Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147215
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juli 2016
Huvudsökande: Sofia Mikko
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: sofia.mikko@slu.se
Telefon: 018-671979
Beviljade medel: 1 743 000 SEK

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. Totalt genotypades 380 hästar med Affymetrix 670K SNP-chip. Resultaten analyserades och jämfördes med 97 egenskaper. Lambdavärden >1 korrigerades och i modellen ingår kön, år och plats för treårstestet. Preliminära resultat validerar resultaten från andra studier där en region på ECA3 har stor betydelse för mankhöjden. SNP-associationer, signifikanta efter Bonferroni korrigering, konstaterades för både traditionellt och linjärt bedömda egenskaper. Möjliga signifikanta samband finns för flera egenskaper och fortsatta analyser inklusive polygeniska effekter är på gång.

En ny era för hästaveln
Miljöeffekter som träning och en skicklig ryttare kan göra underverk för hästens prestation, men vissa hästar har trots allt betydligt mer talang för sin uppgift. Hästens ”talang” är i stort sett dess genetiska bakgrund eller potential. En häst med gedigen hoppstam och ett högt avelsvärde (BLUP-värde) för hoppning förväntas kunna prestera bättre på hoppbanan än en häst som inte är avlad för hoppning. Lika viktiga är hästens genetiska förutsättningar att prestera på dressyrbanan.
Idag beräknas avelsvärden från resultaten vid treårstest, kvalitetsbedömning, tävling samt härstamning, och visar hästens värde som avelshingst eller -sto. Eftersom unga individer saknar egna data för tävlingsprestationer är unghästbedömningar mycket viktiga för ett tidigt avelsurval. I framtiden kan kompletterande information från genetiska markörer via DNA-typningar komma att användas mer i avelsarbetet med häst. Genetiska markörer ger då viss information om genetisk potential redan hos föl, innan de har egna prestationsdata. Kostnadseffektiviteten kan öka för uppfödaren som tidigt får en bättre kunskap om vilka hästar som är genetiskt bäst lämpade till avel. Inom ko- och grisavel använder man redan s.k. genomiska avelsvärden vilket kortar generationsintervallen och ger snabbare avelsframsteg.
Vårt projekt syftade till att närmare undersöka hur våra SWB-hästar ser ut i arvsmassan och var i genomet det finns tydliga genetiska kopplingar till exteriör- och prestationsegenskaper. Vi studerade 380 unghästar födda 2010 och 2011 som deltagit i treårstest och fått sina egenskaper linjärt bedömda. Med hjälp av mer än 600 000 genetiska markörer spridda över hela hästarnas arvsmassa (s.k. SNPs) undersökte vi statistiska samband mellan hästarnas egenskaper och deras genetiska sammansättning. Det är då möjligt att hitta kromosomregioner, och i förlängningen gener, som är kopplade till de undersökta egenskaperna. Information om gynnsamma genetiska markörvarianter kan i framtiden fungera som ett komplement till traditionell och avelsvärderingsgrundad selektion av avelsindivider.
Avel av hopp- och dressyrhästar
Vår genetiska analys av SWB-hästar visar att den mer specialiserade aveln mot dressyr- respektive hopphästar har gett en tydlig effekt så att rasen nu är på väg att bli uppdelad i två genetiska grupper. Hästar med goda dressyr- respektive hoppanlag tillhör i stor utsträckning varsin av de två undergrupperna men visst överlapp finns fortfarande mellan dem. Hästar med en genetisk sammansättning som överlappar de två grupperna, producerar troligen avkommor som är mer allroundbetonade än specialiserade i den ena eller andra grenen. Den förändrade populationsstrukturen visar att det är lämpligt att göra en ny skattning av de genetiska parametrar som dagens rutinavelsvärdering baseras på så att de stämmer för dagens population.
Genomiskt urval och kopplingsanalys
De nya linjärt bedömda egenskaperna är väl lämpade för kopplingsanalyser till genetiska markörer och har potential att i framtiden kunna användas till genomisk evaluering. Mankhöjd är ett exempel på en egenskap som är tydligt kopplad till markörer i en kromosomregion med kända gener med stor betydelse för hästens mankhöjd. Vi fann även nya kromosomregioner med betydelse för hästens exteriör och prestation men de behöver studeras närmare och bekräftas innan resultaten blir tillämpbara i praktiken. Studien öppnar redan nu möjligheter för ett framtida europeiskt avelssamarbete med genomisk information, om avelsorganisationen så önskar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress