Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbar skörd och lagring av sockerbetor – mer betor med mer socker till bruket

Status: Avslutat
Projektnummer: H1044104
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 juni 2014
Huvudsökande: Robert Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: robert.olsson@nbrf.nu
Telefon: +4640537260
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lagringsförsök genomfördes 2010-2011 för att utveckla sortprovning under kontrollerade betingelser och för att se kalktillståndets betydelse för sockerförlusten. Förhållanden i tid och temperatur beskrivs i daggrader. Sortvalet var av underordnad betydelse under 300-400 daggrader. Vid 660 daggrader var lagringsförlusten 9% med sortskillnader på 5%-enheter. Försöken gav signifikanta skillnader mellan bästa och sämsta sort och resultaten var upprepbara: sorten Julietta gav lägst (0,09%-enheter per dygn) och Rasta gav högst sockerförlust (0,17%). 600 daggrader uppnås vid praktisk lagring efter 67 dagar vid 9°C vilket är extremt. Vid lagring av betor från 8 olika jordar var förlusten 0,1%-enheter per dag för jordar med Ca-AL över 250 mg/100 g jord, men högre vid Ca-AL-värden under 250. I kalkade led var förlusterna i medel 0,24%-enheter per dygn för givorna 8 och 32 ton kalkstensmjöl per ha jämfört med 0,28 i okalkat led. Ett högt innehåll av kalcium i jorden ger lägre lagringsförluster.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig sammanfattning

Det kostar socker att lagra betor. Hur mycket beror främst på hur man skördar och lagrar. Men också platsen, jorden, har betydelse. Slutligen kan sorten spela en roll men normalt bara om betorna utsätts för mer än 300 daggrader Tidigare projektet vid NBR har påvisat tydliga sortskillnader i sockerförluster under lagring i cirka 60 dagar. Vid intäktsnivån 20 000 kr per hektar och förlustnivån 0,15 % per dygn beräknades sockerförlusten vid 60 dagars lagring motsvara 1 800 kr per hektar. En skillnad i sockerförlust på 0,05 procent¬enheter per dygn mellan två sorter betyder i detta exempel 600 kr per hektar, mot¬svarande 3 %. I den allmänna sortprovningen är en skillnad i skörd på 3 % ofta av¬görande för marknadsframgången. Därför skulle skillnader i lagringsförluster på ca 0,05 % per dygn eller mer få stor betydelse för sortvalet vid längre lagring.
Vi ville utveckla metodik för rangordning av våra betsorters förmåga att motstå kraftiga sockerförluster under långtidslagring genom att mäta sockerförlusten för ett antal sorter under kontrollerade betingelser.
Ett gott kalktillstånd i jorden är en grundförutsättning för säker uppkomst och maximal tillväxt. Vår avsikt är att undersöka vad jordens kalktillstånd betyder för sockerförlusterna och om denna faktor kan påverka betans förmåga att lagras med låga sockerförluster och vi utnyttjade befintliga pågående kalkförsök.

13 sorter 2010 och 17 sorter 2011, varav 10 var samma som 2010, etablerades, såddes och sköttes enligt ”best practice” på två platser varav en plats tidigare år haft lagrings¬problem. Betorna skördades sortvis med en konventionell betupptagare i början av november. Betorna lagrades i lådor för betprov under konstant temperatur och luftfuktighet. Från varje sort fylldes fyra lådor som gick till omgående analys av brutto- och nettovikt, sockerhalt, K+Na och blåtal. Resterande prov (sex lådor per sort) gick till inlagring. Undersökningen belyste betydelsen av odlingsplats, lagringstemperatur och lagringstid. Den utfördes på de fyra sorterna Julietta, Rasta, Rosalinda KWS och Mixer.

Totalt genomfördes 22 olika lagringsundersökningar under åren 2010–2011. Daggrader var den parameter som i första hand avgjorde sockerförlustens storlek dvs kombinationen mellan lagringens längd och temperaturen. Det visade sig att vid kortare lagring (100–300 daggrader) låg förlustnivån på 0,05 % socker per dygn. Vid 400–700 daggrader förlorades 0,13–0,15 % socker per dygn. Denna förlustnivå ser vi ofta i praktiken. Vid över 1 000 daggraders lagring, mer än 60 dagar med 16°C, förloras 0,5 % av sockermängden varje dygn eller totalt runt 30 %. I de flesta fall var betorna inte längre leveransgilla. En rätlinjig anpassning av mätvärdena för sockerförlust per dygn inom intervallet 100–700 daggrader gav en sockerförlust på 0,13–0,14 % per dygn.
Lagring vid 16°C gav dubbelt så hög sockerförlust per dygn som lagringen vid 8°C. Så kombinationen av daggrader i form av lagringstid och temperatur hade lite betydelse inom temperaturintervallet 8–16 plusgrader. Tillsats av vatten till lådorna under lagringen ökade lagringsförlusten på båda platserna, vilket är i enlighet med praktisk erfarenhet som säger att betorna inte ska vara blöta när de lagras in. Tillsats av kalk till betorna vid inlagring gav minskad sockerförlust på båda platserna.
I medeltal minskade sockerförlusten från 9,1 till 6,6 % av den inlagrade mängden efter 63–64 dagars lagring vid 11 plusgrader. Under åren 2010 och 2011 provades fyra sorter – Julietta, Rasta, Rosalinda KWS och Mixer. År 2010 genomfördes sex olika lagringsvarianter: fyra på nivån 120–250 daggrader och två på nivån 450–520 daggrader. Sortskillnaderna var genomgående små, under 1 % skillnad i sockerförlust och därmed utan praktisk relevans. Sett över alla sex lag¬ringsvarianterna låg förlustnivån på 2,8 % som medel över de fyra sorterna, varierande mellan 2,7 och 2,9 %.
Vid lagringen på 500-daggradersnivån ökade förlusten till totalt 5,0 %, varierande från 4,7 till 5,3 % för de olika sorterna.
Slutsatsen från 2010 års försök blev därför att sortvalet spelar en helt underordnad roll så längre lagringen sträcker sig över mindre än åtminstone 300–400 daggrader.
Under 2011 genomfördes därför huvuddelen av varianterna på nivån 500–700 dag¬grader.
Inom nivån 290–660 daggrader genomfördes tre varianter per plats. Sockerförlusten för de fyra sorterna varierade mellan 5,4 (Julietta) och 9,9 % (Rasta).

Slutsatser från sju lagringsvarianter: Samstämmig bild vad gäller förlustnivån mellan de båda platserna. Betor från plats ett gav konsekvent högre lagringsförluster än betor från plats två.
Samstämmig bild vad gäller inbördes rangordning mellan sorterna. Julietta gav lägst och Rasta högst sockerförlust.
På nivån 170 daggrader ligger lagringsförlusten på 1,5 % utan säkra sortskillnader.
På nivån 300 daggrader ligger lagringsförlusten på 3 % med sortskillnader på nivån någon procentenhet.
På nivån 500 daggrader ligger lagringsförlusten på 5 % med sortskillnader på nivån 4 procentenheter.
På nivån 660 daggrader ligger lagringsförlusten på 9 % med sortskillnader på nivån 5 procentenheter. Sorten Rasta får en kvalitetsanmärkning 6 på båda platserna.
På nivån 1 000 daggrader ligger lagringsförlusten på 27 % med sortskillnader på nivån 25 procentenheter. Alla sorter fick prov med kvalitetsanmärkning 7.

Slutsatser sockerförlust tio sorter 2010–2011: Varje enskilt försök gav signifikant säkerställda sortskillnader mellan bästa och sämsta sort.
Två sorter gav lägre lagringsförlust än medelsorter i samtliga genomförda prov¬ningar: Julietta (sex försök) och Theresa KWS (sju försök).
Sorten Rasta placerade sig i fyra av sju undersökningar i kategorin ”hög förlust¬nivå”.
På den provade nivån 2008–2011 betyder skillnaden i lagringsförlust mellan sorterna Julietta och Rasta:
att sorten Julietta förlorade 0,09 % socker per dygn, totalt 6,3 % av den inlagrade sockermängden.
att sorten Rasta förlorade 0,17 % socker per dygn, totalt 11,1 % av den inlagrade sockermängden.
Med undantag för 2007 genomfördes provningen på nivån 450–750 daggrader, i medeltal 600 daggrader, uppnådda genom lagring under 67 dagar vid 9,1 plus¬grader. Det är en tuff lagring. En rätt hanterad stuka bör kunna hålla en lägre medeltemperatur. Å andra sidan kan en ”för väl” täckt stuka eller en stuka med röt- eller frostskadade betor snabbt nå högre temperaturer. För att nå dessa daggradsnivåer krävs extrem väderlek eller att misstag eller för¬summelse inträffar under lagringen.

Betor som hade växt i leden med 8 och 32 ton kalkstensmjöl/ha hade signifikant högre sockerhalt efter lagring: 15,46 respektive 15,51 % jämfört med obehandlat led 14,92%. Sockerförlusten per dag blev 0,28%-enheter för obehandlat led och det fanns en tendens till minskning av förlusten till 0,24%-enheter för de två givorna av kalkstensmjöl. Lagringen gav drygt 1000 daggrader. Jordparametern Ca-AL var den som förefaller öka mest med ökad kalkgiva: från 272 i okalkat led till 363 mg/100g jord i ledet med 32 ton kalkstensmjöl per ha.
Det fanns ett starkt samband mellan lättlösligt kalcium i den obehandlade rutan på varje plats och sockerförlusten: för jordar med Ca-AL över 250 mg/100 g jord var förlusterna ca. 0,1%-enheter per dag vilket är normalt. Men för de med lägre Ca-AL-värde steg förlusterna snabbt. I sortförsöken testades betor från två platser och sockerförlusterna var signifikant högre på plats ett än på plats två, på nivån 50-100%. Förklaringen ligger troligtvis i skillnad mellan kalcium-innehåll där den med mindre förluster har höga Ca-AL värden. Växtplatsen är viktig men det går till viss del att påverka med kalkning. Effekten finns redan vid givan 8 ton per ha, vilket också givit störst skördeökning i försöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress