingel (Sigmund, 4 kg/ha) + engelskt rajgräs (Birger, 3 kg/ha) (=kontroll), blålusern (Nexus, 10 kg/ha) + hundäxing (Luxor, 9 kg/ha) (=kontroll), blålusern (Nexus, 10 kg/ha) + rörsvingel (Swaj, 14 kg/ha), blålusern (Nexus, 10 kg/ha) + rörsvingelhybrid (Hykor, 15 kg/ha), blålusern (Nexus, 10 kg/ha) + rajsvingel (Felopa, 18 kg/ha). Kvävegödslingen var antingen 0 eller 130 kg per ha. Fröblandning, liksom kvävegödsling hade en signifikant effekt på torrsubstansavkastningen i alla försök. Det fanns inget samspel mellan dessa två faktorer. Kvävegödsling hade dock en signifikant effekt på råproteinhalten, men generellt inte på övriga kvalitetsvariabler. Energivärdet i lusernfröblandningarna påverkades lite av gräsart. Råproteinhalten speglade baljväxtandelen, med högre halter vid stor andel baljväxter. Halten NDF var starkt negativt korrelerad med andelen lusern i beståndet, medan halten iNDF var svagt positivt korrelerad med andelen lusern. Kvävegödsling ledde också till ökade råproteinhalter i första och andra skörd.
Slutsatser från serien är att:
• Lusern är en potentiellt mer högavkastande baljväxt än rödklöver, men kan vara svår att etablera – noggrant val av odlingsplats och skonsam anläggningsteknik är nödvändig för framgång
• Lusern kan samodlas med hundäxing och rörsvingelhybrid
• Kvävegödsling av en bra lusernvall ger ett måttligt torrsubstansutbyte, men kan användas för att vidmakthålla en viss gräsandel, vilket i sin tur håller efter ogräs
• För att lusern inte ska konkurreras ut bör kvävegivan understiga 130 kg N per ha
• Lusernvallens råproteinhalt var positivt korrelerad med andelen lusern, medan halten NDF var negativt korrelerad med andelen lusern.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Eldning av havre för uppvärmning
Lars Nilsson,

Projektnummer: 0446010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Fjärranalys för prediktering av torrsubstansavkastning och kvalitetsegenskaper i växande vall
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 0230001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress