Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-21-567
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Matfågel Växtodling Energi & biomassa Kött Mjölk Trädgård
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 31 juli 2018
Huvudsökande: Pia Ulvenblad
Organisation: Pia Ulvenblad
E-postadress: Pia.Ulvenblad@hh.se
Telefon: 0046 35167542
Medsökande: Gun Olsson
Beviljade medel: 1 951 836 SEK

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be conducted in different parts in Sweden and include both individual businesses and business in networks. International comparisons will also be made. In order to develop and strengthen a sustainable competitive Swedish agriculture, it is important to develop new knowledge about how sustainable (economically, ecologically and socially) business models are created, developed and maintained. This is important not least because of the societal challenges identified in the new EU Framework HORIZON 2020, which are to the green industries, such as food security, sustainable agriculture, renewable energy, green transport and climate change measures.

Syftet med detta projekt är att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att i ett första steg bidra till en konceptutveckling avseende på vilket sätt hållbara affärsmodeller kan utvecklas och därigenom skapa förbättrad konkurrenskraft inom näringen. Kartläggningen kommer att genomföras över hela Sverige och inkludera både enskilda företag och företag i nätverk. Härvid kommer internationella jämförelser också att göras. För att kunna utveckla och förstärka ett hållbart konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är det viktigt att få fram ny kunskap kring hur affärsmodeller skapas, utvecklas och vidmakthålls på hållbara sätt både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Detta är viktigt inte minst beroende på de samhällsutmaningar som pekas ut i EUs nya ramprogram HORIZON 2020 och som knyter an till de gröna näringarna, t ex matsäkerhet, ett hållbart lantbruk, förnyelsebar energi, gröna transporter och åtgärder mot klimatförändringar.

Syftet med projektet har varit att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller i svenskt jordbruk. Projektet innehåller intervjuer med ägare av sex företag och en undersökning med 1 143 företag. De faktorer som påverkar utvecklingen av SBM är kategoriserade i tre olika nivåer: företagare, företag och region. Entreprenören tillämpar ofta ett förvaltande perspektiv (stewardship), eftersom företaget också är företagarens hem och har varit ägt av tidigare generationer. Regionen är viktig eftersom närheten till större befolkningscentra och därmed slutkonsumenter/beslutsfattare/statstjänstemän ökar möjligheterna till samarbete, vilket i sin tur ökar möjligheterna att utveckla SBM. Den individuella nivån är avgörande, eftersom individen bestämmer om en situation betraktas som ett hinder eller en möjlighet. Individen kan utvecklas och förändras genom ny kunskap/erfarenhet. Därför är det viktigt att fokusera individens utveckling genom utbildning/coaching.

Syftet med detta projekt har varit att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk. En affärsmodell beskriver hur företaget på ett lönsamt sätt skapar, levererar och tar till vara värde, dvs hur företaget tjänar pengar.
För att kunna utveckla och förstärka ett hållbart konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är det viktigt att få fram ny kunskap kring hur affärsmodeller skapas, utvecklas och vidmakthålls på hållbara sätt. Det skall vara både ekonomiskt lönsamhet samtidigt som hänsyn tas till miljömässiga och sociala faktorer.
Sex lantbruksföretag med hållbart utvecklade affärsmodeller har medverkat i den första delen av projektet. Företagen hade olika verksamhetsinriktningar såsom mjölk, kött, grönsaker, skog, turism, gårdsbutik m.m. Intervjuer behandlade bl.a. företagens affärsmodeller, hinder och möjligheter samt hållbarhetsaspekter.
1 143 lantbruksföretag, med en omsättning på minst 1 miljon kronor, har medverkat i den andra delstudien av projektet. Telefonintervjuer genomfördes med fokus på hur man arbetar med hållbarhet i sina affärsmodeller och i vilken omfattning man prioriterar ekonomiska eller miljömässiga och sociala faktorer i sin verksamhet. De medverkande företagen representerade alla typer av verksamhetsinriktningar, såsom mjölk, kött, spannmål med mera.
De hinder och möjligheter som påverkar förutsättningarna för att utveckla hållbara affärsmodeller kan indelas i tre olika nivåer: (i) individen/företagaren, (ii) företaget/gården/platsen samt (iii) området/regionen.
Individen/företagaren. Likartade situationer kan ofta betraktas antingen som hinder eller möjligheter beroende på individens attityder, perspektiv, kunskaper och förmågor. Det är väsentligt att individen betraktar sig som företagare i första hand (och inte producent). Individens förmåga att leda sig själv och andra är viktiga förutsättningar för att kunna utveckla hållbara affärsmodeller.
Företaget/gården/platsen. Lantbruksföretagaren har ofta sitt företag knutet till en specifik plats, vilken också utgör bostad för företagaren och familjen. I många fall har företaget/gården/platsen övertagits av tidigare generationer. Det leder till att många lantbruksföretagare känner sig som förvaltare med ett särskilt ansvar för att utveckla och förvalta företaget på ett hållbart sätt, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Det ökar viljan att bedriva ett hållbart företagande, men det kan också innebära restriktioner genom att företaget inte kan drivas på ett sätt som strider mot det förvaltande hållbara synsättet (stewardship).
Området/regionen. Det har stor betydelse inom vilket större geografiskt område som företaget bedrivs. Närheten till större befolkningscentra ökar möjligheterna till samverkan mellan företag, organisationer och individer. Det skapar en närhet till såväl slutkonsumenter som beslutsfattare och myndighetspersoner. Sammantaget leder detta till att förutsättningarna att utveckla hållbara affärsmodeller ökar närmare större befolkningscentra. Det större geografiska området har också betydelse när det gäller klimatförutsättningar. Det finns fler valmöjligheter att skapa hållbara affärsmodeller i östra och södra Sverige med det varmare klimatet och bördigare jordar.
Den avgörande nivån för utvecklingen av hållbara affärsmodellen är dock individnivån. På den nivån avgörs om förutsättningarna innebär hinder eller möjligheter. Individnivån är vidare den nivån som enklast kan påverkas och vidareutvecklas genom inhämtande av kunskaper och erfarenheter samt utveckling av attityder. Detta medverkar i sin tur till att själva företaget utvecklas. Det är därför angeläget för såväl företagarna själva som intresseorganisationer, rådgivningsorganisationer och politiska beslutsfattare att fokusera och bidra till utveckling av individen genom utbildning och coaching.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress