Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330038
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 1 mars 2017
Huvudsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Organisation: SLU
E-postadress: Kerstin.svennersten@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Jana Pickova
Medsökande: Sigrid Agenäs
Beviljade medel: 2 000 000 SEK

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with reduced prestimulation, which we consider have negative impact on udder emptying. In AM each udder quarter is milked separate. However, the knowledge of optimal use of AM, for instance with quarter milking and how the routines influence udder emptying and production is insufficient. The aim with the project is to evaluate how prestimulation and cluster take off, in combination, shall be practiced for efficient milking in sustainable production. For a better understanding of the importance of the routines, we will study if milk fat is involved in the regulation of milk synthesis. With this new knowledge routines can be developed for better use of AM, optimal milk extraction and better economy.

Förutsättningen för uthållig mjölkproduktion är uthållig laktation samt jämn och hög avkastning. Utvecklingen har gått mot färre men större besättningar med ökande grad av automation, bl.a. automatisk mjölkning (AM). För ökad effektivitet med AM kan automatisk spenkoppsavtagning ske vid hög mjölkflödesnivå och avkall göras på förstimulering, vilket vi anser har negativ påverkan på juvertömningen. I AM mjölkas varje juverdel separat, men kunskapen om hur AM bäst ska nyttjas bl.a. vid fjärdedelsmjölkning och hur rutinerna påverkar juvertömning och produktion är inte tillräcklig. Syftet med projektet är att studera hur förstimulering och avtagningsnivå i samverkan ska utformas för effektiv mjölkning i uthålliga produktionssystem. För att öka förståelsen om juverfunktionen, ska vi studera om mjölkfettet är involverat i regleringen av mjölkbildningen. Med denna nya kunskap kan rutiner utformas som ger bättre nyttjande av AM, optimal mjölkutvinning och bättre produktionsekonomi.

Hypotesen för detta projekt var att juvertömning, mjölkbildning och mjölkkvalitet skulle påverkas mindre av en hög avtagningsnivå hos kor som fick foder under mjölkning, på grund av fodrets stimulerande effekt på mjölknedsläppet.

Avtagningsnivån kunde ökas utan förluster i mjölkmängd. På heljuvernivå var juvertömningen något sämre, men mjölkmängd per dygn påverkades endast av utfodring under mjölkning. I övrigt hade utfodring ingen effekt på mjölkflöde eller mjölkningseffektivitet. På fjärdedelsnivå var effekterna odelat positiva från ökning av avtagningsnivån.

Resultaten från projektet har gett upphov till en publicerad vetenskaplig artikel samt två manuskript, och var en del av Sabine Ferneborgs avhandling. Projektet har också resulterat i tre examensarbeten på masternivå, samt två bidrag till internationella konferenser. Resultaten kommer också att presenteras på Växas årsmöte 2017, för spridning till rådgivare och veterinärer.

Hur många kor som kan mjölkas varje timme är betydande för lantbrukets lönsamhet. Ju mindre tid varje individuell mjölkning tar, desto fler kor kan mjölkas per dygn och desto fler kor kan finnas i besättningen. Av tradition brukar korna utfodras i samband med mjölkning, och man tror att detta kan resultera i ett högre flöde av mjölk från juvret till mjölkningsmaskinen, vilket gör att korna mjölkas snabbare. Punkten där mjölkningen avslutas – den så kallade avtagningsnivån – har varit föremål för mycket diskussion på grund av det stora inflytandet på mjölkningstiden. Tidigare har mjölkningen avslutats baserat på mjölkarens bedömning, men det blir allt vanligare med automatiska system för avtagning, vilket ger ökade möjligheter att styra hur länge mjölkningen pågår. Det finns ett stort intresse av att avsluta mjölkningen tidigare för att spara tid och för att göra varje mjölkningstillfälle mer effektivt, men samtidigt finns en rädsla för negativa effekter på mjölkmängd, mjölkkvalitet och kornas hälsa. Mjölk som är kvar i juvret efter mjölkning kan ha negativ effekt på mjölkbildningen och kons hälsa, och det är därför viktigt att undersöka både mängden mjölk som blir kvar samt effekten av denna mjölk.

Syftet med det här projektet var att undersöka effekten av några olika avtagningsnivåer i kombination med utfodring under mjölkning på flera parametrar relaterade till mjölkningstid, mjölkmängd och mjölkkvalitet. Hypotesen var att kor som får foder under mjölkning har högre mjölkflöde, och påverkas mindre av olika avtagningsnivåer än kor som inte får foder under mjölkning.

Detta undersöktes i två olika försök: ett där korna mjölkades som i konventionella system, och ett där korna mjölkades som i moderna mjölkningsrobotar. I båda försöken hade den ökade avtagningsnivån goda effekter på den totala tiden som det tar för en ko att mjölkas, och mjölkmängden och mjölkkvaliteten var opåverkade. Totalt kunde mjölkningstiden minskas med ungefär en minut per mjölkning, vilket är ca 14% av den totala mjölkningstiden. I försöket där korna mjölkades som i konventionella system blev det en aning mer mjölk kvar i juvret efter mjölkning med högre avtagningsnivå, men denna mjölk verkade inte ha någon negativ effekt på hur mycket ny mjölk som bildades eller hälsan hos korna. Mjölken som kommer ut under mjölkningens sista minut är alltså en mycket liten del av den totala mjölkmängden, och den minskade mjölkningstiden bör vara mer gynnsam för lönsamheten än den lilla mängd mjölk som går förlorad. Resultaten på utfodring under mjölkning var tvetydiga, där det i ena försöket ökade den dagliga mjölkmängden, men i det andra försöket inte hade någon effekt alls på mjölkningstid, mjölkmängd, mjölkkvalitet eller mjölkflöde. De förväntade resultaten av foder under mjölkning på mjölkflödet uteblev, vilket gjorde att det inte var någon skillnad i hur väl korna tolererade högre avtagningsflöde beroende på om de fick foder under mjölkning eller ej. Eventuellt beror den uteblivna effekten på att korna hölls i ett system där de hade fri tillgång på grovfoder innan mjölkningen, och att de därför blev mindre stimulerade av det extra fodret som gavs under mjölkning. Vi tror att det finns anledning att undersöka effekten av utfodring under mjölkning närmare, i synnerhet i de inhysningssystem där korna har fri tillgång på grovfoder innan mjölkning. Projektet har också gett upphov till en stor mängd information om hur mjölkflödet varierar under mjölkningen, som har resulterat i framtagandet av en analysmetod som kommer att vara värdefull inför framtida forskningsprojekt, då den gör att vi kan studera mjölkflöde på en mycket mer detaljerad nivå än tidigare.

Projektet har gett upphov till flera vetenskapliga publikationer, har varit en del av en doktorsavhandling och flera examensarbeten för husdjursagronomstudenter, och kommer att presenteras både vetenskapligt och för rådgivare och veterinärer under våren och sommaren 2017.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2018

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2018

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein …

Läs mer

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2018

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

3D-kamera för bestämning av markens ytstruktur, främst såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2018

The soil microrelief has strong implications for plant growth, especially the conditions for germination and establishment. The aggregate size distribution is the most important tillage outcome, and is usually determined by sieving. In 2013 a 3D-camera was tested in an ongoing project with very …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2017

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2017

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 december 2017

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for …

Läs mer

Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen och päron, ett samverkansprojekt
Marie Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Storage diseases, which are caused by different fungi species, decrease the profitability of the Swedish fruit production. New methods are needed to transform the production into organic cultivation. The aim of this project is therefore to develop new strategies of controlling the pathogens in …

Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H1256181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 november 2017

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress