Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor

Status: Pågående
Projektnummer: O-16-21-763
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 30 december 2019
Huvudsökande: Magnus Ljung
Organisation: Magnus Ljung
E-postadress: magnus.ljung@slu.se
Telefon: 0703387117
Medsökande: Johanna Wetterlind
Medsökande: Christina Lundström
Beviljade medel: 1 422 000 SEK

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations during 1998 – 2016. During the winter 2015/2016 more Yara N-sensors than ever before were sold and K. Nissen, responsible for the sensor in the Nordic countries said: this year the stopper seems to have gone out … but as a single company you would never manage this on your own. This project aims to investigate how different factors have worked together over time to support the implementation, which solely has been seen in Sweden. The sensor will be used as a case study and theories as diffusion of innovation and extension science will be used to understand what is required in order to get technologies widely adopted. The project will use a combination of qualitative and quantitative methods.

Detta projekt har som mål att beskriva de faktorer som bidragit till den process under vilken Yara N-sensor har utvecklats från ett verktyg som används av ett fåtal lantbrukare till att vara ett välkänt beslutsstöd som används av lantbrukare, rådgivare och myndigheter. En period som sträckt sig från 1998 till 2016 i Sverige. Knud Nissen, Yara AB beskriver det som att ”proppen har gått ur” och att man som ensamt företag inte klarar det, man måste ha draghjälp av myndigheter och rådgivningsorganisationer. Vad är det som hänt? Vad gjorde att tekniken blev implementerad på bred front? Hur har olika faktorer samverkat under processen för att skapa den ökning som enligt Yara saknar motstycke i andra länder? Projektet syftar till att, med hjälp av exemplet Yara N-sensor och teorier från rådgivnings- och innovationsforskning, beskriva och förstå vad som krävs för att ny teknologi accepteras brett. Projektet genomförs med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder.

Syftet var att beskriva Nsensorn som teknik och innovationssystemet runt den - funktioner, aktörer och andra faktorer som påverkat spridningen i Sverige. Resultaten bygger på intervjuer med olika aktörer, enkäter till lantbrukare och rådgivare samt textmaterial. Om N-sensorn ska vara intressant måste fältet ses som heterogent, variationen ska vara värd att hantera och kostnadseffektiva, funktionella verktyg ska finnas. Samverkan, långsiktighet, tillit och engagemang hos individer, företag, universitet och andra är viktigt. Utlåning av handsensorer och CropSAT har bidragit, men rådgivare är fortfarande tveksamma till precisionsodling och därmed också till Nsensorn. Bättre uppföljning av resultat av varierade åtgärder önskas från rådgivare och lantbrukare. Forskning, bra känsla och kollegors erfarenheter var viktiga skäl för lantbrukare att använda Nsensorn. ERFA-grupper samt praktiknära forskning i samverkan med användare och med utgångspunkt i deras behov är önskvärda vägar framåt.

Framtidens stora utmaningar gör att samverkan och utveckling blir allt viktigare. Nya metoder eller tekniker räcker inte, de måste också anpassas till praktiken och uppfattas som lönsamma och användbara. 2016 sa en representant för Yara att ”proppen har gått ur” Nsensorn. Om en uppfinning ska bli en innovation måste den vara intressant för praktiken, så vad hade hänt? Diskussionen om växtnäring och anpassning till grödans behov intensifierades under 90-talet och 1995 släpptes GPS-signalen fri och precisionsodling blev möjligt. Precisionsodling innebär att man tar hänsyn till variationen som finns inom ett fält och fältmedeltalet blir inte längre utgångspunkten. Det är svårt att utmana väl förankrade perspektiv och följaktligen tar det tid att gå från gödsling efter medeltal till precisionsodling. När ny teknik införs, som exempelvis Nsensorn, räcker det inte att tekniken fungerar, utan perspektivet den bygger på, måste också accepteras för att den ska få stor spridning. En förutsättning för att Nsensorn ska vara intressant, är att lantbrukare anser det viktigt att ta hänsyn till variationen i kvävemineralisering inom ett fält. Att det finns variation i kvävemineralisering är väl känt, men för att den ska vara intressant att åtgärda måste lantbrukare uppfatta den som problematisk, värd att åtgärda och det måste finnas kostnadseffektiva, tillförlitliga, funktionella och användbara verktyg att hantera den med. Annars fortsätter man gödsla efter fältmedeltalet. Projektet syftar till att beskriva Nsensorn som teknik samt innovationssystemet runt den, vad gäller funktioner, involverade aktörer och andra faktorer som haft betydelse för sensorns användning och spridning i Sverige, från introduktionen 1998 till idag. Så vad kan vi då lära oss av exemplet Nsensorn, som vi kan applicera på andra nyheter, som både utmanar rådande perspektiv och innebär ny teknik. Resultaten bygger på intervjuer med nyckelaktörer (13 lantbrukare och 34 andra aktörer), enkäter till lantbrukare som har Nsensor och växtodlingsrådgivare, samt publicerat material. Att ändra perspektiv tar tid och kräver tålamod, engagemang och lärande. Aktörer som drivit utvecklingen i Sverige och som haft detta är SLU, Yara och Precisionsodling Sverige (POS), där flera företag, lärosäten, myndigheter och organisationer ingår. En svårighet med precisionsodling är att inomfältsvariationen i sig gör det svårt att dra generella slutsatser från resultat på en plats. Resultatet på en plats är inte användbart på en annan. Lantbrukare som har Nsensor anger i högre grad att precisionsodling ger bättre kvalitet, högre skörd, bättre ekonomi och mindre miljöpåverkan än rådgivare, även om båda grupperna i medeltal är positiva. Rådgivare menar att svårigheten att bedöma lönsamhet, få tekniken att fungera och det faktum att det kräver investeringar samt att andra åtgärder prioriteras av den enskilde, är viktiga skäl till att precisionsodling tillämpas relativt begränsat. Nsensor-användare anger forskningsresultat, att ”det kändes rätt”, trovärdiga kollegor och övertygande rådgivare som de viktigaste skälen till att de började använda Nsensor. Projektet visar på vikten av samverkan, öppenhet och tillit mellan aktörer där POS är ett exempel och, samarbetet mellan Greppa Näringen, Hushållningssällskap och Yara ett annat. För att tillämpningen av precisionsodling ska öka behövs bättre möjligheter att bedöma lönsamheten. Ju mer komplex en teknik är desto viktigare är det att involvera användarna kontinuerligt i utvecklingen så att man fokuserar på de frågor som är viktigast för dem. Lantbrukare som deltar i utveckling blir trovärdiga kollegor för andra intresserade. Intresset för Nsensorn hos rådgivare har ökat successivt när de lånat handsensorer av Yara, men de är inte helt övertygade om fördelarna med precisionsodling. Det behövs forskning och utveckling där lantbrukare, rådgivare och forskare samarbetar för att identifiera hinder och utmaningar och skapar bättre verktyg för uppföljning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress