Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur olika faktorer påverkar innehållet av makro- och mikronäringsämnen i vallfoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841017
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 17 december 2014
Huvudsökande: Anne-Maj Gustavsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Telefon: 090-786 87 17
Beviljade medel: 250 000 SEK

Målsättningen var att studera effekterna av växtart, skördetidpunkt och plats på innehåll av koppar (Cu), mangan (Mn), molybden (Mo), zink (Zn) och Järn (Fe) i vallväxter. Projektet utfördes på Lanna, SLU Skara och Röbäcksdalen, SLU Umeå med blandningarna rödklöver/timotej, rödklöver/ängssvingel och käringtand/timotej som skördades vid olika tidpunkter i första och andra skörd.
Det var tillräckligt höga halter av Mn och Fe för mjölkkornas behov för alla arter, skördetidpunkter och platser. Cu-halterna var låga i gräs och käringtand. Hos rödklöver var halterna lägre än behovet i första skörd, men i nivå med behovet i andra skörd. I ängssvingel i Umeå och i alla arter i Skara var Mo-halten över 2 mg/kg ts, vilket indikerar att man bör kolla Cu/Mo-kvoten. Vid lägre kvot än 2-3 kan Cu bindas i vommen. Zn-halten var lägre än behovet i gräs och baljväxter, utom i andra skörd i Umeå där halterna i baljväxterna och i timotej i blandning med rödklöver var i nivå med behovet.

Mikronäringsämnen i vallfoder
Mikronäringsämnen är nödvändiga för växter och djur eftersom de ingår som nyckelatomer i enzymer och proteiner. Ordet "mikro" betyder att ämnena behövs i mycket små mängder. Några exempel på funktioner är att proteinet hemoglobin inte kan fungera utan järn, att koppar ingår i ett protein som deltar i bildningen av nytt hemoglobin, att koppar och zink har viktiga funktioner i immunsystemet hos djur, och att mangan bland annat ingår i enzymer som deltar vid benbildningen hos djur. Molybden är viktigt för kväveomsättningen i växter. Hos mjölkkor kan däremot molybden orsaka kopparbrist eftersom den kan bilda olösliga ämnen ihop med koppar i vommen. Vi har inte undersökt selen i den här studien eftersom svenska jordar är så fattiga på selen att djuren måste få sitt selen från andra källor än från vallfoder.

Målsättningen har varit att studera effekterna av växtart, skördetidpunkt, och plats på innehållet av koppar (Cu), mangan (Mn), molybden (Mo), zink (Zn) och järn (Fe) i blandningarna rödklöver/timotej, rödklöver/ängssvingel och käringtand/timotej på Lanna, SLU Skara och på Röbäcksdalen, SLU Umeå vilka skördades vid olika tidpunkter i första och andra skörd.

Mangan och järn – inga problem:
För Mn och Fe var det inga problem med för låga eller för höga halter, utan behoven hos mjölkkor uppfylldes både av baljväxter och gräs i Umeå och Skara, och i både första och andra. Järnhalten varierade mellan 26 och 148 mg/kg ts. De högsta värdena var i ängssvingel i Skara och de lägsta i Umeå i första skörd. Värdena visar vilken järnhalt vallprover som inte har förorenats med jord kan innehålla. I en annan studie undersöktes ensilage skördade med stora maskiner. I den studien fann man mycket större variation mellan foderpartierna, lägsta och högsta halt var 31 respektive 3250 mg/kg ts, och medelvärdet läg på 277 mg/kg ts. Höga halter kan bero på att ensilaget har förorenats med jord från till exempel sork- och mullvadshögar.

Koppar och molybden – risk för kopparbrist
Kopparbrist hos mjölkkor kan vara förorsakade av låg kopparhalt, men även av foder med för hög Mo-halt. Om Mo-halten är lägre än 2 mg/kg ts är behovet av koppar 10-12 mg/kg ts. Om Mo-halten däremot överstiger 2 mg/kg ts bör man räkna ut kvoten mellan koppar och molybden (Cu/Mo-kvoten). Om kvoten är lägre än 2-3 är det risk för kopparbrist. Cu-halterna var mycket låga hos gräsen och hos käringtand i både Umeå och Skara. I rödklöver i första skörd var också Cu-halten lägre än behovet i både Umeå och Skara, men i rödklöver i andra skörd var halterna i nivå med behovet. Det var risk att kopparbristen förstärktes ytterligare i ängssvingel i Umeå och i alla arter i Skara eftersom molybdenhalten var högre än 2 mg/kg ts.

Zink
Zn-halterna var lägre än behovet (40-60 mg/kg ts) både i gräs och baljväxter i första skörd i både Umeå och Skara, utom i andra skörd i Umeå där halterna hos timotej (i blandning med rödklöver) och i båda baljväxterna var i nivå med behovet. Det var alltså relativt stor variation i Zn-halterna mellan platser och om det var första eller andra skörd.

Man bör analysera sitt vallfoder
Det är bra om man analyserar sitt eget vallfoder så att man inte använder mineralfoder i onödan. Det kan vara en kostnad samtidigt som det inte är miljövänligt att sprida mineraler som inte behövs. I vår studie var det risk för koppar- och zinkbrist. Molybden bör man också tänka på. Ett högt pH i jorden gör molybden mera lättillgängligt, och man kan kolla om det är höga halter i det område där man har sin produktion på SGU:s hemsida.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress