Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-21-567
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Energi & biomassa Kött Matfågel Mjölk Trädgård Växtodling
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 31 juli 2018
Huvudsökande: Pia Ulvenblad
Organisation: Pia Ulvenblad
E-postadress: Pia.Ulvenblad@hh.se
Telefon: 0046 35167542
Medsökande: Gun Olsson
Beviljade medel: 1 951 836 SEK

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be conducted in different parts in Sweden and include both individual businesses and business in networks. International comparisons will also be made. In order to develop and strengthen a sustainable competitive Swedish agriculture, it is important to develop new knowledge about how sustainable (economically, ecologically and socially) business models are created, developed and maintained. This is important not least because of the societal challenges identified in the new EU Framework HORIZON 2020, which are to the green industries, such as food security, sustainable agriculture, renewable energy, green transport and climate change measures.

Syftet med detta projekt är att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att i ett första steg bidra till en konceptutveckling avseende på vilket sätt hållbara affärsmodeller kan utvecklas och därigenom skapa förbättrad konkurrenskraft inom näringen. Kartläggningen kommer att genomföras över hela Sverige och inkludera både enskilda företag och företag i nätverk. Härvid kommer internationella jämförelser också att göras. För att kunna utveckla och förstärka ett hållbart konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är det viktigt att få fram ny kunskap kring hur affärsmodeller skapas, utvecklas och vidmakthålls på hållbara sätt både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Detta är viktigt inte minst beroende på de samhällsutmaningar som pekas ut i EUs nya ramprogram HORIZON 2020 och som knyter an till de gröna näringarna, t ex matsäkerhet, ett hållbart lantbruk, förnyelsebar energi, gröna transporter och åtgärder mot klimatförändringar.

Syftet med projektet har varit att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller i svenskt jordbruk. Projektet innehåller intervjuer med ägare av sex företag och en undersökning med 1 143 företag. De faktorer som påverkar utvecklingen av SBM är kategoriserade i tre olika nivåer: företagare, företag och region. Entreprenören tillämpar ofta ett förvaltande perspektiv (stewardship), eftersom företaget också är företagarens hem och har varit ägt av tidigare generationer. Regionen är viktig eftersom närheten till större befolkningscentra och därmed slutkonsumenter/beslutsfattare/statstjänstemän ökar möjligheterna till samarbete, vilket i sin tur ökar möjligheterna att utveckla SBM. Den individuella nivån är avgörande, eftersom individen bestämmer om en situation betraktas som ett hinder eller en möjlighet. Individen kan utvecklas och förändras genom ny kunskap/erfarenhet. Därför är det viktigt att fokusera individens utveckling genom utbildning/coaching.

Syftet med detta projekt har varit att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk. En affärsmodell beskriver hur företaget på ett lönsamt sätt skapar, levererar och tar till vara värde, dvs hur företaget tjänar pengar.
För att kunna utveckla och förstärka ett hållbart konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är det viktigt att få fram ny kunskap kring hur affärsmodeller skapas, utvecklas och vidmakthålls på hållbara sätt. Det skall vara både ekonomiskt lönsamhet samtidigt som hänsyn tas till miljömässiga och sociala faktorer.
Sex lantbruksföretag med hållbart utvecklade affärsmodeller har medverkat i den första delen av projektet. Företagen hade olika verksamhetsinriktningar såsom mjölk, kött, grönsaker, skog, turism, gårdsbutik m.m. Intervjuer behandlade bl.a. företagens affärsmodeller, hinder och möjligheter samt hållbarhetsaspekter.
1 143 lantbruksföretag, med en omsättning på minst 1 miljon kronor, har medverkat i den andra delstudien av projektet. Telefonintervjuer genomfördes med fokus på hur man arbetar med hållbarhet i sina affärsmodeller och i vilken omfattning man prioriterar ekonomiska eller miljömässiga och sociala faktorer i sin verksamhet. De medverkande företagen representerade alla typer av verksamhetsinriktningar, såsom mjölk, kött, spannmål med mera.
De hinder och möjligheter som påverkar förutsättningarna för att utveckla hållbara affärsmodeller kan indelas i tre olika nivåer: (i) individen/företagaren, (ii) företaget/gården/platsen samt (iii) området/regionen.
Individen/företagaren. Likartade situationer kan ofta betraktas antingen som hinder eller möjligheter beroende på individens attityder, perspektiv, kunskaper och förmågor. Det är väsentligt att individen betraktar sig som företagare i första hand (och inte producent). Individens förmåga att leda sig själv och andra är viktiga förutsättningar för att kunna utveckla hållbara affärsmodeller.
Företaget/gården/platsen. Lantbruksföretagaren har ofta sitt företag knutet till en specifik plats, vilken också utgör bostad för företagaren och familjen. I många fall har företaget/gården/platsen övertagits av tidigare generationer. Det leder till att många lantbruksföretagare känner sig som förvaltare med ett särskilt ansvar för att utveckla och förvalta företaget på ett hållbart sätt, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Det ökar viljan att bedriva ett hållbart företagande, men det kan också innebära restriktioner genom att företaget inte kan drivas på ett sätt som strider mot det förvaltande hållbara synsättet (stewardship).
Området/regionen. Det har stor betydelse inom vilket större geografiskt område som företaget bedrivs. Närheten till större befolkningscentra ökar möjligheterna till samverkan mellan företag, organisationer och individer. Det skapar en närhet till såväl slutkonsumenter som beslutsfattare och myndighetspersoner. Sammantaget leder detta till att förutsättningarna att utveckla hållbara affärsmodeller ökar närmare större befolkningscentra. Det större geografiska området har också betydelse när det gäller klimatförutsättningar. Det finns fler valmöjligheter att skapa hållbara affärsmodeller i östra och södra Sverige med det varmare klimatet och bördigare jordar.
Den avgörande nivån för utvecklingen av hållbara affärsmodellen är dock individnivån. På den nivån avgörs om förutsättningarna innebär hinder eller möjligheter. Individnivån är vidare den nivån som enklast kan påverkas och vidareutvecklas genom inhämtande av kunskaper och erfarenheter samt utveckling av attityder. Detta medverkar i sin tur till att själva företaget utvecklas. Det är därför angeläget för såväl företagarna själva som intresseorganisationer, rådgivningsorganisationer och politiska beslutsfattare att fokusera och bidra till utveckling av individen genom utbildning och coaching.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress