Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fruktsammare hästar - hur ska insamlade uppgifter bäst utnyttjas vid val av hingst och sto?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147105
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Susanne Eriksson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanne.eriksson@slu.se
Telefon: 018-672007
Beviljade medel: 920 000 SEK

För hästuppfödare har det avgörande ekonomisk betydelse att ston som betäcks blir dräktiga, och att dräktigheter leder till levande föl. En god reproduktionsförmåga hos hingstar och ston är en grundförutsättning för ett effektivt avelsarbete, med selektion för hälsa, prestation och exteriör. I detta projekt har vi analyserat insamlade data för svensk varmblodig ridhäst, svensk varmblodig travhäst samt svensk kallblodig travhäst, med målet att förbättra fruktsamheten. Vi har använt uppgifter per brunst, utöver uppgifter per år, och jämfört olika mått på fruktsamhet. Vi har studerat både miljöeffekters påverkan och skattat genetiska parametrar för egenskaperna. Inavelsökningen är hög för svenska travhästar och vi har skattat en signifikant negativ effekt av inavel på fruktsamheten. Det finns en genetisk påverkan på fruktsamhetsegenskaperna hos häst, och en variation mellan hingstar, men arvbarheterna är låga vilket försvårar traditionellt avelsarbete för dessa egenskaper.

Fruktsammare hästar – hur ska insamlade uppgifter bäst utnyttjas vid val av hingst och sto?

Syfte med studien

Vårt syfte var att undersöka om betäcknings- och fölningsresultat som registreras för svenska rid- och travhästar kan användas i avelsarbete för förbättrad fruktsamhet.

Resultat

Hästarnas gener påverkar fruktsamheten, men arvbarheterna är låga till mycket låga liksom för andra djurslag. Det innebär att miljöfaktorer såsom reproduktionstekniker, behandling av stoet och tid på året har stor betydelse för om betäckningen ska resultera i ett levande föl eller inte. Med mycket information från avkommor och släktingar är det ändå möjligt att avla för fruktsamhet hos häst, men vi kan inte räkna med några snabba genetiska framsteg. Inavelsgraden hos hingsten, stoet och även det planerade fölet verkar ha betydelse för betäckningsresultatet. Hos hingstar kan inavelsgraden även påverka testikelstorleken, som hos andra djurslag har visats ha betydelse för spermieproduktionen. Hingstens och stoets ålder har betydelse för hur sannolikt det är att stoet blir dräktigt och föder ett föl. Äldre individer har sämre fruktsamhet. Om naturlig betäckning eller artificiell inseminering (AI) med färsk, kyld eller frusen sperma används har förhållandevis stor betydelse för betäckningsresultatet. Insemination med sperma som varit frusen ger lägst dräktighets- och fölningsresultat.

Metod

Målet när ett sto betäcks är naturligtvis att få ett levande föl året efter. Det är långt ifrån ett självklart resultat. Fölningsprocenten ligger omkring 70 och ett par procent av fölen är dödfödda eller dör inom de första dygnen. Traditionellt har andelen dräktiga eller fölande ston per hingst och säsong använts som ett mått på hingstens reproduktionsförmåga. Antalet betäckningsförsök per hingst och sto har då inte tagits hänsyn till. Idag registreras alla inseminations- och betäckningsdatum i databaser för svenska varmblod (SWB) och svenska travhästar. Det gör det möjligt att också använda mått per brunst, t.ex. dräktighet vid första brunst.

Vi har analyserat redan insamlade betäcknings- och fölningsuppgifter ifrån SWBs och Svensk Travsports databaser. Som mått på dräktighet per brunst har vi definierat s.k. non-return rate, d.v.s. om betäckta ston återkommer till betäckning under nästa brunst eller inte. Vi har också analyserat hur lång betäckningsperioden varit, från första till sista datum under säsongen, och om stoet har fått ett föl året efter eller inte. För hingstar har vi använt mått på andel betäckningar som resulterat i dräktigheter och fölningar per säsong. Vi har studerat hur faktorer såsom hingstens och stoets ålder och betäckningsmetod påverkar dessa egenskaper och hur ärftliga egenskaperna är. För detta har vi använt statistiska metoder och programpaket där vi samtidigt kan korrigera för flera olika saker och utnyttja all tillgänglig härstamningsinformation.

Det kan vara en utmaning att använda s.k. fältdata för komplicerade egenskaper. Reproduktion involverar tre individer (sto, hingst och det tilltänkta fölet) samtidigt och det finns många miljöfaktorer som kan påverka. Vi har haft tillgång till många registreringar från flera år och kunnat korrigera för sådant som betäckningsmetod, år och månad. En del saker är svårare att korrigera för: t.ex. behandlingar av stoet som inte fanns med i de uppgifter vi har haft tillgång till. De resultat vi har fått stämmer trots det ganska bra med de få tidigare liknande studierna som är gjorda på häst – t.ex. en om fölningsresultat hos finska travhästar. Andra studier av genetiken bakom mer specifika reproduktionsegenskaper, såsom spermiers rörlighet, har funnit att generna spelar större roll jämfört med för egenskaperna i vår studie.

Slutsatser med nytta och råd till näringen

Fruktsamhetsegenskaper hos häst har en genetisk komponent. Det innebär att det går att påverka dessa egenskaper med avelsarbete. Arvbarheterna är låga vilket innebär att det krävs mycket information om släktingar och tar tid att nå framsteg. Registreringar av uppgifter om betäckningar, dräktigheter och fölningar per sto och brunst kan då vara till nytta. Tydliga ID-nummer som kan användas för att koppla ihop uppgifter ur olika register är viktigt. För att få rättvisa jämförelser av avelsdjuren bör även sådant som behandlingar och vilken seminstation som använts registreras.

På kort sikt och för enskilda uppfödare har däremot andra åtgärder betydligt större påverkan på betäckningsresultatet, såsom valet av betäckningsmetod, tidpunkt för betäckning, och åldern hos avelsdjuren. Det finns trots det en ganska stor variation i dräktighets- och fölningsresultat mellan olika hingstar. Då det finns enskilda genvarianter som påverkar specifika delar av reproduktionsförmågan bör man inte använda hingstar med mycket dåliga betäckningsresultat i avel.

Inavel påverkar fruktsamheten hos häst negativt. Att bedriva ett avelsarbete där man undviker en snabb inavelsökning i rasen har därför betydelse även för fruktsamheten på sikt. Detta är i dagsläget inte ett problem för SWB, men för travhästarna, särskilt de varmblodiga, är det tydligt relevant. I valet av avelssto och -hingst vid enskilda parningar bör man undvika en kombination som ger en inavelsgrad över några få procent hos det planerade fölet. För att öka chansen att betäckningen ger ett levande föl bör man även undvika att använda kraftigt inavlade föräldradjur.

Dräktighetsprocenten är förhållandevis hög för både SWB och travhästarna idag trots en ökad användning av kyld- och frusen sperma. Förmodligen är det delvis en effekt av skickliga veterinärer på seminstationerna och en förbättring av reproduktionsteknikerna. För SWB är skillnaden mellan dräktighetsresultat och fölningsresultat ganska stor. Orsaken till detta vore intressant att utreda närmare.
För andra djurslag har man sett ogynnsamma genetiska samband mellan produktionsegenskaper som tillväxt eller mjölkproduktion och reproduktionsegenskaper. För de hästraser vi studerat är avelsarbetet inriktat mot prestation inom trav, hoppning eller dressyr. Det finns väldigt få studier av hur sambandet mellan reproduktion och prestation ser ut, och det vore spännande att studera i framtiden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1526

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress