Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbar arbetskraft på friland - Rekommendationer för ett ergonomiskt utförande av det manuella arbetet

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246032
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 19 januari 2015
Huvudsökande: Stefan Pinzke
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.pinzke@ltj.slu.se
Telefon: 040 - 41 54 93
Medsökande: Sara Kyrö Wissler
Medsökande: Lotta Löfqvist
Beviljade medel: 985 000 SEK

Stooped and squatting work postures are common in agriculture worldwide. There is little knowledge of how the
ergonomic situation is in Sweden for workers in ground level horticulture in terms of prevalence of musculoskeletal
disorders, awkward work postures, lifting of heavy loads, monotonous and repetitive movements, etc.
The project aims to provide recommendations and examples of how the manual work can be performed in a good
way and how the physical load can be reduced.
Recommendations are based on both employers and employees experience the work situation and on field
observations.
Since many of those who perform the manual work in ground level horticulture are from other countries, the project
will be coordinated with the SLF project "Foreign labor in Swedish agriculture (V1146070)".
The results will be mediated in seminars, brochures, publications, and in education.

Arbete i nedböjda och huksittande arbetspositioner är vanligt i lantbruk över hela världen. Det saknas kunskap om
hur den ergonomiska situationen ser ut för verksamma i företag med frilandsodling i Sverige, dvs. omfattning av
belastningsbesvär, besvärliga arbetsställningar, tunga lyft, monotona och repetitiva rörelser, etc.
Projektets målsättning är att ta fram rekommendationer och goda exempel på hur det manuella arbetet på friland
kan utföras på ett bra sätt och hur den fysiska belastningen kan reduceras.
Rekommendationerna baseras på både arbetsgivarnas och de anställdas erfarenheter av arbetssituationen på friland
samt på observationer i fält.
Då många av de som utför det manuella arbetet på friland kommer från andra länder kommer projektet att samordnas med SLF-projektet ”Utländsk arbetskraft i svenskt lantbruk (V1146070)”
Resultaten kommer att förmedlas genom seminarium, publiceringar, faktablad, och i utbildning.

Den ergonomiska situationen vid manuellt arbete på friland undersöktes med enkät till köksväxt- och jordgubbsodlare i Sverige och genom fältstudier med intervjuer och videofilmning. Var fjärde odlare kände till att de anställda hade belastningsbesvär av skördearbetet. Fältstudierna visade att det ofta förekom djupa ryggböjningar och att arbetsmetod och odlingssätt hade avgörande inverkan på frekvens och belastning. Ryggbelastningen halverades om transportband användes vid skörd av köksväxter istället för om man bar med sig en låda på fältet. Jordgubbsplockning var minst belastande då man odlade i upphöjda krukor istället för på mark. Plockning på marknivå innebar djup ryggböjning framåt eller sittande på knä med hög rygg- resp. knäledsbelastning som följd. De belastande arbetsställningarna och ensidigt upprepade rörelserna i rygg och armar kan inte ”utbildas” bort. Det är nödvändigt med utveckling av odlingssätt, arbetsmetoder och arbetsupplägg för att förhindra belastningsbesvär.

Hållbar arbetskraft på friland
Det är väl känt från olika delar av världen att det manuella arbetet i lantbruket är förknippat med belastningsergonomiska problem. Det saknas dock kunskap om hur den ergonomiska situationen ser ut i svensk frilandsodling.

Fysiska besvär av skördearbetet
Vi genomförde därför en enkätundersökning till samtliga odlare/arbetsgivare av köksväxter (760) och jordgubbsodlare (377) i Sverige. Var fjärde arbetsgivare kände till att deras personal hade fysiska besvär, framförallt i ryggen av det manuella skördearbetet.

Besvärliga arbetsställningar vid skörd
Förutom enkätundersökningen genomförde vi fältstudier hos fem odlare där vi också videofilmade det manuella arbetet på friland. Videofilmning genomfördes för att vi ville registrera arbetsställningar i olika arbetsmoment vid skörd av broccoli, blomkål, isbergssallat samt jordgubbar. Analysen av filmerna visade att djupa ryggböjningar framåt förekom frekvent.

Arbetsmetod och odlingssätt påverkar belastningen
Ryggbelastningen reducerades till hälften om köksväxterna som skördades lades på transportband i bra arbetshöjd istället för om arbetstagaren bar med sig en låda på fältet. Vid jordgubbsplockning reducerades ryggbelastningen mest om odlingssättet var i krukor på ca 1100mm höjd jämfört med odling på bädd eller direkt på marken. Vid de två sistnämnda odlingssätten sitter arbetstagaren på maximalt böjda knän vilket även ger en alltför hög belastning på knälederna liksom en låst arbetsställning med böjd och vriden rygg och ibland även arbetsrörelser med armar ut från kroppen. Ibland observerades arbetstagaren att stå djupt framåtböjd med raka ben och plocka jordgubbar eller skära av köksväxter, vilket innebar hög ryggbelastning med risk för skadlig inverkan.

Arbetsväxling kan minska den ensidiga belastningen
Odlarna av köksväxter beskrev försök till arbetsväxling och arbetsrotation för att minska den ensidiga belastningen men vid jordgubbsplockning fanns få arbetsuppgifter att växla emellan. Vid fältstudierna kunde vi dock observera att arbetstagaren bar de plockade jordgubbarna till en uppsamlingsplats. Upp till en tredjedel av arbetstiden kunde utgöras av denna transport, vilket kan ses som en typ av arbetsväxling.

Utbildning kan öka medvetenheten
Filmerna visade att arbetstagare spontant valde olika arbetssätt vilka inte alltid var de bästa ur belastningssynpunkt. Anpassad belastningsergonomisk utbildning kan ge ökad medvetenhet hos arbetstagarna vilket skulle kunna minska deras fysiska belastning. Var fjärde odlare önskade få tillgång till sådan specifik utbildning och information till arbetstagarna.

Nödvändigt med utveckling av odlingssätt, arbetsmetoder och arbetsupplägg
Användning av arbetshjälpmedel liksom av bra skyddsutrustning har stor betydelse för att reducera den fysiska belastningen. Det är även nödvändigt med utveckling av odlingssätt, arbetsmetoder och arbetsupplägg då det i dagsläget förekommer belastningar i svensk frilandsodling som riskerar ha skadlig inverkan på arbetstagaren och där enbart tekniska arbetshjälpmedel troligen inte ensamt kan få bort dessa belastningar.

Rekommendationer
• Välj arbetsmetod och odlingssätt som minskar den totala arbetsbelastningen.
• Arbetstagarna bör ha tillgång till bra arbetskläder och skyddsutrustning.
• Informera och instruera arbetstagarna om
• bästa möjliga arbetsställningar och arbetsrörelser i det aktuella arbetet.
• att växla mellan olika arbetsställningar och arbetsrörelser för att minska risken för belastningsbesvär.
• att arbetsväxling ofta ger positiv inverkan på den fysiska belastningen.
• vikten av paus, vila och återhämtning

Projektets nytta för näringen
Resultaten från projektet bör ha betydande nytta för näringen genom att öka kunskapsbasen för att förebygga belastningsbesvär. Att kunna erbjuda en god arbetsmiljö för de anställda ökar attraktionskraften för nyrekrytering och ger förutsättningar för ökad konkurrenskraft, lönsamhet och tillväxt inom jordbruks- och trädgårdsnäringen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress