Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hästkrafter för entreprenörskap - Hästbaserad företagsamhet ur ett genusperspektiv

Status: Avslutat
Projektnummer: H0847239
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 12 juni 2012
Huvudsökande: Mats Westerberg
Organisation: Luleå tekniska universitet
E-postadress: mats.westerberg@ltu.se
Telefon: 0920-491808
Beviljade medel: 1 750 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Denna studie har haft det övergripande syftet att studera hur entreprenörskap och genus konstrueras i hästrelaterade verksamheter. Detta har skett genom att studera stalltjejer och kvinnor med hästrelaterat företagande. Resultaten visar att stallet är en miljö som främjar ett entreprenöriellt beteende i form av initiativ, ansvar, mod och kreativitet. Stalltjejerna lär sig leda sig själv och andra vilket de har nytta av senare i livet, inte minst som hästföretagare. Att vara hästföretagare idag innebär att agera i en bransch som håller på att ändra kön – från manligt till kvinnligt dominerad, vilket kan påverka dess status. Du undersökta kvinnorna som driver företag i hästnäringen drivs huvudsakligen av en passion för hästen och ser sig i större grad som livsstilsentreprenörer än traditionella företagare. Sammantaget ger studien stöd för att stallet och hästnäringen ger möjlighet till utökat genusutrymme för kvinnor vilket möjliggör nya former av företagande.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Denna studie bygger vidare på licentiatuppsatsen ”Att utveckla handlingskraft: om flickors identitetsskapande processer” som Lena Forsberg presenterade 2007. I denna mycket omskrivna uppsats kom Lena fram till att miljön erbjuder identitetsprocesser för tjejer som utvecklar deras eget utrymme för handling. Det handlar om mod, ta initiativ och lösa problem på ett kreativt sätt, vilket kan översättas till att agera entreprenöriellt. För att utveckla resultaten från licentiatuppsatsen och ta reda på stallets entreprenöriella effekter på lite längre sikt och utanför stallets väggar har den studie som vi nu rapporterar tagits fram. Mer precist handlar studien att utveckla det tidigare forskningsprojekt om flickors stallerfarenhet genom att 1) utveckla och förfina bidraget från den första studien, 2) följa upp hur flickorna i ursprungsstudien ser tillbaka på sin stallerfarenhet fem år senare med fokus på ledarskap, 3) kartlägga olika aspekter i den svenska hästrelaterade näringen utifrån ett genusperspektiv, samt 4) undersöka hur kvinnor i den hästrelaterade näringen ser på sitt eget entreprenörskap och speciellt hur deras stallerfarenhet påverkat dem som företagare.

Genom uppföljande intervjuer med de sex flickorna som studerades i licentiatuppsatsen, en omfattande kartläggning av hästrelaterad verksamhet, inklusive en enkätundersökning med drygt 500 svar, samt intervjuer med åtta kvinnor som är hästföretagare har material samlats in för att kunna besvara syftena.

Om vi först tittar på resultaten för de fyra delområdena kan de sammanfattas enligt följande:
1) De mest centrala delarna i stallupplevelsen för stalltjejerna var den starka relationen med hästarna, det hårda arbete som krävdes för att få stallet att fungera, de återkommande och oväntade utmaningarna som arbetet med hästar gav upphov till samt den starka vänskapen med de andra stalltjejerna. På olika sätt fick detta tjejerna att handla, våga och leda, vilket gav upphov till att de byggde upp en identitet av att vara oberoende, kompetenta och starka, vilket har stor betydelse under ungdomstiden när ens identitet till stor del formas. Därmed verkar stallet vara en plats där unga tjejer kan utveckla kompetenser som är värdefulla på andra platser och senare i livet.
2) När de unga kvinnornas berättelser om sin erfarenhet i stallet analyserades utifrån ett ledarskapsperspektiv kunde tre teman identifieras. I det första temat ingår relationen till subjektet hästen som viktig, där det krävs ett tydligt och klart ledarskap för att kunna etablera ett förtroende i relationen. Det andra temat handlar om att det i stallet finns en tydlig kultur av ansvarstagande och initiativ, där tjejerna gjorde vad som behövdes utan att vänta eller fråga om lov. Tredje temat handlar om att kulturen av att agera och ta ansvar spred sig genom förebilder – vuxna ledare eller äldre stalltjejer – som visade genom konkret handling hur de skulle göra. Det var vidare tydligt att de i sin kollektiva gemenskap kunde bryta mot de normer i samhället om hur tjejer förväntas agera och att de kunde göra detta även utanför stallet. Detta indikerar att stallet kan ses som en ledarskapsskola för unga tjejer som förbereder dem för att leda i andra situationer i livet.
3) Kartläggningen av hästrelaterad verksamhet visar att den framställs som dominerad av kvinnor, medan de flesta företagare och ledande företagsledare är män. Det pågår dock en förändring vilket visar sig i att männen dominerar stort hos företagarna som är äldre än 50 år, medan kvinnorna dominerar bland företagare som är under 50 år. Bland de yngsta företagarna är andelen män endast 35 %, vilket indikerar på problem med återväxten för män som hästföretagare. Detta kan inverka på status och värdet av näringen. Andra resultat från kartläggningen visar att hästföretagare, oberoende av kön, framför allt drivs av att kunna arbeta med sitt fritidsintresse och att få möjlighet att realisera en dröm de burit på, medan ekonomiska motiv inte var lika starka. Vidare visade kartläggningen att hästföretagare framför allt nätverkar och samverkar inom näringen och inte med aktörer som inte har hästen i centrum för sin verksamhet. Sammantaget tyder kartläggningen på att hästnäringen står inför stora utmaningar i samband med att den tidigare dominansen av män som företagare byts mot en dominans av kvinnor som företagare. Det påverkar även hästen som affärsidé genom att i större utsträckning bli kopplad mot upplevelseindustrin.
4) Utifrån kartläggningen valdes åtta kvinnor som driver hästrelaterade företag ut. Hälften bedrev företag nära Stockholm (som representerar en ”tät” miljö) och hälften bedrev sin verksamhet i norra Sverige (vilket motsvarar en ”gles” miljö). Vidare var hälften i varje undergrupp verksamma inom trav & galopp (representerande den bransch som har störst manlig dominans), medan den andra hälften hade ridrelaterad verksamhet (som har störst dominans av kvinnor). Resultaten visar att erfarenheten från stallet varit betydande för såväl kvinnornas val att bli företagare som deras förmåga att agera som företagare. Precis som kartläggningen visade hade de flesta valt att bli företagare för att kunna fortsätta hålla på med sitt intresse och/eller för att förverkliga en dröm. Genom sin erfarenhet från stallet hade de byggt upp ett starkt intresse som de kunde ta vidare till ett företagande genom att de byggt upp en förmåga att vara entreprenör. De ville dock inte se sig som ”traditionella” entreprenörer utan såg sig mer som ”livsstilsföretagare” och ville därmed betona att företagandet handlar om ett sätt att leva. När det gäller mönster i de olika delbranscherna verkar det pågå en fokusförändring inom trav & galopp från tävling till underhållning och att fler kommer in som minoritetsägare i hästar i huvudsak som ett nöje och på så vis påverkas totalisatorsportens affärsmodell. Det finns mot bakgrund av detta en osäkerhet om hur framtiden ser ut. Inom ridningen finns en mer avspänd framtidstro med allt fler hästar och ett fortsatt starkt intresse för hästen. Ridentreprenörerna ser också möjligheter inom hästturism. Företagarna som ligger i den täta miljön upplever en bättre marknad, men hårdare konkurrens och högre priser. De som agerar i den glesa miljön har lägre kostnader, utom för resor, men behöver i större utsträckning kombinera sin hästverksamhet med en annan intäktskälla.

Sammantaget ger studien ett antal tydliga resultat som är av brett intresse. Först och främst verkar det inte råda någon tvekan om att stallet har stor potential för att utveckla unga tjejers förmåga att ta för sig och agera entreprenöriellt. Detta verkar skapa en förmåga att leda sig själv och andra såväl i stallet och i andra sammanhang. Den speciella miljön – där tjejer möter andra tjejer och utför uppgifter som har betydelse för deras genusidentitet – främjar att en identitet som stark och handlingskraftig kan byggas. Utifrån resultaten verkar denna identitet alltså vara robust över tid och rum då vi i studierna kan visa på att den används senare i livet och som företagare i hästrelaterad verksamhet. Satsningen på att göra ridning mer tillgängligt för den breda allmänheten – som ursprungligen hade ett folkhälsomotiv – verkar därmed ha fått mycket intressanta sidoeffekter i form av att man kan se stallet som en ledarskapsskola för unga tjejer. En ledarskapsskola som har stark påverkan på dess deltagares framtida möjligheter i livet. Denna studie visar tydligt på stallets potential, men för att kartlägga dess inverkan mer i detalj behöver fler studier genomföras. Ett intressant område vore att studera var stalltjejer hamnar senare i livet. Är de generellt mer företagsamma? Är de överrepresenterade i ledande ställning i näringslivet och andra organisationer? Kopplat till detta skulle det också vara intressant att mer i detalj ta reda på vilka kompetenser, med ursprung i stallet, som stalltjejer använder sig av i olika sammanhang.

 

Antal träffar i projektbanken: 1526

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress