Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1350229
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 juli 2016
Huvudsökande: Katarina Arvidsson
Organisation: SLU
E-postadress: katarina.arvidsson@slu.se
Telefon: 090-7868754
Medsökande: Bo Algers
Medsökande: Anna Hessle
Beviljade medel: 500 000 SEK

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit recovery. The aim of this project is to investigate whether lairage overnight at the abattoir affects carcass and skin quality in lambs. Preliminary data from a Swedish farm show on 1 kg lower carcass weight of lambs staying overnight at the abattoir compared with those slaughtered on the day of arrival. Furthermore, many lamb producers see more damages on the skins of lambs staying overnight. We intend to collect data from five farms that supplied at least 200 lambs each of which a portion of the lambs slaughtered on the same day, while others have spent the night in lairage. Comparison of carcass and skin damage between the two groups will be made as well as economic calculations of them.

En ökande andel djur övernattar på slakterierna före slakt. Det finns dels studier som drar slutsatsen att uppstallning efter transport tillåter djuret att vila, förnya kroppsreserverna och minska graden av uttorkning, medan andra menar på att uppstallningsmiljön i sig själv kan utgöra ett hinder till återhämtning. Syftet med detta projekt är att undersöka om övernattning på slakteriet påverkar slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm. Preliminära data från en svensk gård visar på 1 kg lägre slaktvikt för lamm som övernattat på slakteriet jämfört med de som slaktats på ankomstdagen. Vidare har många lammproducenter lagt märke till att det oftare blir skador på skinnen på de lamm som övernattar. Vi avser att inhämta data från fem gårdar som levererat minst 200 slaktlamm vardera där en del av lammen slaktats samma dag medan andra har övernattat innan slakt. Jämförelser av slaktvikt och skinnskador mellan de båda grupperna kommer att göras liksom ekonomiska beräkningar av dem.

En ökande andel djur övernattar på slakterierna före slakt. Det finns studier som drar slutsatsen att uppstallning efter transport tillåter djuret att vila, förnya kroppsreserverna och minska graden av uttorkning, medan andra menar på att uppstallningsmiljön i sig själv kan utgöra ett hinder till återhämtning. Syftet med denna studie var att undersöka om övernattning på svenska slakterier påverkar slaktvikt hos lamm. Totalt ingick 693 lamm från en kommersiell gård, hälften uppfödda på bete och hälften inomhus. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de inomhusuppfödda blev slaktutbytet 1,5 % lägre för de som stått övernatt medan det för det betesuppfödda blev tvärtom, de som stått övernatt fick 1 % högre slaktutbyte än de som slaktats på ankomstdagen. Vad detta beror på är svårt att säga utifrån denna studie då materialet är väldigt heterogent med olika raskombinationer, variation i ålder etc. Mer forskning under mer kontrollerade former behövs.

Introduktion
Det finns en uppfattning hos många lammproducenter i Sverige om att lamm som övernattar på slakteriet har fler skador på skinnen och en lägre slaktvikt än djur som slaktas på ankomstdagen. Om det är så generellt, betyder det att producenterna får sämre betalt för djur som övernattar än för de som slaktas på ankomstdagen. Övernattning medför således både sämre lönsamhet för uppfödaren och ett sämre utnyttjande av resurser för slakterierna eftersom man får ut mindre kött per djur. Ett minskat antal slakterier ger längre transporter och medför att djur i större utsträckning övernattar på slakterierna.
Syftet med denna studie var att ta reda på hur lamm påverkas av att övernatta på svenska slakterier. Frågeställningen var om djur som övernattat på slakteriet får en lägre slaktvikt än om de slaktas på ankomstdagen. Det skulle i så fall innebära lägre intäkter för producenterna, sämre utnyttjande av slakteriernas resurser och försämrad produktkvalitet.

Genomförande
Totalt samlades data in från 693 lamm från en kommersiell gård. För varje djur erhölls följande information: om det slaktades från stall eller bete, levande vikt före slakt, vilket slakteri, om djuret övernattade på slakteriet eller slaktas på ankomstdagen, slaktvikt, formklass och fettklass. Samtliga djur i studien slaktades på samma slakteri, därför finns det ingen eller liten skillnad i transporttiden. Tyvärr fanns inte information om ras eller kön för alla lamm så vikten av dessa parametrar har inte kunnat undersökas. Då lantbrukaren inte tog tillbaka några skinn fanns heller ingen information om eventuella skador på skinnen.

Resultat
Av de 693 lammen var 338 st uppfödda på bete och 355 uppfödda på stall. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de som kom från bete blev andelen övernattade 70 % och för de som kom från stall var det 56 %.
För de lamm som kom från bete så fanns det inga signifikanta skillnader i levandevikt, slaktvikt, form- eller fettklass. Det var dock en något lägre slaktvikt (17,7 vs 17,3 kg) för de lamm som slaktats på ankomstdagen vilket ledde till ett signifikant lägre slaktutbyte (slaktvikt som en andel av levandevikten; 40,4 vs 41,4 %). Om vi tittar på de lamm som kom från stall så kunde vi, trots en högre levande vikt på de djur som övernattade (42,5 vs 41,4 kg), inte se någon skillnad i slaktvikt mellan de två grupperna. Detta ledde till att slaktutbytet blev 1,5 % lägre för de djur som övernattat (41,5 vs 43,0 %). Övernattning eller inte gav ingen skillnad i formklass men fettklassen blev lägre för de djur som övernattat (6,5 vs 7,0).

Diskussion
Övernattning eller inte på slakteriet gav skillnader i slaktutbyte. Resultatet skilde sig dock åt beroende på lammen var uppfödda på bete eller på stall. För de betesuppfödda ledde övernattning till ett slaktutbyte som var 1 % högre än för de som slaktats på ankomstdagen medan det blev tvärtom för de stalluppfödda där övernattning ledde till ett 1,5 % lägre slaktutbyte. Vad denna skillnad beror på är svårt att utläsa från denna studie då materialet var väldigt heterogent vad gäller ras/raskombination, kön, ålder etc. Betesuppfödda lamm blir generellt sett äldre än stalluppfödda lamm och man har i tidigare studier sett att slaktutbytet blir lägre ju äldre djuren blir. Det kan också vara skillnad mellan olika raser hur de reagerar på transport och övernattning. I Australien har man sett att merinofår och merinokorsningar är mer stresskänsliga än olika köttraser.
Oavsett vad som orsakade skillnaden slaktutbyte så kan vi konstatera att en skillnad på 1,5 % ger ekonomiska genomslag, oberoende av om övernattning leder till högre eller lägre slaktutbyte. Under 2015 slaktades 255 501 får och lamm i Sverige. Om vi antar att 60 % av dessa övernattar på slakteriet och att levandevikten i genomsnitt är 45 kg så leder detta till en total skillnad på lite drygt 100 000 kg kött/år till ett värde av drygt 4 miljoner kr (baserat på ett avräkningspris på 41,50 kr).

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress