Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga?

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730301
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 december 2014
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: britt.berglund@slu.se
Telefon: 018-67 19 73
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

Korna av SRB-ras uttryckte något starkare brunstsymtom än Holstein-korna vilket kan vara en av orsakerna till den generellt något bättre fruktsamheten vi ser hos denna ras. Kor som gick i lösdriftssystem hade starkare brunster än kor i uppbundet system. Det vanligaste brunsttecknet var upphopp på andra djur samt kindvilande. Endast knappt hälften (44 %) av korna uppvisade ståreflex vid upphopp av annat djur under brunsten. Brunstens styrka ökade med ägglossningsnummer och dagar från kalvning. Kvigor visade starkare brunst jämfört med kor men visade ingen skillnad i brunstsymtom mellan raser. Sammantaget bekräftades vår hypotes att karaktären på mjölkkornas brunster har förändrats till svagare och kortare brunster, helt i linje med resultat från andra länder. Andra brunstsymtom såsom ridande och kindvilande har blivit vanligare än den klassiska ståreflexen och måste tas med i bedömning av brunsten. Kvigornas brunster förefaller vara mer opåverkade över tiden jämfört med kornas..

Mjölkkornas fruktsamhet spelar en avgörande roll för mjölkföretagets ekonomi. Korna måste bli dräktiga och kalva med givna intervall för att vara ekonomiskt försvarbara. I Sverige använder vi artificiell insemination (AI) för att få korna dräktiga. Förutsättningen för att kunna utnyttja AI på bästa sätt är att korna visar tydlig brunst (parningsvillighet) som djurägaren kan uppfatta och få dem seminerade vid optimal tidpunkt. Utländska undersökningar har visat att mjölkkornas brunstsymtom under åren har blivit svagare och att de visar brunst under kortare tid. Det betyder att djurskötaren har svårare att uppfatta brunsten vilket leder till att fruktsamhetsresultaten har försämrats. Denna fruktsamhetsförsämring kan vi också se hos mjölkkorna i Sverige under de senaste 25 åren. Det finns säkert flera orsaker bakom detta men en kan vara att även de svenska korna utrycker brunst allt sämre. Målsättningen med föreliggande studie har därför varit att ingående studera och beskriva brunstsymtomen hos våra två viktigaste mjölkkoraser och att analysera sambandet till fruktsamheten. Detta i syfte att ta fram kunskap som av djurägaren kan användas i den dagliga brunstkontrollen samt ge underlag för att genom avel få fram kor som har starka brunstsymtom som kan registreras både av djurskötarens öga men också av de automatiska system för brunstövervakning som blir allt vanligare. Studien bygger på brunstdata från ca 2000 kor registrerade under 16 år i en av SLUs tidigare försöksbesättningar, samt från en mindre grupp kvigor. Ett antal olika brunstsymtom registrerades och av dessa gjordes en sammanfattande bedömning av brunstyrkan i fem olika klasser baserat på de enskilda symtomens säkerhet från den svagaste till den starkaste. Alla studerade brunster var verifierade genom analys av hormonet progesteron och för vissa djur även med det brunstframkallande hormonet östrogen. För grupper av djur registrerades brunstbeteenden dygnet runt. Vissa av de resultat som presenteras här är fortfarande preliminära eftersom analyser av data pågår.
Vi kunde befästa vår hypotes att brunstens styrka hade klara samband med fruktsamhetsresultatet där 36 % av korna med de svagaste brunstsymtomen blev dräktiga per insemination medan motsvarande andel för kor med de starkaste brunstsymtomen var 46 %. Brunstens längd hos korna från första till sista registrerade brunstsymtom var 70 timmar. Korna av SRB-ras uttryckte något starkare brunstsymtom än Holstein-korna vilket kan vara en av orsakerna till den generellt något bättre fruktsamheten vi ser hos SRB-korna i den nationella statistiken. Studien visade också att kor som gick i lösdriftssystem hade starkare brunster än de i uppbundet system. Det vanligaste brunstteckenet var upphopp på andra djur samt kindvilande. Endast knappt hälften (44 %) av korna uppvisade ståreflex vid upphopp av annat djur under brunsten, vilket är det klassiskt säkraste tecknet på parningsvillighet. Brunstens styrka ökade med ägglossningsnummer och dagar från kalvning. Hos kvigor, dvs. unga djur som ännu inte kalvat och inte mjölkas, var brunsten kortare än hos kor (52 timmar) men starkare då 80 % av brunsterna bedömdes som starka eller mycket starka och totalt 93 % av brunsterna upptäcktes och registrerades av personal. Nivåerna av det brunstframkallande hormonet östrogen var också högre hos kvigor än hos kor. Även hos kvigorna var de djur som visade ståreflex överraskande få (49 %) och i paritet med mjölkkorna. Ingen skillnad i brunstsymtom mellan raser kunde ses hos kvigor. Både kvigor och kor hade den hösta sexuella aktiviteten under natten.
Sammantaget bekräftades vår hypotes att karaktären på mjölkkornas brunster har förändrats till svagare och kortare brunster, helt i linje med resultat från andra länder. Andra brunstsymtom såsom ridande och kindvilande har blivit vanligare än den klassiska ståreflexen och måste tas med i bedömning av brunsten. Kvigornas brunster förefaller vara mer opåverkade över tiden jämfört med kornas.
.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress