Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur olika faktorer påverkar innehållet av makro- och mikronäringsämnen i vallfoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841017
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 17 december 2014
Huvudsökande: Anne-Maj Gustavsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Telefon: 090-786 87 17
Beviljade medel: 250 000 SEK

Målsättningen var att studera effekterna av växtart, skördetidpunkt och plats på innehåll av koppar (Cu), mangan (Mn), molybden (Mo), zink (Zn) och Järn (Fe) i vallväxter. Projektet utfördes på Lanna, SLU Skara och Röbäcksdalen, SLU Umeå med blandningarna rödklöver/timotej, rödklöver/ängssvingel och käringtand/timotej som skördades vid olika tidpunkter i första och andra skörd.
Det var tillräckligt höga halter av Mn och Fe för mjölkkornas behov för alla arter, skördetidpunkter och platser. Cu-halterna var låga i gräs och käringtand. Hos rödklöver var halterna lägre än behovet i första skörd, men i nivå med behovet i andra skörd. I ängssvingel i Umeå och i alla arter i Skara var Mo-halten över 2 mg/kg ts, vilket indikerar att man bör kolla Cu/Mo-kvoten. Vid lägre kvot än 2-3 kan Cu bindas i vommen. Zn-halten var lägre än behovet i gräs och baljväxter, utom i andra skörd i Umeå där halterna i baljväxterna och i timotej i blandning med rödklöver var i nivå med behovet.

Mikronäringsämnen i vallfoder
Mikronäringsämnen är nödvändiga för växter och djur eftersom de ingår som nyckelatomer i enzymer och proteiner. Ordet "mikro" betyder att ämnena behövs i mycket små mängder. Några exempel på funktioner är att proteinet hemoglobin inte kan fungera utan järn, att koppar ingår i ett protein som deltar i bildningen av nytt hemoglobin, att koppar och zink har viktiga funktioner i immunsystemet hos djur, och att mangan bland annat ingår i enzymer som deltar vid benbildningen hos djur. Molybden är viktigt för kväveomsättningen i växter. Hos mjölkkor kan däremot molybden orsaka kopparbrist eftersom den kan bilda olösliga ämnen ihop med koppar i vommen. Vi har inte undersökt selen i den här studien eftersom svenska jordar är så fattiga på selen att djuren måste få sitt selen från andra källor än från vallfoder.

Målsättningen har varit att studera effekterna av växtart, skördetidpunkt, och plats på innehållet av koppar (Cu), mangan (Mn), molybden (Mo), zink (Zn) och järn (Fe) i blandningarna rödklöver/timotej, rödklöver/ängssvingel och käringtand/timotej på Lanna, SLU Skara och på Röbäcksdalen, SLU Umeå vilka skördades vid olika tidpunkter i första och andra skörd.

Mangan och järn – inga problem:
För Mn och Fe var det inga problem med för låga eller för höga halter, utan behoven hos mjölkkor uppfylldes både av baljväxter och gräs i Umeå och Skara, och i både första och andra. Järnhalten varierade mellan 26 och 148 mg/kg ts. De högsta värdena var i ängssvingel i Skara och de lägsta i Umeå i första skörd. Värdena visar vilken järnhalt vallprover som inte har förorenats med jord kan innehålla. I en annan studie undersöktes ensilage skördade med stora maskiner. I den studien fann man mycket större variation mellan foderpartierna, lägsta och högsta halt var 31 respektive 3250 mg/kg ts, och medelvärdet läg på 277 mg/kg ts. Höga halter kan bero på att ensilaget har förorenats med jord från till exempel sork- och mullvadshögar.

Koppar och molybden – risk för kopparbrist
Kopparbrist hos mjölkkor kan vara förorsakade av låg kopparhalt, men även av foder med för hög Mo-halt. Om Mo-halten är lägre än 2 mg/kg ts är behovet av koppar 10-12 mg/kg ts. Om Mo-halten däremot överstiger 2 mg/kg ts bör man räkna ut kvoten mellan koppar och molybden (Cu/Mo-kvoten). Om kvoten är lägre än 2-3 är det risk för kopparbrist. Cu-halterna var mycket låga hos gräsen och hos käringtand i både Umeå och Skara. I rödklöver i första skörd var också Cu-halten lägre än behovet i både Umeå och Skara, men i rödklöver i andra skörd var halterna i nivå med behovet. Det var risk att kopparbristen förstärktes ytterligare i ängssvingel i Umeå och i alla arter i Skara eftersom molybdenhalten var högre än 2 mg/kg ts.

Zink
Zn-halterna var lägre än behovet (40-60 mg/kg ts) både i gräs och baljväxter i första skörd i både Umeå och Skara, utom i andra skörd i Umeå där halterna hos timotej (i blandning med rödklöver) och i båda baljväxterna var i nivå med behovet. Det var alltså relativt stor variation i Zn-halterna mellan platser och om det var första eller andra skörd.

Man bör analysera sitt vallfoder
Det är bra om man analyserar sitt eget vallfoder så att man inte använder mineralfoder i onödan. Det kan vara en kostnad samtidigt som det inte är miljövänligt att sprida mineraler som inte behövs. I vår studie var det risk för koppar- och zinkbrist. Molybden bör man också tänka på. Ett högt pH i jorden gör molybden mera lättillgängligt, och man kan kolla om det är höga halter i det område där man har sin produktion på SGU:s hemsida.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress