Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Genetisk variation och smittspridning av Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae och Streptococcus uberis vid mastit hos mjölkkor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030002
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 16 juni 2015
Huvudsökande: Karin Persson Waller
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: Karin.Persson-Waller@sva.se
Telefon: 018-67 46 72
Beviljade medel: 1 181 000 SEK

Det övergripande syftet var att öka kunskapen om juverinfektioner med Staphylococcus aureus (Sa), Streptococcus dysgalactiae (Srd) och Streptococcus uberis (Sru) hos mjölkkor samt om hur dessa ska förebyggas. I en studie genotypades bakterieisolat från fall av klinisk mastit, i en annan samlades mjölkprov in från nykalvade kor i kommersiella lösdriftsbesättningar under ett år och i en tredje studie besöktes några gårdar igen för att ta kropps- och omgivningsprov. Några konklusioner är att genotypvariationen är patogenberoende; den huvudsakliga smittkällan för Sa och Sru är juver respektive omgivning medan Srd inte har en tydlig smittkälla; mjölkens celltal efter behandling skiljer mellan Sa-genotyper och mellan Srd- och Sru-fall; juverinfektioner med Sa, Srd och Sru är vanliga vid kalvning hos unga och äldre kor i besättningar med försämrad juverhälsa och har betydelse för juverhälsan och mjölkproduktionen under laktationen samt att infektionsmönstren varierar markant mellan gårdar.

Titel
Genetisk variation och smittspridning av Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae och Streptococcus uberis vid mastit (V1030002)

Syfte
Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om juverinfektioner med Staphylococcus aureus (Sa), Streptococcus dysgalactiae (Srd) och Streptococcus uberis (Sru) hos mjölkkor för att bättre kunna förebygga mastit (juverinflammation) orsakad av dessa bakterier. För att åstadkomma detta studerades förekomst av olika genetiska typer inom varje bakterieart samt hur bakterierna sprids mellan kor och vilken effekt juverinfektioner har på juverhälsa, mjölkproduktion och utslagning på lång sikt.

Resultat
Resultaten från den första delstudien, som undersökte bakterieisolat från fall av klinisk mastit (med synliga tecken), visade att det fanns tydliga skillnader i antalet genotyper mellan de tre bakteriearterna. Den genetiska variationen var ganska liten hos Sa och hög hos Sru medan variationen hos Srd var ungefär mittemellan Sa och Sru. Några Sa-typer var väl spridda i landet medan sådan spridning var mindre vanlig hos Srd och inte sågs alls hos Sru. Kor som behandlats för mastit orsakade av vanliga Sa-genotyper hade bättre juverhälsa under uppföljningsperioden jämfört med kor som behandlats för mastit orsakad av ovanliga genotyper. Kor som behandlats för mastit orsakad av Srd hade lägre celltal efter behandling jämfört med kor med Sru-mastit.

Resultaten från den andra delstudien, som bland annat undersökte hur vanliga de tre juverbakterierna är hos kor vid och strax efter kalvning i tretton mjölkkogårdar, visade att dessa bakterier var ganska vanliga i mjölken både hos unga och äldre kor och att Sa var vanligast. Andelen kor med bakterier i mjölken varierade dock kraftigt mellan gårdarna. Det fanns även skillnader mellan yngre och äldre kor samt mellan säsonger (bete, tidig och sen stallsäsong). Resultaten från genotypning av bakterieisolat från mjölkprov var en viktig hjälp för att förstå spridningen av juverinfektioner inom gård. Infektioner med Sa, Srd och Sru vid/strax efter kalvning var förknippade med försämrad juverhälsa under resten av mjölkningsperioden. Att hitta någon av de tre bakterierna i juvret vid eller precis efter kalvning var också förknippat med nedsatt mjölkproduktion och ökad utslagning men detta berodde på bakterieart och sågs främst för kor som hade samma bakteriefynd vid båda provtagningarna.

Resultaten från den tredje delstudien där fyra av gårdarna som deltog i del två besöktes vid ett senare tillfälle för provtagning från kroppen på djur nära kalvning och från deras närmiljö visade att det var ganska vanligt att hitta Sa i dessa prover men att få prover innehöll Srd. Även om fynden varierade mellan gårdarna var det inte ovanligt att hitta samma bakteriegenotyp på och runt djuren som i mjölkprov tagna vid detta besökstillfället eller drygt ett år tidigare. Detta visar att samma bakterietyper kan finnas kvar i besättningen under lång tid.

Metod
Mastit är den vanligaste sjukdomen bland våra mjölkkor och de flesta fall av klinisk mastit uppträder strax efter kalvning. Mastit kan orsakas av flera olika bakterier som infekterar juvret genom spenkanalen. Tidigare svenska studier har visat att de tre studerade bakteriearterna Sa, Srd och Sru är speciellt vanliga vid mastit. Det bästa sättet att minska antalet mastiter är att förebygga att nya infektioner inträffar. Det är därför viktigt att förstå hur juverinfektioner sprids i en besättning och att hitta smittkällor. Numera finns teknik för att undersöka bakterierna i detalj genom så kallad genotypning. Sådan teknik innebär en bättre chans att förstå hur smittspridning mellan och inom gårdar går till. Skillnader i tillfrisknande mellan bakteriearter och genotyper inom bakterierart är också dåligt kända.

I första delstudein undersöktes bakterieisolat (dvs bakteriematerial av en specifik bakterieart som odlats fram på agarplatta) som samlats in från gårdar i hela landet från fall av klinisk mastit. Avsikten var att se hur många olika genotyper det finns inom varje bakterieart och om vissa typer är mer spridda inom landet än andra. Dessutom utvärderades behandlingsresultatet genom att följa juverhälsan, mjölkproduktionen och antalet utslagna kor under 120 dagar efter den kliniska mastiten.

I den andra delstudien följdes tretton mjölkkobesättningar under ett år. Besättningarna hade haft försämrad juverhälsa under flera år före undersökningen. Från cirka hälften av korna togs mjölkprov för bakteriologisk undersökning vid två tillfällen, dels samma dag som de kalvade och dels fyra dagar senare. När Sa, Srd och Sru hittades i proverna sparades dessa isolat i frysen och ett urval undersöktes senare med genotypning. Samband mellan juverinfektion vid kalvning och juverhälsa, mjölkproduktion samt utslagning under hela mjölkningsperioden undersöktes också.

Fyra av besättningarna i den andra delstudien besöktes även ett år efter att den delen avslutats. Då togs mjölkprov samt prov från kroppen på högdräktiga kvigor och sinkor och från deras närmiljö för att undersöka om det fanns Sa eller Srd-bakterier där och om de var av samma sort som de som fanns i juvret.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Sammantaget tyder resultaten på att några Sa-genotyper var väl spridda i Sverige. Dessa sprids troligen direkt mellan djur inom besättning via juvret medan spridning mellan besättningar troligen sker via handel med djur. I vissa besättningar var dock den genetiska variationen hos Sa stor. Den genetiska variationen hos Srd var större än hos Sa men vissa genotyper föreföll spridas mellan djur inom och mellan besättningar. Variationen hos Sru var stor och vi hittade inga tecken på att denna bakterie sprider sig smittsamt i landet. En sådan spridning kan dock inte uteslutas helt med tanke på att ganska få gårdar och bakterieisolat undersöktes.
Eftersom gårdsvariationen var stor vad gäller förekomst av olika bakterier och när dessa kunde hittas (vid kalvning eller fyra dagar senare), samt vad gäller säsong, äldre och yngre djur, samt bakteriell genotyp, är det troligt att detaljerad kunskap om infektionsmönster i varje enskild besättning är av värde för att ta fram för besättningen mest lönsamma förebyggande åtgärder.
Sa-genotyp har betydelse för behandlingsresultatet efter klinisk mastit. Detta bör undersökas vidare för att på sikt kunna förutsäga prognosen bättre för behandling av klinisk mastit orsakad av Sa. Förekomst av juverinfektioner vid eller strax efter kalvning orsakade av Sa, Strd och Stru har betydelse för juverhälsan under resterande laktation.
Projektet har gett ny och viktig kunskap om juverinfektioner med Sa, Srd och Sru under svenska förhållanden. I förlängningen innebär det att vi kommer att bli bättre på att förebygga sådana infektioner.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Enkätundersökning rörande LRF-ungdomars syn på finaniseringssystem i lantbrukskooperativa företag
Karin Hakelius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0345002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress