Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Har fosforgivans fördelning i växtföljden betydelse för vattenmiljön?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233031
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 13 maj 2015
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Medsökande: Gunnar Torstensson
Medsökande: Faruk Djodjic
Beviljade medel: 250 000 SEK

Large P applications (>30 kg P/ha) are used on 1/3 of Swedish arable land, i.e. more than double the average removal with harvest. This project will investigate if yearly applications of 20 kg P/ha result in larger risk of P leaching than larger applications every third year. Since P losses are often episodic and correlated with extreme weather conditions the hypothesis is that the frequency of fertilization events are more important for P leaching than the amount of applied P. Treatments with annual or three-year applications (repeated two years) are studied with 4 replicates in a field experiment on a clay soil, constructed with separately tile-drained plots. In addition to the experiment, long-term time series (10-30 yrs) of drainage and P leaching will be evaluated in order to identify general occurence and frequency of hig-risk situations. Thereby knowledge will be gained for development of cost-effective strategies for P fertilization.

Idag får nästan en tredjedel av den gödslade åkerarealen fosforgivor som motsvarar mer än dubbla medelbortförseln med skörd. Projektet utreder frågan om enstaka stora fosforgivor ger större utlakning än årliga mindre givor (20 kg/ha). Att identifiera risker kopplade till stora givor är viktigt, men genom att fosforförluster främst uppträder episodiskt kopplat till extrema väderhändelser är vår hypotes att frekvensen av gödsling har större betydelse än givornas storlek. Detta genom att risken för ogynnsamma förhållanden ökar med ökad gödslingsfrekvens. Förrådsgödsling (två års upprepning) respektive årlig gödsling undersöks i ett utlakningsförsök på mellanlera i Halland. Det kompletteras med utvärdering av 10-30-åriga tidsserier av avrinning och utlakning i andra försök för att identifiera förekomst och frekvens av typiska högrisksituationer. Därmed förväntas projektet ge en generell kunskap som kan användas för att utveckla kostnadseffektiva åtgärdsstrategier för fosforgödsling.

Tidsserier från utlakningsförsök på 6 platser i södra Sverige användes för att utreda odlingsåtgärders inverkan på fosfor(P)-utlakning under olika klimat- och jordartsförhållanden. Målet var att beskriva avrinningsmönster samt inverkan av odlingsåtgärder på dräneringsvattnets P-koncentrationer. Koncentrationerna var högre och variationerna större på lerjordar än på lätta jordar. Resultaten visar att odlingssystem med gröngödslingsgrödor och trindsäd kräver särskild uppmärksamhet. Bearbetning på hösten efter dessa gav högre P-koncentrationer i dräneringsvattnet än bearbetning efter stråsäd. Detsamma gällde för höstplöjd fånggröda. Vinterväxande vall och fånggröda samt potatis gav däremot låga koncentrationer. Effekt av gödsling kunde inte verifieras statistiskt. Analys av avrinningsmönster visade att höstgödsling alltid innebär en ökad utlakningsrisk, att tidiga vårgödsling (mars) utgör en potentiell risk, medan utlakning är sällsynt efter gödsling sen vår och sommar.

Syfte
Fosforläckaget från åkermark beror av många faktorer, där själva jordens egenskaper har stor betydelse, men också gröda och odlingsåtgärder. Målet med projektet var att utreda odlingsåtgärders (gröda, jordbearbetning och gödsling) inverkan på risken för fosforläckage. För detta användes tidsserier (7-30 år) från långliggande utlakningsförsök i olika typer av odlingsssystem på 6 försöksplatser i södra Sverige.

Metoder
Databaser byggdes upp för olika försök vid de 6 försöksplatser, med data för varje försöksruta (ca 140 st). Försöken omfattade både konventionella och ekologiska odlingssystem samt växtföljder med och utan stallgödseltillförsel. Olika grödkategorier identifierades med koppling till förekommande höstbearbetning och gödsling. Samtliga försök bestod av specialtäckdikade rutor där koncentrationerna av totalfosfor mättes kontinuerligt i dräneringsvattnet. Boxplotdiagram över månadskoncentrationer användes för att visa på medelnivå och årsvariationer av koncentrationer och avrinning för olika försöksplatser och odlingssystem. En statistisk modell som sattes upp i programmet SAS användes för att beskriva inverkan av gröda, gödsling och jordbearbetning på fosforkoncentrationerna. Avrinningsmönster analyserades för fyra försöksplatser med mätserier om minst 20 år.

Resultat och slutsatser
Utvärderingen visade som väntat att jordens beskaffenhet har en mycket stor betydelse för fosforutlakningen, både för generella nivåer och variationer. Sandjordarna i Halland och Västergötland, samt moränlättleran i Skåne hade alla betydligt lägre koncentrationer av fosfor i dräneringsvattnet och mindre variation än de flesta försök på de styva lerorna vid Lanna och Bornsjön. Det här beror delvis på att lättare jordar har ett jämnare vattenflöde genom profilen. De lätta jordarna som ingått i den här studien har också en alv som kan binda mycket fosfor. På lerjordarna finns makroporer som medger snabba transportvägar för fosfor vilken därmed inte hinner bindas i samma utsträckning.

Det visade sig också att själva odlingen har en betydande inverkan på fosforutlakningen. På en och samma försöksplats skilde sig fosforkoncentrationerna signifikant åt beroende på typ av gröda och därtill kopplad jordbearbetning. En viktig faktor visade sig vara nedbrukning av växtmassa på hösten. I ekologiska system på Lanna (styv lera) med frekvent användning av gröngödslingsgrödor var fosforkoncentrationerna högre efter dessa än efter stråsäd. De var också högre än efter vall som skördats. Även efter ärter och bönor var koncentrationerna förhöjda. Likaså vid Mellby (mojord) var koncentrationerna högre efter nedbrukning av fånggröda på hösten än efter en höstplöjning efter stråsäd utan fånggröda. I flera fall hade vinterbevuxen mark (med fånggröda eller vall) lägre fosforkoncentrationer än höstbearbetad mark. Potatis var den gröda som gav upphov till lägst fosforkoncentrationer vid Mellby, trots att den gödslades kraftigare än stråsädesgrödorna.

Effekter av gödsling med handelsgödsel eller stallgödsel gav ej utslag i analysen, vilket delvis berodde på att det i många fall inte gick att särskilja faktorerna gödsling och gröda.

Analys av avrinningsmönstret visade att höstgödsling eller nedbrukning av växtmassa alltid innebär en ökad utlakningsrisk och att tidiga vårgödslingar (mars) utgör en potentiell risk genom att frekvensen av omfattande avrinningstoppar är relativt hög (3-4 år av 10). Utlakningsrisk kopplad till gödsling under sen vår och sommar är däremot betydligt mera sällsynt.

Sammanfattningsvis visar resultaten att kombinationen gröda och jordbearbetning kan ha väl så stor effekt som gödsling med stall- eller mineralgödsel för fosforutlakningen, och att höstplöjning av grödor som efterlämnar stora mängder biomassa innebär risk för ökad fosforutlakning. Höstbearbetning efter stråsädesgrödor innebär däremot ej ökad risk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress