Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330038
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 1 mars 2017
Huvudsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Organisation: SLU
E-postadress: Kerstin.svennersten@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Jana Pickova
Medsökande: Sigrid Agenäs
Beviljade medel: 2 000 000 SEK

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with reduced prestimulation, which we consider have negative impact on udder emptying. In AM each udder quarter is milked separate. However, the knowledge of optimal use of AM, for instance with quarter milking and how the routines influence udder emptying and production is insufficient. The aim with the project is to evaluate how prestimulation and cluster take off, in combination, shall be practiced for efficient milking in sustainable production. For a better understanding of the importance of the routines, we will study if milk fat is involved in the regulation of milk synthesis. With this new knowledge routines can be developed for better use of AM, optimal milk extraction and better economy.

Förutsättningen för uthållig mjölkproduktion är uthållig laktation samt jämn och hög avkastning. Utvecklingen har gått mot färre men större besättningar med ökande grad av automation, bl.a. automatisk mjölkning (AM). För ökad effektivitet med AM kan automatisk spenkoppsavtagning ske vid hög mjölkflödesnivå och avkall göras på förstimulering, vilket vi anser har negativ påverkan på juvertömningen. I AM mjölkas varje juverdel separat, men kunskapen om hur AM bäst ska nyttjas bl.a. vid fjärdedelsmjölkning och hur rutinerna påverkar juvertömning och produktion är inte tillräcklig. Syftet med projektet är att studera hur förstimulering och avtagningsnivå i samverkan ska utformas för effektiv mjölkning i uthålliga produktionssystem. För att öka förståelsen om juverfunktionen, ska vi studera om mjölkfettet är involverat i regleringen av mjölkbildningen. Med denna nya kunskap kan rutiner utformas som ger bättre nyttjande av AM, optimal mjölkutvinning och bättre produktionsekonomi.

Hypotesen för detta projekt var att juvertömning, mjölkbildning och mjölkkvalitet skulle påverkas mindre av en hög avtagningsnivå hos kor som fick foder under mjölkning, på grund av fodrets stimulerande effekt på mjölknedsläppet.

Avtagningsnivån kunde ökas utan förluster i mjölkmängd. På heljuvernivå var juvertömningen något sämre, men mjölkmängd per dygn påverkades endast av utfodring under mjölkning. I övrigt hade utfodring ingen effekt på mjölkflöde eller mjölkningseffektivitet. På fjärdedelsnivå var effekterna odelat positiva från ökning av avtagningsnivån.

Resultaten från projektet har gett upphov till en publicerad vetenskaplig artikel samt två manuskript, och var en del av Sabine Ferneborgs avhandling. Projektet har också resulterat i tre examensarbeten på masternivå, samt två bidrag till internationella konferenser. Resultaten kommer också att presenteras på Växas årsmöte 2017, för spridning till rådgivare och veterinärer.

Hur många kor som kan mjölkas varje timme är betydande för lantbrukets lönsamhet. Ju mindre tid varje individuell mjölkning tar, desto fler kor kan mjölkas per dygn och desto fler kor kan finnas i besättningen. Av tradition brukar korna utfodras i samband med mjölkning, och man tror att detta kan resultera i ett högre flöde av mjölk från juvret till mjölkningsmaskinen, vilket gör att korna mjölkas snabbare. Punkten där mjölkningen avslutas – den så kallade avtagningsnivån – har varit föremål för mycket diskussion på grund av det stora inflytandet på mjölkningstiden. Tidigare har mjölkningen avslutats baserat på mjölkarens bedömning, men det blir allt vanligare med automatiska system för avtagning, vilket ger ökade möjligheter att styra hur länge mjölkningen pågår. Det finns ett stort intresse av att avsluta mjölkningen tidigare för att spara tid och för att göra varje mjölkningstillfälle mer effektivt, men samtidigt finns en rädsla för negativa effekter på mjölkmängd, mjölkkvalitet och kornas hälsa. Mjölk som är kvar i juvret efter mjölkning kan ha negativ effekt på mjölkbildningen och kons hälsa, och det är därför viktigt att undersöka både mängden mjölk som blir kvar samt effekten av denna mjölk.

Syftet med det här projektet var att undersöka effekten av några olika avtagningsnivåer i kombination med utfodring under mjölkning på flera parametrar relaterade till mjölkningstid, mjölkmängd och mjölkkvalitet. Hypotesen var att kor som får foder under mjölkning har högre mjölkflöde, och påverkas mindre av olika avtagningsnivåer än kor som inte får foder under mjölkning.

Detta undersöktes i två olika försök: ett där korna mjölkades som i konventionella system, och ett där korna mjölkades som i moderna mjölkningsrobotar. I båda försöken hade den ökade avtagningsnivån goda effekter på den totala tiden som det tar för en ko att mjölkas, och mjölkmängden och mjölkkvaliteten var opåverkade. Totalt kunde mjölkningstiden minskas med ungefär en minut per mjölkning, vilket är ca 14% av den totala mjölkningstiden. I försöket där korna mjölkades som i konventionella system blev det en aning mer mjölk kvar i juvret efter mjölkning med högre avtagningsnivå, men denna mjölk verkade inte ha någon negativ effekt på hur mycket ny mjölk som bildades eller hälsan hos korna. Mjölken som kommer ut under mjölkningens sista minut är alltså en mycket liten del av den totala mjölkmängden, och den minskade mjölkningstiden bör vara mer gynnsam för lönsamheten än den lilla mängd mjölk som går förlorad. Resultaten på utfodring under mjölkning var tvetydiga, där det i ena försöket ökade den dagliga mjölkmängden, men i det andra försöket inte hade någon effekt alls på mjölkningstid, mjölkmängd, mjölkkvalitet eller mjölkflöde. De förväntade resultaten av foder under mjölkning på mjölkflödet uteblev, vilket gjorde att det inte var någon skillnad i hur väl korna tolererade högre avtagningsflöde beroende på om de fick foder under mjölkning eller ej. Eventuellt beror den uteblivna effekten på att korna hölls i ett system där de hade fri tillgång på grovfoder innan mjölkningen, och att de därför blev mindre stimulerade av det extra fodret som gavs under mjölkning. Vi tror att det finns anledning att undersöka effekten av utfodring under mjölkning närmare, i synnerhet i de inhysningssystem där korna har fri tillgång på grovfoder innan mjölkning. Projektet har också gett upphov till en stor mängd information om hur mjölkflödet varierar under mjölkningen, som har resulterat i framtagandet av en analysmetod som kommer att vara värdefull inför framtida forskningsprojekt, då den gör att vi kan studera mjölkflöde på en mycket mer detaljerad nivå än tidigare.

Projektet har gett upphov till flera vetenskapliga publikationer, har varit en del av en doktorsavhandling och flera examensarbeten för husdjursagronomstudenter, och kommer att presenteras både vetenskapligt och för rådgivare och veterinärer under våren och sommaren 2017.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress