Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-559
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 1 juli 2019
Huvudsökande: Catherine Legrand
Organisation: Catherine Legrand
E-postadress: catherine.legrand@lnu.se
Telefon: +46-480447309
Medsökande: Magnus Algotsson
Medsökande: Rejne Erixon
Beviljade medel: 3 364 000 SEK

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil levels. Mussel meal can replace soy in poultry diets, and can be a high quality protein source for broilers. Using algae and mussels in animal feed contribute to sustainable development, and eutrophication and climate change mitigation efforts. Algae can be produced in Southeast Sweden, recycling carbon dioxide from power plants, and recovering nutrients from various waters. Mussel farming can act as a nutrient sink when harvested in the Baltic Sea and reduce local eutrophication. In this project, academia, farming and the poultry industry join in a multidisciplinary collaboration to demonstrate at the pilot scale the feasibility of using microalgae and mussels as ingredients in chicken feed.

Visionen är att minska importerade sojaböner som proteinkälla i djurfoder med ett hållbart, lokalt producerat protein från marina substrat så som mikroalger och blåmusslor. Mikroalger har god potential att fungera som proteintillskott då det har liknande protein och oljeinnehåll som sojaböner. Musselmjöl kan ersätta dels soja i kycklingfoder och kan utgöra en högkvalitetsskälla av protein vid kycklinguppfödning. Att använda alger och musslor i foder bidrar till en hållbar utveckling och begränsar övergödning och växthuseffekt. Mikroalger kan produceras i sydöstra Sverige genom att återanvända koldioxidutsläpp från förbrännings- och biogasanläggningar och återvinna näringsämnen från förorenade vattenkällor. Musselodling fungerar som en näringssänka vid skörd och motverkar lokal övergödning. Nu vill forskare, foder- och kycklingindustrin gå vidare i en branschöverskridande samverkan och fördjupa kunskaperna kring hur importerat sojafoder kan minskas med en lokalproducerad proteinresurs.

Projektet demonstrerar att lokalt producerade mikroalger och blåmusslor kan användas som proteinkälla till värphöns. Vi visar att storskalig odling av mikroalger är möjligt i SÖ Sverige och att en musselodling i S Östersjön kan ge upp till 90 ton musslor/ha/år vid vårskörd. Odlingen hade ingen negativ effekt på omgivande vattenkvalitet. Metaller och organiska miljögifter i skördade alger och musslor var under gränsvärden för foder. Ekologiska värphöns (2 grupper om 10 höns) gavs foder med 10-15% av 1) hela blåmusslor, 2) musselmjöl och 3) mikroalger, jämfört med en kontrollgrupp (10 hönor, ekologiskt foder). I samtliga försök hade alg-/musselgruppens ägg lika hög kvalitet (näringsinnehåll), säkerhet (halter av metaller och biocider) och produktion (ägg per höna) som kontrollgrupperna. Projektet levererar ett proof-of-concept att mikroalger kan användas som proteinkälla i hönsfoder och att blåmusslor från Östersjön kan utgöra ett alternativ till fiskmjöl för ekologiska värphöns.

Hållbart djurfoder med alger och musslor

Ett alternativ till soja och fiskmjöl i hönsfoder
Den utbredda import av soja som idag fyller proteinbehovet i vårt djurfoder för med sig stora miljöproblem. Skövlingen av regnskog för att frigöra odlingsmark och de långs transporterna från tex Sydamerika innebär en stor klimatpåverkan och låg hållbarhet. I foder till ekologiska värphöns används fiskmjöl istället som proteinkälla, men som visats sig innehålla miljögifter som PCB och dioxiner vilka överförs till äggen. På livsmedelsverkets inrådan har mängden fiskmjöl minskats så att ekologiska ägg är ett säkert livsmedel. Men behovet av ett lokalproducerat hållbart alternativ kvarstår. Mikroalger är mikroskopiska encelliga växter som odlas i havs-, sjö-, avlopps-, eller processvatten. De skördade alger har stor potential som fodertillskott då protein och oljeinnehåll liknar det hos sojabönor. Torkat kött från blåmusslor, så kallat musselmjöl skulle kunna ersätta fiskmjöl i produktion av ekologiska ägg.

Projektet är en del av ALGOLAND vid Linnéuniversitet i Kalmar som tar fram biologiska lösningar med mikroalger och musslor för att rena luft och vatten (http://lnu.se/algoland).

Alger och musslor är lokala miljöhjältar
Mikroalger kan odlas direkt i avlopps- eller processvatten och återvinner då näring som annars läckt ut och skapat övergödning. Algerna använder koldioxid i sin fotosyntes och kan fånga upp den från industrier som cementfabriker, förbrännings- och biogasanläggningar. Då hjälper mikroalgerna till att begränsa klimatpåverkan. Projektet visar att storskalig odling av mikroalger är möjligt i sydöstra Sverige. Musselodling fungerar som en näringssänka vid skörd och motverkar lokal övergödning. Musslan filtrerar vattnet när den äter och när musslan skördas tas näring ut ur systemet. Odling av blåmusslor i Östersjön är en ny näring med stora kunskapsluckor men våra resultat visar att odlingar av blåmusslor i S Östersjön kan producera upp till 90 ton musslor per hektar och år om skörd görs under optimala förhållanden under tidig vår och att den studerade musselodlingen vid Hagby i Kalmarsund inte hade någon negativ inverkan på omgivande vatten, jämfört med en referenslokal. Mikroalger odlades vid CementaHeidelbergs fabrik i Degerhamn, Öland och blåmusslor skördades från odlingar längs kusten i sydöstra Sverige. Analys av metaller och organiska miljögifter i skördade mikroalger och musslor var under gränsvärden för foder och säkra att använda.

Hög kvalitet på äggen när hönsen ätit alger och musslor
Torkade mikroalger och musslor (hela eller bara musselmjöl) testades på Voxtorpsgårdens (söder om Kalmar) ekologiska värphöns. I grupper om tio hönor fick hönorna antingen försöksfodret eller vanligt ekologiskt hönsfoder. I samtliga försök hade alg-/ musselgruppens ägg lika hög kvalitet (näringsinnehåll), säkerhet (halter av metaller och biocider under riktvärden) och produktion (antal ägg per höna) som för kontrollgrupperna som åt standardfoder. När hönsen fick hela blåmusslor fungerade musselskalen som en kalkkälla och de äggen hade lika hårt och tjockt skal som kontrolläggen. Hönsen var också mindre benägna att hacka på varandra när det fanns musslor att picka efter.

Smakpaneler gillade ”musselägg”
På de konferenser och evenemang där vi i ALGOLAND gruppen har presenterat projektet har vi erbjudit besökare att i ett blindtest smaka ägg från höns som fått musselmjöl i fodret och de från kontrollgruppen och lämna in en utvärdering till oss. Hittills har ca 250 personer deltagit och ingen skillnad i smak kan avgöras mellan mussel- och kontrollägg. Dock beskriver många att äggulans färg är bättre när hönan ätit musselmjöl.

Projektet demonstrerar att lokalt producerade mikroalger och blåmusslor från Östersjön är bra alternativ till importerad soja och fiskmjöl. Konceptet är nu redo för nästa nivå där alger och musslor testas i stor skala under hela värphönans livstid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress