Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130050
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 23 augusti 2017
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: britt.berglund@slu.se
Telefon: 018-67 19 73
Beviljade medel: 1 510 000 SEK

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade brunsttecknen som visades inför en brunst var lokala brunsttecken såsom flytningar och röd och svullen vulva vilket kan tyda på att dessa brunsttecken är de första som korna visar i en kommande brunst. De klassiskt säkraste tecknen på brunst är upphopp, ståreflex och svankning vilket visades väldigt sällan i denna studie. Brunstens styrka och längd ökade med ägglossningsnummer. Preliminära resultat visade att SR-korna hade en lägre andel av såväl embryodöd som fosterdöd jämfört med SH-kor vilket ligger i linje med att SR-kor har ett bättre dräktighetsresultat än SH-kor. Dräktighetsförlusterna minskade med ökande brunststyrka. Brunststyrka är en viktig egenskap som bör ingå i avelsvärderingen av kor.

Tydliga brunsttecken ger bra kalvningsresultat
I dagens mjölkproduktion där artificiell insemination (AI) används nästan uteslutande som fortplantningsmetod är det avgörande att korna visar brunst tydligt så att AI kan ske på optimal tid i brunstcykeln. Det leder till att korna blir dräktiga i stor omfattning och att de kalvar på önskvärd tid vilket är viktigt för mjölkbondens ekonomi. Undersökningar från andra länder har tyvärr visat att brunsterna har blivit svagare. Ökande mjölkproduktion bl.a. har angetts som skäl vilket har lett till ett generellt försämrat dräktighetsresultat.
Vi har i denna undersökning analyserat brunsttecknen hos våra två största mjölkkoraser Svensk Röd boskap (SR) och Svensk Holstein (SH). Materialet består av registreringar av mer än 8000 brunsttecken under ca 2000 brunstcykler gjorda genom visuell brunstkontroll tre gånger per dag under 16 år kopplat till fruktsamhetsresultatet. Ett tiotal olika brunsttecken har registrerats vid brunstkontrollerna som har sammanvägts till en total brunststyrka graderade i 5 olika klasser. Könshormonet progesteron, som är en objektiv markör för sexualcykelns och dräktigheten förlopp, har retrospektivt analyserats i mjölken för att verifiera brunst och dräktighet.
Undersökningen visade en gradvis försämrad brunststyrka hos båda raserna under 16 år dock något bättre för SR korna men i motsats till andra undersökningar såg vi ingen generell påverkan av mjölkmängden på brunststyrkan.
Våra resultat visar att de klassiskt säkraste tecknen på brunst, upphopp på annan ko och ståreflex av påhoppad ko sågs mycket sällan vilket är i linje med internationella undersökningar. De vanligaste registrerade brunsttecknen var lokala tecken som brunstflytning och röd svullen vulva. Dessa tecken visas under en längre period och är därmed lättare att upptäcka. Brunstens totala längd baserat på alla brunstsymtom var i vår undersökning mer än två dygn jämfört med de ca 10 timmar som anges i internationella undersökningar baserade på upphopp och ståreflex. Blodflytning som sker efter brunstens slut sågs hos ca 50 % av korna vilket är i linje med drygt 60 år gamla internationella undersökningar. Vi konstaterade att kor med de starkaste brunsterna hade blodflytning i större utsträckning vilket inte tidigare publicerats. Som väntat fanns inget samband mellan dräktighetsresultat och förekomst av blodflytning.
Det bästa dräktighetsresultatet ca 2 månader efter AI (över 50 % dräktiga vid en insemination) sågs i de högsta brunststyrkeklasseran 4-5 där bland annat upphopp och ståreflex ingår och cirka halverat dräktighetsresultat hos kor med lägre brunstyrka och endast lokala brunstsymtom.
Våra analyser visade vidare att ca 10 % av de inseminerade korna saknar förutsättningar för befruktning beroende på avvikande progesteronnivåer. Stora förluster av embryon (ca 30%) sker under de första 3 veckorna. Denna förlust är något mindre om brunsten vid insemination varit stark. Fram till ca 2 månader efter AI sker ytterligare förluster på ca 10%. Därefter är fosterförlusterna betydligt mindre (ca 5%). Vi kunde se att SR-korna hade lägre andel av både embryodöd och fosterdöd än SH-kor vilket ligger i linje med att SR-kor har ett bättre dräktighetsresultat än SH-kor.
Våra studier understryker vikten av att korna visar tydlig brunst för att den ska kunna uppfattas av djurskötaren. Brunstyrkan bör därför ingå som prioriterad egenskap vid avelsvärdering som numera sker tillsammans med Finland och Danmark. I och med att brunsternas karaktär har förändrats från beteendesymtom till mera lokala symtom ska dessa symtom beaktas bättre vid brunstkontroll. SR-rasens goda fruktsamhet bör understrykas och utnyttjas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R--16-62-605 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a revised agreement is now ready that covers 2016-2017. With this application we seek cofounding for 2016. Funding …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2016
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-16-60-603 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Bekämpningsstrategier för hållbar produktion av jordgubbar i substrat
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R--16-62-608 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2016

The project aims to contribute to increased profitability, competitiveness and growth within berry cultivation, by developing effective control strategies for the sustainable production of strawberries in substrate. Substrate cultivation in tunnel is approved for better growth and higher yield than …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

The aim is to perform a questionnaire and interview survey regarding injuries in agriculture and forestry
during 2013 to gain actual statistics as base for both preventive measures and evaluation of implemented
measures. The project is a repetition of the corresponding study performed in 2005.
A …

Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar
Klara Löfkvist, JTI

Projektnummer: S-15-56-595 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2016

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten
Jenny Kreuger, SLU

Projektnummer: H1133108 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2016

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien …

Läs mer

Epidemiologi och kontroll av vetedvärgvirus
Anders Kvarnheden, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2016

Vetedvärgsjuka är ett återkommande problem, och för att hålla sjukdomen under kontroll är det viktigt med förbättrade kunskaper om dess epidemiologi och tillförlitliga prognoser. I projektet har vi kunnat bekräfta att rajgräs utgör en potentiell smittkälla för vetedvärgvirus (WDV) som orsakar …

Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt
Leif Göransson, SLU

Projektnummer: H1250010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress