Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-21-567
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Matfågel Växtodling Energi & biomassa Kött Mjölk Trädgård
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 31 juli 2018
Huvudsökande: Pia Ulvenblad
Organisation: Pia Ulvenblad
E-postadress: Pia.Ulvenblad@hh.se
Telefon: 0046 35167542
Medsökande: Gun Olsson
Beviljade medel: 1 951 836 SEK

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be conducted in different parts in Sweden and include both individual businesses and business in networks. International comparisons will also be made. In order to develop and strengthen a sustainable competitive Swedish agriculture, it is important to develop new knowledge about how sustainable (economically, ecologically and socially) business models are created, developed and maintained. This is important not least because of the societal challenges identified in the new EU Framework HORIZON 2020, which are to the green industries, such as food security, sustainable agriculture, renewable energy, green transport and climate change measures.

Syftet med detta projekt är att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att i ett första steg bidra till en konceptutveckling avseende på vilket sätt hållbara affärsmodeller kan utvecklas och därigenom skapa förbättrad konkurrenskraft inom näringen. Kartläggningen kommer att genomföras över hela Sverige och inkludera både enskilda företag och företag i nätverk. Härvid kommer internationella jämförelser också att göras. För att kunna utveckla och förstärka ett hållbart konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är det viktigt att få fram ny kunskap kring hur affärsmodeller skapas, utvecklas och vidmakthålls på hållbara sätt både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Detta är viktigt inte minst beroende på de samhällsutmaningar som pekas ut i EUs nya ramprogram HORIZON 2020 och som knyter an till de gröna näringarna, t ex matsäkerhet, ett hållbart lantbruk, förnyelsebar energi, gröna transporter och åtgärder mot klimatförändringar.

Syftet med projektet har varit att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller i svenskt jordbruk. Projektet innehåller intervjuer med ägare av sex företag och en undersökning med 1 143 företag. De faktorer som påverkar utvecklingen av SBM är kategoriserade i tre olika nivåer: företagare, företag och region. Entreprenören tillämpar ofta ett förvaltande perspektiv (stewardship), eftersom företaget också är företagarens hem och har varit ägt av tidigare generationer. Regionen är viktig eftersom närheten till större befolkningscentra och därmed slutkonsumenter/beslutsfattare/statstjänstemän ökar möjligheterna till samarbete, vilket i sin tur ökar möjligheterna att utveckla SBM. Den individuella nivån är avgörande, eftersom individen bestämmer om en situation betraktas som ett hinder eller en möjlighet. Individen kan utvecklas och förändras genom ny kunskap/erfarenhet. Därför är det viktigt att fokusera individens utveckling genom utbildning/coaching.

Syftet med detta projekt har varit att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk. En affärsmodell beskriver hur företaget på ett lönsamt sätt skapar, levererar och tar till vara värde, dvs hur företaget tjänar pengar.
För att kunna utveckla och förstärka ett hållbart konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är det viktigt att få fram ny kunskap kring hur affärsmodeller skapas, utvecklas och vidmakthålls på hållbara sätt. Det skall vara både ekonomiskt lönsamhet samtidigt som hänsyn tas till miljömässiga och sociala faktorer.
Sex lantbruksföretag med hållbart utvecklade affärsmodeller har medverkat i den första delen av projektet. Företagen hade olika verksamhetsinriktningar såsom mjölk, kött, grönsaker, skog, turism, gårdsbutik m.m. Intervjuer behandlade bl.a. företagens affärsmodeller, hinder och möjligheter samt hållbarhetsaspekter.
1 143 lantbruksföretag, med en omsättning på minst 1 miljon kronor, har medverkat i den andra delstudien av projektet. Telefonintervjuer genomfördes med fokus på hur man arbetar med hållbarhet i sina affärsmodeller och i vilken omfattning man prioriterar ekonomiska eller miljömässiga och sociala faktorer i sin verksamhet. De medverkande företagen representerade alla typer av verksamhetsinriktningar, såsom mjölk, kött, spannmål med mera.
De hinder och möjligheter som påverkar förutsättningarna för att utveckla hållbara affärsmodeller kan indelas i tre olika nivåer: (i) individen/företagaren, (ii) företaget/gården/platsen samt (iii) området/regionen.
Individen/företagaren. Likartade situationer kan ofta betraktas antingen som hinder eller möjligheter beroende på individens attityder, perspektiv, kunskaper och förmågor. Det är väsentligt att individen betraktar sig som företagare i första hand (och inte producent). Individens förmåga att leda sig själv och andra är viktiga förutsättningar för att kunna utveckla hållbara affärsmodeller.
Företaget/gården/platsen. Lantbruksföretagaren har ofta sitt företag knutet till en specifik plats, vilken också utgör bostad för företagaren och familjen. I många fall har företaget/gården/platsen övertagits av tidigare generationer. Det leder till att många lantbruksföretagare känner sig som förvaltare med ett särskilt ansvar för att utveckla och förvalta företaget på ett hållbart sätt, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Det ökar viljan att bedriva ett hållbart företagande, men det kan också innebära restriktioner genom att företaget inte kan drivas på ett sätt som strider mot det förvaltande hållbara synsättet (stewardship).
Området/regionen. Det har stor betydelse inom vilket större geografiskt område som företaget bedrivs. Närheten till större befolkningscentra ökar möjligheterna till samverkan mellan företag, organisationer och individer. Det skapar en närhet till såväl slutkonsumenter som beslutsfattare och myndighetspersoner. Sammantaget leder detta till att förutsättningarna att utveckla hållbara affärsmodeller ökar närmare större befolkningscentra. Det större geografiska området har också betydelse när det gäller klimatförutsättningar. Det finns fler valmöjligheter att skapa hållbara affärsmodeller i östra och södra Sverige med det varmare klimatet och bördigare jordar.
Den avgörande nivån för utvecklingen av hållbara affärsmodellen är dock individnivån. På den nivån avgörs om förutsättningarna innebär hinder eller möjligheter. Individnivån är vidare den nivån som enklast kan påverkas och vidareutvecklas genom inhämtande av kunskaper och erfarenheter samt utveckling av attityder. Detta medverkar i sin tur till att själva företaget utvecklas. Det är därför angeläget för såväl företagarna själva som intresseorganisationer, rådgivningsorganisationer och politiska beslutsfattare att fokusera och bidra till utveckling av individen genom utbildning och coaching.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Trädgård

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress