Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1350229
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 juli 2016
Huvudsökande: Katarina Arvidsson
Organisation: SLU
E-postadress: katarina.arvidsson@slu.se
Telefon: 090-7868754
Medsökande: Bo Algers
Medsökande: Anna Hessle
Beviljade medel: 500 000 SEK

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit recovery. The aim of this project is to investigate whether lairage overnight at the abattoir affects carcass and skin quality in lambs. Preliminary data from a Swedish farm show on 1 kg lower carcass weight of lambs staying overnight at the abattoir compared with those slaughtered on the day of arrival. Furthermore, many lamb producers see more damages on the skins of lambs staying overnight. We intend to collect data from five farms that supplied at least 200 lambs each of which a portion of the lambs slaughtered on the same day, while others have spent the night in lairage. Comparison of carcass and skin damage between the two groups will be made as well as economic calculations of them.

En ökande andel djur övernattar på slakterierna före slakt. Det finns dels studier som drar slutsatsen att uppstallning efter transport tillåter djuret att vila, förnya kroppsreserverna och minska graden av uttorkning, medan andra menar på att uppstallningsmiljön i sig själv kan utgöra ett hinder till återhämtning. Syftet med detta projekt är att undersöka om övernattning på slakteriet påverkar slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm. Preliminära data från en svensk gård visar på 1 kg lägre slaktvikt för lamm som övernattat på slakteriet jämfört med de som slaktats på ankomstdagen. Vidare har många lammproducenter lagt märke till att det oftare blir skador på skinnen på de lamm som övernattar. Vi avser att inhämta data från fem gårdar som levererat minst 200 slaktlamm vardera där en del av lammen slaktats samma dag medan andra har övernattat innan slakt. Jämförelser av slaktvikt och skinnskador mellan de båda grupperna kommer att göras liksom ekonomiska beräkningar av dem.

En ökande andel djur övernattar på slakterierna före slakt. Det finns studier som drar slutsatsen att uppstallning efter transport tillåter djuret att vila, förnya kroppsreserverna och minska graden av uttorkning, medan andra menar på att uppstallningsmiljön i sig själv kan utgöra ett hinder till återhämtning. Syftet med denna studie var att undersöka om övernattning på svenska slakterier påverkar slaktvikt hos lamm. Totalt ingick 693 lamm från en kommersiell gård, hälften uppfödda på bete och hälften inomhus. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de inomhusuppfödda blev slaktutbytet 1,5 % lägre för de som stått övernatt medan det för det betesuppfödda blev tvärtom, de som stått övernatt fick 1 % högre slaktutbyte än de som slaktats på ankomstdagen. Vad detta beror på är svårt att säga utifrån denna studie då materialet är väldigt heterogent med olika raskombinationer, variation i ålder etc. Mer forskning under mer kontrollerade former behövs.

Introduktion
Det finns en uppfattning hos många lammproducenter i Sverige om att lamm som övernattar på slakteriet har fler skador på skinnen och en lägre slaktvikt än djur som slaktas på ankomstdagen. Om det är så generellt, betyder det att producenterna får sämre betalt för djur som övernattar än för de som slaktas på ankomstdagen. Övernattning medför således både sämre lönsamhet för uppfödaren och ett sämre utnyttjande av resurser för slakterierna eftersom man får ut mindre kött per djur. Ett minskat antal slakterier ger längre transporter och medför att djur i större utsträckning övernattar på slakterierna.
Syftet med denna studie var att ta reda på hur lamm påverkas av att övernatta på svenska slakterier. Frågeställningen var om djur som övernattat på slakteriet får en lägre slaktvikt än om de slaktas på ankomstdagen. Det skulle i så fall innebära lägre intäkter för producenterna, sämre utnyttjande av slakteriernas resurser och försämrad produktkvalitet.

Genomförande
Totalt samlades data in från 693 lamm från en kommersiell gård. För varje djur erhölls följande information: om det slaktades från stall eller bete, levande vikt före slakt, vilket slakteri, om djuret övernattade på slakteriet eller slaktas på ankomstdagen, slaktvikt, formklass och fettklass. Samtliga djur i studien slaktades på samma slakteri, därför finns det ingen eller liten skillnad i transporttiden. Tyvärr fanns inte information om ras eller kön för alla lamm så vikten av dessa parametrar har inte kunnat undersökas. Då lantbrukaren inte tog tillbaka några skinn fanns heller ingen information om eventuella skador på skinnen.

Resultat
Av de 693 lammen var 338 st uppfödda på bete och 355 uppfödda på stall. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de som kom från bete blev andelen övernattade 70 % och för de som kom från stall var det 56 %.
För de lamm som kom från bete så fanns det inga signifikanta skillnader i levandevikt, slaktvikt, form- eller fettklass. Det var dock en något lägre slaktvikt (17,7 vs 17,3 kg) för de lamm som slaktats på ankomstdagen vilket ledde till ett signifikant lägre slaktutbyte (slaktvikt som en andel av levandevikten; 40,4 vs 41,4 %). Om vi tittar på de lamm som kom från stall så kunde vi, trots en högre levande vikt på de djur som övernattade (42,5 vs 41,4 kg), inte se någon skillnad i slaktvikt mellan de två grupperna. Detta ledde till att slaktutbytet blev 1,5 % lägre för de djur som övernattat (41,5 vs 43,0 %). Övernattning eller inte gav ingen skillnad i formklass men fettklassen blev lägre för de djur som övernattat (6,5 vs 7,0).

Diskussion
Övernattning eller inte på slakteriet gav skillnader i slaktutbyte. Resultatet skilde sig dock åt beroende på lammen var uppfödda på bete eller på stall. För de betesuppfödda ledde övernattning till ett slaktutbyte som var 1 % högre än för de som slaktats på ankomstdagen medan det blev tvärtom för de stalluppfödda där övernattning ledde till ett 1,5 % lägre slaktutbyte. Vad denna skillnad beror på är svårt att utläsa från denna studie då materialet var väldigt heterogent vad gäller ras/raskombination, kön, ålder etc. Betesuppfödda lamm blir generellt sett äldre än stalluppfödda lamm och man har i tidigare studier sett att slaktutbytet blir lägre ju äldre djuren blir. Det kan också vara skillnad mellan olika raser hur de reagerar på transport och övernattning. I Australien har man sett att merinofår och merinokorsningar är mer stresskänsliga än olika köttraser.
Oavsett vad som orsakade skillnaden slaktutbyte så kan vi konstatera att en skillnad på 1,5 % ger ekonomiska genomslag, oberoende av om övernattning leder till högre eller lägre slaktutbyte. Under 2015 slaktades 255 501 får och lamm i Sverige. Om vi antar att 60 % av dessa övernattar på slakteriet och att levandevikten i genomsnitt är 45 kg så leder detta till en total skillnad på lite drygt 100 000 kg kött/år till ett värde av drygt 4 miljoner kr (baserat på ett avräkningspris på 41,50 kr).

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Peptider och proteiner – bekämpning av nya missbrukspreparat inom hästsporten
Mikael Hedeland, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1347097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2016

The abuse of peptide- and protein-based substances has emerged as a new problem in horse racing. Examples are cobratoxin and dermorphin for pain relief, erythropoietin (EPO) for enhanced oxygen transport, and growth stimulating peptides of different kind. The use of this type of substances creates …

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 september 2016

Sammanfattning saknas

Läs mer

TALA SMAK- Matfågel 2015
Lotta Waldenstedt, Svensk Fågel Service AB

Projektnummer: R-15-43-375 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2016

Flavour Speak Poultry 2015 ' is part of the mainproject Tala Smak (TS) that provides a basis for a cross-border gastronomic language. The overall purpose is to validate and refine the methodology for describing food, which means that more people can understand, appreciate, and talk about the food …

Läs mer

Kamp mot tramp
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 september 2016

The objective of the first part of the project is to compare four leys with regard to the speed of establishment and the capacity to withstand trampling. In the second part of the project three methods to protect areas especially exposed to trampling will be evaluated. In the first part, new seeds …

Läs mer

Hur används biogas bäst?
Åke Nordberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140116 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2016

Biogas kan uppgraderas och komprimeras till fordonsbränsle (CBG), men låg energitäthet och begränsad gasinfrastruktur försvårar distribution, lagring och marknadstillgänglighet. I projektet har potentiella tekniker för att framställa flytande drivmedel (flytande biogas (LBG), Fisher Tropsch Diesel, …

Läs mer

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata
Henrik Eckersten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233151 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2016

Winter kill due to low temperatures causes significant losses in winter wheat. The variety specific winter hardiness in winter wheat depends on developmental stage and environmental factors. In field, winter hardiness is assessed by the percentage of surviving plants in spring. Winter-hardiness is …

Läs mer

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: V1160064 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 augusti 2016

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningstrategier i växthusgurka i samverkan med odlare
Birgitta Rämert, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1256026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 augusti 2016

The project will, in collaboration with farmers, extension officers and researchers, develop integrated pest management strategies against powdery mildew in greenhouse production of cucumber. Microbiological pest control products permitted in the EU and/or other parts of the world as well as other …

Läs mer

Biologisk Markkartering- Integrerad analys av jordburna växtsjukdomar och markkemi i oljeväxter och stråsäd- FAS II
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133275 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 augusti 2016

I SLU TEMA-forskningsprogrammet ”Biologisk markkartering av jordburna patogener (BioSoM)” har utvecklats DNA-baserade detektionsmetoder. Specifika DNA-sekvenser och qPCR-teknik används för kvantifiering av växtpatogener i jord. Det gäller detektion och kvantifiering av ärtrotröta (Aphanomyces …

Läs mer

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress