Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130067
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 19 juni 2014
Huvudsökande: Hans Stålhammar
Organisation: VikingGenetics
E-postadress: hans.stalhammar@vikinggenetics.com
Telefon: 0511 267 20
Beviljade medel: 735 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet
Under en längre tid har fruktsamheten hos Holsteinkor försämrats. Utvecklingen har påverkats av en negativ genetisk trend hos semintjurar. 2000 vände trenden för tjurar. Efter 2008 har tjurar i medeltal haft högre avelsvärd för fruktsamhet än kor.
I projektet finkarterades genomet med avseende på fruktsamhet. I studien ingick ca 3500 Holsteintjurar och ca 38500 markörer, varav 4474 var associerade fruktsamhet. 152 markörer var även informativa för RDC och Jersey.
I en andra studie analyserades regioner på kromosom 4 och 13. Efter imputation hade regionerna en markörtäthet som motsvarade sekvensering. På båda kromosomerna fanns gener av intresse, men fler analyser behövs för att kunna peka ut någon kandidatgen.
Genomisk selektion är idag den i särklass viktgaste urvalsmetoden för semintjurar. Detta projekt har hjälpt till med att identifiera viktiga genetiska markörer som kan ingå i framtida kundanpassade DNA-chip.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport juni 2014 avseende projektnummer V1130067-A00
Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet

I undersökningen har man funnit många SNP-markörer för fruktsamhet hos Holstein. Flera markörer är även informativa för både SRB och Jersey. Dock, har inga kandidatgenet för fruktsamhet kunnat pekas ut. Genomisk selektion har medverkat till att den genetiska trenden för fruktsamhet nu är positiv för både tjurar och kor.
Negativ trend för fruktsamhet
Under de senaste årtiondena har fruktsamheten hos Holsteinkor försämrats. Denna utveckling har delvis berott på en negativ genetisk trend för dotterfruktsamhet hos använda semintjurar. Trend har sedan förts vidare till hondjuren. Vid millenniumskiftet vände utvecklingen för tjurarna och har sedan dess varit positiv. Från och med 2008 har seminungtjurarna i medeltal haft ett högre avelsvärde för fruktsamhet än jämngamla hondjur. Sedan 2008 har även den genetiska trenden för fruktsamhet hos hondjur varit svagt positiv. En förbättrad fruktsamhet har blivit allt viktigare eftersom konsekvenserna av den sämre fruktsamheten medför extra semineringar, ökade veterinärkostnader, högre utslagning och ökade rekryteringskostnader.
Figur 1. Genetisk trend för Holstein i Sverige mellan 1990 och 2011.
Fler genetiska markörer
Användningen av genetiska markörer har möjliggjort detaljerade undersökningar av nedärvningen av specifika kromosomsegment. Först användes ett begränsat antal mikrosateliter som genetiska markörer. Under senare år har Single Nucleotide Polymorphism markörer av olika täthet används, från 3 000 markörer upp till sekvensering av hela genomet. Det har varit en mycket snabb utveckling i antalet tillgängliga genetiska markörer under 2000-talet.
Många SNP-markörer för fruktsamhet
I en första studie finkarterades genomet med avseende på honlig fruktsamhet. I studien användes ca 3 500 tjurar och ca 38 500 SNP-markörer. 4 474 SNP-markörer var kopplade till honlig fruktsamhet. En utvärdering av sambanden mellan genetiska markörer och fruktsamhet gjordes sedan även för de röda nordiska mjölkoraserna och för Dansk Jersey. 152 SNP-markörer var informativa i alla tre raserna.
I en andra studie valdes områden ut med de mest övertygande resultat från den första studien för att om möjligt finna de underliggande generna i dessa regioner. I denna studie analyserades mindre områden på kromosom 4 och 13. Dessa regioner hade imputerats så att markörtätheten fullt ut motsvarade sekvensering. På båda kromosomerna fanns det gener av intresse i de undersökta områdena, men fler analyser behövs för att kunna peka ut några uppenbara kandidatgener.
Erfarenheter av genomisk selektion
Genomisk selektion är idag den i särklass viktgaste urvalsmetoden för semintjurar. För att nå framgång med genomisk selektion krävs att de beräknade ”genomiska” avelsvärdena har en hög säkerhet. För att erhålla detta krävs stora referenspopulationer med både tillförlitliga fenotypobservationer och känd DNA-profil. Dessutom behövs ett tätt markörset som är jämt spritt över genomet. Detta projekt har hjälpt till med att identifiera viktiga genetiska markörer som kan ingå i framtida kundanpassade DNA-chip.
2008 fick VikingGenetics för första gången tillgång till ”genomiska” avelsvärden på ungtjurskandidaterna. Det innebär att sedan dess har alla insatta ungtjurar blivit selekterade på individens DNA-profil. En av 10 DNA-testade kandidater har blivit uttagen till ungtjur. 2008 var det år då ungtjurarnas avelsvärde för fruktsamhet för första gången översteg jämngamla kvigors. Sedan dess har tjurarnas resultat varit högre. Man kan förväntas sig att den positiva utvecklingen för tjurar även kommer att leda till en klart bättre genetisk nivå även för hondjuren.
Nästa steg i utvecklingen är att ta reda på hur genomisk selektion skall anpassas för urvalet av hondjur på besättningsnivå.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress