Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur påverkar produktivitetsutveckling ekologiska odlares lönsamhet över tid?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246035
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 18 juni 2014
Huvudsökande: Dennis Collentine
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: dennis.collentine@slu.se
Telefon: 072 216 4471
Medsökande: Giannis Karagiannis
Medsökande: Yves Surry
Beviljade medel: 830 000 SEK

The primary purpose of the project is to determine if profitability for organic farming increases over time due to increases in productivity. Conversion to organic agriculture has gone slower in Sweden than expected. One of the factors behind this slow transformation may be the time it takes farmers to learn to manage production when chemical pesticides are no longer available and when nutrients need to be produced on, or close to, the farm. Previous studies on the profitability of organic agriculture have been limited. These have focused only on the period of lower yields during the period of conversion and only used returns from single crops. This project takes a longer time perspective on the use of farm resources and considers factors such as new technology, returns to scale and technical efficiency. The project will study trends in productivity for organic farmers based on ten years of Swedish farm data available from the Farm Accounting Data Network (FADN).

Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka om lönsamheten hos jordbrukare som övergår till ekologisk odling ökar över tid som ett resultat av högre produktivitet. Omställning till ekologisk odling i Sverige har gått trögare än förväntat och en bidragande orsak till detta kan vara tiden det tar för jordbrukare att lära sig hantera situationer som uppkommer när de slutar använda bekämpningsmedel och blir beroende av närproducerad växtnäring. Tidigare studier om lönsamhet i ekologisk odling har fokuserat på lägre avkastning under en omställningsperiod. Detta projekt har ett systemperspektiv på resursanvändning och tar hänsyn till de faktorer som leder till ökade produktivitet såsom ny teknologi, skalavkastning och teknisk effektivitet. Projektet ska belysa hur produktivitet hos ekologiska jordbrukare ändras med tiden, baserad på tio år av svensk gårdsdata rapporterad in till ”Farm Accounting Data Network” (FADN).

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten tyder på att ekologisk mjölkproduktion ligger efter konventionella lantbruk i termer av total faktorproduktivitet. En förklarning till det skulle kunna vara att det konstant tillkommer ekologiskt lantbruk som behöver anpassa sin produktion till de restriktioner som detta innebär, medan den konventionella gruppen kan tänkas vara inarbetade med de metoder som denna produktion medför. Liknande trender träder fram för Växtproduktion. Dessutom visar båda typer av ekologisk produktion högre variation i produktivitet mellan gårdarna jämfört med de konventionella. Det vill säga, ekologisk produktion tycks vara mer heterogen än konventionell. Studien visar att ekonomiskt stöd till ekologisk produktion verkar rimligt för att kompensera för lägre total faktorproduktivitet. Trenden för lägre produktivitet hos ekologiska jordbruk verkar inte avta med tiden, vilket skulle motivera fortsatt stöd även efter slutet på övergångsperioden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Det fanns två huvudsyften med projektet. För det första skulle projektet undersöka produktivitet hos svenska ekologiska jordbruk jämfört med svenska konventionella jordbruk. För det andra skulle projektet undersöka om produktivitet hos ekologiska jordbrukare ökar över tiden. Särskilt hur produktivitet ändras de fem första åren efter konverteringen. Projektet förväntades ge förbättrade kunskaper om hur produktiviteten och därmed lönsamheten kan förväntas utvecklas för de lantbrukare som väljer att ställa om. Om resultatet skulle visa att produktivitet och därmed lönsamheten ökar efter ett antal år kunde resultaten leda till att flera jordbrukare väljer att ställa om. Projektet som drevs av forskare vid Institutionen för ekonomi, SLU, skulle också kunna förbättra underlaget för utvärdering av stödprogrammens utformning.
Det urval av gårdar som studerats är de gårdarna som deltar i det EU Farm Accounting Data Network (FADN) och som aktivt saluföra sin gårds produktion. FADN är ett verktyg utvecklad inom EU för utvärdering av inkomster från jordbruk och hur den påverkas av Common Agricultural Policy (CAP). Varje år samlas bokföringsdata in från ett urval av jordbruksföretagen i alla EU länder. Insamlad data är representativ för varje lands jordbrukssektor med hänsyn till region, storlek och driftsinriktning. I Sverige ingår cirka 1000 jordbruksföretag i nätverket varav cirka 200 av dessa drivs ekologiskt. Data har samlats in under mer än 10 år och varje deltagare deltar i minst 5 år. För analysen av produktivitet hos ekologiskt jordbruk kontra konventionella och jordbruk under omvandling har projektet fokuserats på jordbruk med driftsinriktningarna: Mjölkproduktion, Nötdjurproduktion, Växtproduktion och Blandat djur- och växtodling.
Ett sätt att mäta hur konvertering till ekologisk odling påverkar hela gårdens ekonomi är att analysera hur gårdens användning av produktionsresurser (insatsvaror) ändras med respekt till gårdens totala avkastning, mätt i kronor. Genom att betrakta gårdens omsättning kan man ta hänsyn till att produktionsinriktning och resursanvändning kan se olika ut hos ekologiska jordbrukare jämfört med konventionella jordbrukare, särskilt gäller det djurhållning och användning av inköpta insatsvaror och priserna på slutprodukterna.
Konventionella odlare köper i allmänhet in fler insatsvaror, såsom handelsgödsel, bekämpningsmedel och foder medan ekologiska odlare producera mer av sin gödsel på gården (i form av gröngödsel och stallgödsel) och mer ofta använda mekaniska metoder för växtskydd. Det senare kan kräva mer kapital (investering i maskiner) och arbetskraft jämfört med konventionella odlare. Slutproduktpriser kan alltså vara betydligt högre för certifierad ekologiska produkter. Dessutom används två tredjedelar av det ekologiskt odlade spannmålen till foder, direkt på gården, medan den resterande andelen går till avsalu. Kombination av olika priser och olika användning av resurser gör det svårt att jämföra lönsamhet. Det går dock att jämföra produktivitet, i form av resursanvändning per kronor avsättning. Att jämföra hur ekologiska odlares gårdsproduktivitet ändras över tiden gör det också möjligt att studera hur konvertering påverkar gårdsekonomin på längre sikt.
Allmänt har studien bekräftat att för två av sektorerna som studerats (Mjölkproduktion och Växtproduktion) har total faktorproduktivitet för ekologiska lantbruk varit lägre än gruppmedeltalen för konventionella lantbruk under åren som ingick i studien. För de två andra sektorer (Nötdjur, Blandat djur- och växtodling) har brister i FADN data underlaget lett till jämförelsen inte kan statistiska säkerställas.
Resultaten tyder på att ekologisk mjölkproduktion ligger efter konventionella lantbruk i termer av total faktorproduktivitet. En förklarning till det skulle kunna vara att det konstant tillkommer ekologiskt lantbruk som behöver anpassa sin produktion till de restriktioner som detta innebär, medan den konventionella gruppen kan tänkas vara inarbetade med de metoder som denna produktion medför. Liknande trender träder fram för Växtproduktion. Dessutom visar båda typer av ekologisk produktion högre variation i produktivitet mellan gårdarna jämfört med de konventionella. Det vill säga, ekologisk produktion tycks vara mer heterogen än konventionell. Det skulle kunna bero på behov av en inlärningstid för de ekologiska lantbrukarna. Ett delsyfte med projektet var att analysera produktivitetsskillnader mellan nya och redan etablerade ekologiska gårdar men det visade sig inte möjligt då det inte gick att avgöra från dataunderlaget vilket år en gård gick över till ekologisk produktion. En jämförelse av detta slag genomfördes mellan nya och etablerade ekologiska mjölkbönder men de nya ekologiska mjölkbönderna var få och endast de som har konverterat undertiden de har varit i datamaterialet kunde följas. Följdaktligen kunde inte några statistiskt säkerställda resultat finnas för jämförelser mellan nya och etablerade ekologiska lantbruk.
Studien visar att ekonomiskt stöd till ekologisk produktion verkar rimligt för att kompensera för lägre total faktorproduktivitet. Trenden för lägre produktivitet hos ekologiska jordbruk verkar inte avta med tiden, vilket skulle motivera fortsatt stöd även efter slutet på övergångsperioden. Det kunde inte fastställa att produktiviteten hos de enskilda ekologiska lantbrukarna ökar med antalet år efter konverteringen. För att kunna undersöka detta rekommenderar studiens författare att Jordbruksverket inkludera en fråga i dataunderlaget om året då jordbruket övergick till ekologisk produktion.
Resultatet har presenterats för diskussion av en referensgrupp från de svenska ekologiska och jordbrukspolitiska sektorerna. Resultaten har också presenterats vid två internationella möten (EWEPA, Helsingfors 17-20 juni 2013 och NJF, Tartu Estonia, 12-13 februari 2014) och kommer att presenteras vid ytterligare en konferens (NAPW, Ottawa Canada, 4-7 juni 2014). Resultaten kommer också att skrivas som en vetenskaplig artikel för eventuellt publicering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress