Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130050
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 23 augusti 2017
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: britt.berglund@slu.se
Telefon: 018-67 19 73
Beviljade medel: 1 510 000 SEK

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade brunsttecknen som visades inför en brunst var lokala brunsttecken såsom flytningar och röd och svullen vulva vilket kan tyda på att dessa brunsttecken är de första som korna visar i en kommande brunst. De klassiskt säkraste tecknen på brunst är upphopp, ståreflex och svankning vilket visades väldigt sällan i denna studie. Brunstens styrka och längd ökade med ägglossningsnummer. Preliminära resultat visade att SR-korna hade en lägre andel av såväl embryodöd som fosterdöd jämfört med SH-kor vilket ligger i linje med att SR-kor har ett bättre dräktighetsresultat än SH-kor. Dräktighetsförlusterna minskade med ökande brunststyrka. Brunststyrka är en viktig egenskap som bör ingå i avelsvärderingen av kor.

Tydliga brunsttecken ger bra kalvningsresultat
I dagens mjölkproduktion där artificiell insemination (AI) används nästan uteslutande som fortplantningsmetod är det avgörande att korna visar brunst tydligt så att AI kan ske på optimal tid i brunstcykeln. Det leder till att korna blir dräktiga i stor omfattning och att de kalvar på önskvärd tid vilket är viktigt för mjölkbondens ekonomi. Undersökningar från andra länder har tyvärr visat att brunsterna har blivit svagare. Ökande mjölkproduktion bl.a. har angetts som skäl vilket har lett till ett generellt försämrat dräktighetsresultat.
Vi har i denna undersökning analyserat brunsttecknen hos våra två största mjölkkoraser Svensk Röd boskap (SR) och Svensk Holstein (SH). Materialet består av registreringar av mer än 8000 brunsttecken under ca 2000 brunstcykler gjorda genom visuell brunstkontroll tre gånger per dag under 16 år kopplat till fruktsamhetsresultatet. Ett tiotal olika brunsttecken har registrerats vid brunstkontrollerna som har sammanvägts till en total brunststyrka graderade i 5 olika klasser. Könshormonet progesteron, som är en objektiv markör för sexualcykelns och dräktigheten förlopp, har retrospektivt analyserats i mjölken för att verifiera brunst och dräktighet.
Undersökningen visade en gradvis försämrad brunststyrka hos båda raserna under 16 år dock något bättre för SR korna men i motsats till andra undersökningar såg vi ingen generell påverkan av mjölkmängden på brunststyrkan.
Våra resultat visar att de klassiskt säkraste tecknen på brunst, upphopp på annan ko och ståreflex av påhoppad ko sågs mycket sällan vilket är i linje med internationella undersökningar. De vanligaste registrerade brunsttecknen var lokala tecken som brunstflytning och röd svullen vulva. Dessa tecken visas under en längre period och är därmed lättare att upptäcka. Brunstens totala längd baserat på alla brunstsymtom var i vår undersökning mer än två dygn jämfört med de ca 10 timmar som anges i internationella undersökningar baserade på upphopp och ståreflex. Blodflytning som sker efter brunstens slut sågs hos ca 50 % av korna vilket är i linje med drygt 60 år gamla internationella undersökningar. Vi konstaterade att kor med de starkaste brunsterna hade blodflytning i större utsträckning vilket inte tidigare publicerats. Som väntat fanns inget samband mellan dräktighetsresultat och förekomst av blodflytning.
Det bästa dräktighetsresultatet ca 2 månader efter AI (över 50 % dräktiga vid en insemination) sågs i de högsta brunststyrkeklasseran 4-5 där bland annat upphopp och ståreflex ingår och cirka halverat dräktighetsresultat hos kor med lägre brunstyrka och endast lokala brunstsymtom.
Våra analyser visade vidare att ca 10 % av de inseminerade korna saknar förutsättningar för befruktning beroende på avvikande progesteronnivåer. Stora förluster av embryon (ca 30%) sker under de första 3 veckorna. Denna förlust är något mindre om brunsten vid insemination varit stark. Fram till ca 2 månader efter AI sker ytterligare förluster på ca 10%. Därefter är fosterförlusterna betydligt mindre (ca 5%). Vi kunde se att SR-korna hade lägre andel av både embryodöd och fosterdöd än SH-kor vilket ligger i linje med att SR-kor har ett bättre dräktighetsresultat än SH-kor.
Våra studier understryker vikten av att korna visar tydlig brunst för att den ska kunna uppfattas av djurskötaren. Brunstyrkan bör därför ingå som prioriterad egenskap vid avelsvärdering som numera sker tillsammans med Finland och Danmark. I och med att brunsternas karaktär har förändrats från beteendesymtom till mera lokala symtom ska dessa symtom beaktas bättre vid brunstkontroll. SR-rasens goda fruktsamhet bör understrykas och utnyttjas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Betstämning av rotdjup i spannmålsgrödor med kvantitativ PCR- teknik.
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1333238 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

In studies of root development in crops has so far the most common method included technics with washing soil from the roots. The aim of this project is to test a method based on quantitative PCR technique to describe root development with respect to rooting depth and root mass and also compare …

Läs mer

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata
Henrik Eckersten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233151 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2016

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is …

Läs mer

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1160064 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 augusti 2016

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningstrategier i växthusgurka i samverkan med odlare
Birgitta Rämert, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1256026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 augusti 2016

The project will, in collaboration with farmers, extension officers and researchers, develop integrated pest management strategies against powdery mildew in greenhouse production of cucumber. Microbiological pest control products permitted in the EU and/or other parts of the world as well as other …

Läs mer

Biologisk Markkartering- Integrerad analys av jordburna växtsjukdomar och markkemi i oljeväxter och stråsäd- FAS II
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133275 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 augusti 2016

I SLU TEMA-forskningsprogrammet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har utvecklats DNA-baserade detektionsmetoder. Specifika DNA-sekvenser och qPCR-teknik används för kvantifiering av växtpatogener i jord. Det gäller detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress