Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fruktbarhet i hesteavlen: Kartlegging av sædkvalitet og rutiner ved forsendelse av fersk sæd hos kaldblodstraver i Norge.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047260
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 9 december 2015
Huvudsökande: Ragnar Thomassen
Organisation: Norges veterinærhøgskole
E-postadress: ragnar.thomassen@veths.no
Telefon: +47 22964858

Databasen til Det Norske Travselskap sammen med bedekningslister fra avlsstasjoner og journaler fra veterinærer har blitt benyttet for å se på fruktbarhetsresultater etter inseminasjon med fersk sæd hos Norsk Kaldblods Traverhopper. Totalt er fruktbarhetsresultater fra 1812 hopper i perioden 2006 til 2010 inkludert i undersøkelsen. 55,1% av hoppene som ble inseminert på avlsstasjonen ble drektig på første brunst mot 42,2% av hoppene som ble inseminert med tilsendt nedkjølt sæd. Hopper drektige etter endt sesong var henholdsvis 84,4% på avlsstasjon og 66,9% etter tilsendt nedkjølt sæd. Hopper som fikk føll (føllprosent) var henholdsvis 79,3% etter inseminasjon på avlsstasjon mot 62,9% etter inseminasjon med tilsendt sæd. Disse resultatene er i overenstemmelse med resultater fra andre hesteraser publisert fra andre land. Når det gjelder forsendelse av nedkjølt sæd indikerer sammenligningene at det på det området bør være mulig med en forbedring av fruktbarhetsresultatene i Norge

Prosjektet har hatt som målsetning å finne ut mer om fruktbarhet hos Norsk Kaldblodstraver i Norge. Antall bedekte hopper hos denne rasen har i perioden 2000 til 2013 gått ned fra 1821 til 915. Samtidig har antall registrerte avlshingster i samme periode gått ned fra 102 til 64. Inseminasjon med fersk sæd er den mest benyttede avlsmetode, enten direkte på en avlsstasjon eller ved tilsendt nedkjølt sæd. Gode drektighetsresultater er viktig både for å holde kostnadene nede, men også for å sørge for at det fødes tilstrekkelig antall føll hvert år.
Som utgangspunkt for undersøkelsene har databasen til Det Norske Travselskap sammen med bedekningslister fra avlsstasjoner og journaler fra veterinærer blitt brukt for å se på drektighetsresultater etter inseminasjon hos Norsk Kaldblods Traverhopper. Det har vært en mistanke om dårligere resultater etter forsendelse og hovedfokus har derfor vært å sammenligne resultater etter inseminasjon med fersk sæd på stasjon med inseminasjon med tilsendt nedkjølt sæd. Totalt er resultater fra 1812 hopper i perioden 2006 til 2010 inkludert i undersøkelsen. Den sikreste parameter for å sammenligne fruktbarhetsdata for 2 metoder er å bruke antall drektig på første brunst. I denne undersøkelsen ble 55,1% av hoppene som ble inseminert på avlsstasjonen drektig på første brunst mot 42,2% av hoppene som ble inseminert med tilsendt nedkjølt sæd. Hopper drektige etter endt sesong var henholdsvis 84,4% på avlsstasjon og 66,9% etter tilsendt nedkjølt sæd. Hopper som fikk føll (føllprosent) var henholdsvis 79,3% etter inseminasjon på avlsstasjon mot 62,9% etter inseminasjon med tilsendt sæd. Disse resultatene er i overenstemmelse med resultater fra andre hesteraser publisert fra andre land. Når det gjelder forsendelse av nedkjølt sæd indikerer sammenligningene at det på det området bør være mulig med en forbedring av fruktbarhetsresultatene i Norge.

 

Antal träffar i projektbanken: 1583

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress